Otidsenligt 3: Plåster på såren
Handikappersättningen är förlegad till sin konstruktion och uppfattas av många som ”plåster på såren” för de som inte beviljas personlig assistans.
Om man nekas assistans kan man istället få ett par tusen kronor i månaden som hjälp. Ersättningen är låg och speglar en ålderdomlig syn på kompensationen för extra hjälpbehov, till skillnad från assistansersättning som ska täcka de verkliga kostnaderna för insatsen.
Inte heller merkostnadsdelen av handikappersättningen stämmer överens med principen om att de verkliga kostnaderna ska täckas.
Idag måste man nå upp till en viss nivå (1000 kronor per månad) för att få merkostnaderna ersatta överhuvudtaget. Man kan alltså gå back med upp till drygt 12 000 kronor varje år – trots att alla är överens om att sådana merkostnader bör täckas av samhället. +