Hur kan man blunda för övergrepp och våld med stöd av LSS?

En kille utsätter min dotter för våld och tvingar henne till sex. Kommunen hänvisar till självbestämmandet inom LSS, och hävdar att hon själv måste göra slut. Ska hon verkligen behöva fara så illa, med stöd av lagen?

Harald Strand, författare till LSS-skolan, svarar på frågor från HejaOlikas läsare.

Jag stångar mig blodig mot kommunen. Kan man abdikera från ansvaret, med stöd av LSS?

FRÅGA: Jag har en dotter som är 30 år, har intellektuell funktionsnedsättning och bor i gruppbostad. Jag slåss just nu mot kommunen. I oktober 2021 blev dottern tillsammans med en kille från en annan gruppbostad. Allt verkade så bra, till en början.

För att göra en lång historia kort så började han snart utsätta henne för våld. Knuffar, nyp, slet i håret med mera. Hon hade synliga blåmärken. Han började också kontrollera hela hennes tillvaro, vem hon kunde träffa, hon fick inte duscha ensam, och snart ”flyttade” han in hos henne.

Hennes personal försökte lugna och medla då bråk uppstod, vilket var ofta. Hon fick inte längre komma hem till oss, på grund av killen, hon fick bara prata i högtalartelefonen och så vidare. Vi såg alla hur dåligt hon mådde.

Redan i februari påtalade jag att våldet och aggressiviteten eskalerade. I maj hade jag möte med en chef för LSS i kommunen. De hänvisade bara till ”självbestämmandet”. Jag hävdade att hon inte längre hade något.

Hon skulle vara tvungen att själv göra slut, och få hjälp med att sätta gränser med hjälp av ett material som hon skulle använda. Men hon var redan så rädd för honom. Han kastade sönder tre mobiltelefoner och slog sönder ett vardagsrumsfönster hos henne.

I mitten av juli fick vi loss vår dotter. Hon var då smutsig och traumatiserad. Sedan dess har hon bott hemma hos oss. Vi har nu börjat skola in henne i boendet igen.

Nu har det också framkommit att han flera gånger tvingat henne till sex. Vi lyckades till slut hjälpa henne att våga göra en polisanmälan.

Jag stångar mig fortfarande blodig mot kommunen som lutar sig mot ”självbestämmandet”. Är intentionerna med lagen verkligen denna, att man ska kunna fara så här illa? Att abdikera från ansvaret, med stöd av lagen?

En förälder

Varje risk för skada eller övergrepp ska anmälas

SVAR: Självbestämmande var den allra svåraste lektionen i LSS-skolan att skriva, för mig som pappa. Där bollade jag flera gånger med andra erfarna personer inom funktionsrättsorganisationer. Det är inte lätt att vänta in vad min son verkligen vill, innan jag hjälper honom att ta beslut. Fördelen jag har är att han är tydlig efteråt om det var fel. Det gäller bara att vara observant, att bry sig.

De som är runt omkring hen dagligen, måste vara observanta. Ibland måste de hjälpa hen att ta beslut. Det får inte bli slentrian att hänvisa till självbestämmande. Och det får absolut bli ett argument för en låt gå-mentalitet!

De som jobbar på en gruppbostad har en skyldighet att göra en Lex Sarah-anmälan vid varje risk för skada eller övergrepp. Observerar de sådana måste de anmäla. Det är ett absolut krav enligt LSS!

I din berättelse ser jag många sådana tillfällen som borde ha anmälts. Det är olagligt för kommunen att inte hantera sådana anmälningar. De ska dessutom anmäla alla Lex Sarah-händelser till IVO och till ansvarig nämnd, samt utreda dem noggrant.

Chefen som hänvisade till självbestämmande ska anmälas till samma nämnd.

Sedan polisen tog över är det deras sak att se till att killen inte kommer i närheten av din dotter. Om han tvingat henne till sex är det ett allvarligt brott som de ska utredas. Det kan vara svårt att bevisa dock, men är bra för att få ett kontaktförbud! Din dotter måste kunna vara trygg.

Slutligen är det inte lagens mening att en brukare ska fara illa med hänvisning till självbestämmande. De som påstår det kan lagen dåligt. Lika lite som man kan hänvisa till självbestämmande för att en person på gruppbostad kan äta eller svälta ihjäl sig.

Harald Strand