”Personer med IF blir inte trodda” – FUB och Brottsofferjouren kritiserar sexbrottsdom

Riksförbundet FUB och Brottsofferjouren kritiserar den friande domen för åtta personer anklagade för allvarliga sexbrott mot personer med intellektuell funktionsnedsättning.

”Systemfel i rättsprocessen”

– Personer med intellektuell funktionsnedsättning är ofta extra sårbara och har en högre risk att utsättas för våld och sexuella övergrepp. Att dessa personer nu inte får upprättelse genom rättsprocessen är oerhört allvarligt, säger Anders Lago, FUB:s ordförande.

Han beskriver Värmlands tingsrätts beslut som både ”fruktansvärt” och ”mycket märkligt”.

– Domen bekräftar de systematiska problem som många med intellektuell funktionsnedsättning redan upplever: svårigheter att bli trodd, att göra sin röst hörd och att få stöd i rättsprocesser, säger Anders Lago.

– Vi riskerar att sända fel signaler till samhället om personer i särskilt utsatta situationer inte får det skydd och stöd de har rätt till.

Anklagades för sexualbrott via nätchattar

Det var i måndags, 26 januari 2026, som tingsrätten meddelade att de åtalade personerna frias från alla fall av grov våldtäkt, grovt sexuellt övergrepp och grovt sexuellt ofredande.

De misstänkta brotten uppdagades i mars 2025. Polis upptäckte då att material i en telefon som tydde på grova våldtäkter, andra sexualbrott samt bedrägerier som utförts främst via grupchattar på internet.

De som utsatts för det misstänkta brotten, målsäganden, har en intellektuell funktionsnedsättning och bedömdes vara i en särskilt utsatt situation.

Tingsrätten kom dock fram till att de utsatta personerna haft goda möjligheter att neka till att delta i de sexuella handlingarna. Åklagarna hade yrkat på ett till 12 års fängelse för de misstänkta personerna som är mellan 22 och 35 år gamla. Vissa av dem döms till dagsböter för mindre allvarliga brott som bedrägeri och penningtvätt.

Domen ska troligen överklagas

Till SVT säger åklagaren Lena Bohlin att man hade förväntat sig en fällande dom, eftersom ”målsägandena har befunnit sig i en särskilt utsatt situation som otillbörligt har utnyttjats av de tilltalade”.

Hon säger vidare att man kan förvänta sig att domen kommer att överklagas.

”Funktionsnedsättning måste ingå i hatbrottslag”

Brottsofferjouren har också reagerat starkt på domen, och menar att det rättsliga skyddet för personer med funktionsnedsättning måste stärkas.

– Det här handlar om rättssystemets förmåga att ge alla människor samma möjlighet till rättvisa. När personer med funktionsnedsättning utsätts för brott måste rättsprocessen fullt ut kunna ta hänsyn till deras förutsättningar – det är en fråga om rättssäkerhet, inte om särbehandling, säger Monica Ekström, ordförande för Brottsofferjouren Sverige.

Brottsofferjouren driver ett projekt, med stöd av Allmänna arvsfonden, för att stärka stödet till brottsoffer med en funktionsnedsättning genom rättskedjan.

Ett problem är att funktionsnedsättning inte omfattas av hatbrottslagstiftningen i Sverige. Det innebär att brott som begås mot personer på grund av deras funktionsnedsättning saknar ett tydligt rättsligt erkännande som motivbrott, påpekar Brottsofferjouren.

Brottsofferjouren och FUB kräver gemensamt: