Peking punkt slut

 border=  

– Efter Peking sätter jag stopp för landslagsspel. Jag vill inte stå i vägen för de många unga och otroligt duktiga spelare som är på gång, säger han.

 

Tomas Åkerberg är inte bara en självklar del av landslaget, utan också av basket-Sverige i allmänhet. Klubb- och landslagsuppdrag varvar han med tränarsysslor och han är engagerad och involverad i Europas första rullstolsbasketgymnasium. När Föräldrakraft når honom sitter han i kansliet för Norrköpings handikappidrottsförbund, där han har en halvtidsanställning. Det är 225 dagar kvar till Paralympics i Peking, och han hoppas att Svenska handikappidrottsförbundet, SHIF, ska ge laget klartecken att åka.

SHIF vill att alla som åker till Paralympics ska ha chans att ta medalj. Ett, enligt Tomas Åkerberg, rimligt om än tufft mål för basketlandslaget, för närvarande regerande Europamästare. Om de värsta konkurrenterna USA, Kanada och Australien, av vilka minst en måste besegras, säger han:

– De är bra, men inte oslagbara. Vi kommer att gå in med målsättningen att vinna.

Efter en motorcykelolycka vid 17 års ålder var det inte längre möjligt för Tomas Åkerberg att röra sig som tidigare. På sjukhuset fick han besök av ”en kille som spelade basket”. Tomas Åkerberg har alltid tyckt om idrott, och spelade vid den tiden bland annat fotboll, och lät sig enkelt övertalas att prova på.

– Jag tyckte att det var roligt. Efter två tre år med Linköpings handikappidrottsförening blev jag uttagen till landslaget, säger han.

Landslagsplatsen gav honom en biljett ut i världen, bland mycket annat till nio EM och tre Paralympics. En högtidsstund i karriären är Paralympics i Sydney.

– 17000 personer satt på läktarna när vi spelade mot Australien, säger han.

När Föräldrakraft inför intervjun ringde basketförbundets kapten Ines Lopes, för tips om vem i laget som kunde vara intressant att läsa om, svarade hon ”ring Tomas Åkerberg”.

Varför tror du att hon nämnde dig?
– Jag har varit med länge och har rutin. Jag är ganska lugn på planen, och det kanske kan smitta av sig. Jag kan förklara för de yngre om det händer något på eller utanför planen, säger han.

Vid EM förra året var åldersspannet 15 till 39 år. Basketlandslaget genomgår ett generationsskifte, många unga talanger knackar på dörren till en plats.
– Konkurrensen har blivit större. Chansen att spela utomlands som professionell finns nu, och den har nog sporrat en del. Jag ser i min klubb Norrköping Dolphins att det kommer många nya killar som är otroligt duktiga, och jag vill inte stå i vägen för dem. För egen del blir Peking en punkt för landslagsspel, säger han.

En annan anledning till att Tomas Åkerberg trappar ned på uppdragen är att tiden inte räcker till. Ledaruppdrag, föräldraskap, halvtidsjobb och elitsatsning kräver sitt.

Inför de föräldrar och ungdomar som läser det här passar han på att lovsjunga idrotten.
– Idrotten har gett mig så mycket som jag annars aldrig hade haft chans till. Idrotten har blivit ett verktyg för att träffa andra, säger han.

Dina erfarenheter är grundade i en elitsatsning, du har bland annat varit proffs i Italien i fyra år. Vad säger du till de ungdomar som vill spela basket, men inte är beredda att elitsatsa?
– Vi är inte så många klubbar i Sverige, urvalet är litet. På en träning kan det finnas de som spelar enbart för att ha kul, kanske någon gång i veckan, föräldrar som försöker hinna med att spela mellan andra sysslor, nybörjare och landslagsspelare. Vi är i startgroparna med en nybörjargrupp, den kan hjälpa till att få en bättre fördelning mellan ambitionsnivåer.

Slutligen, vad är så kul med rullstolsbasket?
– Det är bra drag i sporten, och det är det jag gillar.