Nyheter

Oseriösa påståenden vilseleder om assistans

assistansrekrytering 700 4

 

ANALYS. Vi ser i direktiven för ”Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen”, och i den debatt som uppstått, åter att tveksamma påståenden används som sanning.

Påståendet att assistansersättningen växer okontrollerbart är ju inget nytt utan har framförts under många år. Men om det nu vore så borde det ha gjorts en genomgripande analys av hur kostnaderna har uppstått, innan ansvariga inom politik och myndigheter ger sken av att påståendet är sanning.

Vi läser i Dagens Samhälle i juni 2016 ”att syftet med utredningen är tydligt formulerat: ’att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS samt att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet'”. Vi läser i direktiven att ”förstärkt kvalitet, träffsäkerhet, helhetssyn och mångfald i de stödinsatser som LSS omfattar ska finansieras med besparingar inom assistansersättningen” och ännu tydligare i stycket ”Slutsats” där det i klartext står att ”kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen måste brytas.”

Varifrån hämtas uppgiften att kostnadsutvecklingen av assistansersättningen äventyrar LSS och att de ökade kostnaderna äventyrar statens finansiering? Är det oseriösa tidningsartiklar om ”galopperande kostnader” som har styrt?

Billums ”Fuskutredning” används också som en sanning, trots att utredningen var ett hastverk med märkliga slutsatser om fuskets storlek. Billum påstod att omfattningen av fusk och andra felaktiga utbetalningar av assistansersättning år 2010 låg i intervallet 9–15 procent av totalt utbetalt belopp. Billum bedömde också omfattningen av ”överutnyttjande” av assistansersättning till intervallet 13–18 procent av totalt utbetalt belopp år 2010.

Om fusket skulle vara 9-15 % innebär det 2-4 miljarder kronor per år, ett överutnyttjande på 13-18 % innebär 3-4,5 miljarder kronor per år. Dessa siffror kan jämföras med att Försäkringskassan hittills återkrävt mindre än hundra miljoner per år. Observera att återkrav inte är detsamma som att det finns domar om fusk. Domarna om fusk är på betydligt lägre belopp. Även om ”fusk” och återkrav är betydande så utgör detta bara några tiondels procent av totala assistansersättningen. Det finns fusk i andra bidragssystem och skattesystem som är betydligt större och som snarare räknas i hela procent.

Trots att vi vet att Billums siffror var fel, genom de analyser som gjorts och de siffror som presenterats, använder både Försäkringskassan och ansvarig minister fortfarande dessa siffror. Det är att vilseleda en allmänhet som inte har letat efter de verkliga siffrorna.

Fakta vad gäller den statliga delen av assistansersättningen är att den vuxit från 18,9 miljarder till 23,7 miljarder mellan 2010 och 2014. Det innebär en ökning på 25 %, varav löneinflationen utgör ca 11 %. Antalet personer har inte ökat i nämnvärt. Orsaken till drygt halva ökningen är således att antalet timmar ökat med nära 10 %. Merökningen av schablonbeloppet, och kanske merökningen av löner, står för resten.

När direktiven för LSS-utredningen presenterades antyddes också att vinstintressen hos de privata assistansbolagen driver på kostnaderna för personlig assistans. Det är dock än så länge bara spekulationer.

Assistansersättningens utgör ca 2,5 % av statens utgifter. Om den ökar med 1 miljard innebär det 0,1 % ökning av statens utgifter, förutsatt allt annat är lika. För mig, som tidigare controller, är 0,1 % av budget felräkningspengar. Men det är knappast det intryck som våra ministrar ger av utvecklingen, de framställer snarare ökning som ett hot mot statens finanser och vår allmänna välfärd.

Bengt Westerberg pekar (i sin rapport ”Personlig assistans – hotad frihetsreform?”) på något som inte finns i direktiven för LSS-utredningen: att på intäktssidan finns jobben för fler än 80 000 assistenter som betalar skatt istället för att kanske vara arbetslösa och belasta statens budget. Han pekar också på att en del av kostnadsökningen beror på att fler barn har fått personlig assistans och att man sedan 2001 får behålla sin assistans efter fyllda 65 år.

   

 

Denna artikel handlar om

ANNONSER
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för STIL
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för Fremia
  • Annons för HD Motion
  • Annons för JAG
  • Annons för Särnmark
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Tobii Dynavox