Polisen: Skärpt tillsyn av assistansbolag mer effektivt än åtgärder mot enskilda

Tillsyn av assistansbolag, och de som leder dem, är viktigare än enbart åtgärder mot enskilda assistenters eller brukares brottslighet, enligt en rapport från Polisen idag.

Rapporten möts av skepsis

Enligt rapporten är brottsligheten inom assistans mer utbredd än vad som varit känt. Rapporten hävdar också brottsligheten i hög utsträckning organiseras av de som driver assistansföretag.

Men både arbetsgivarorganisationen Fremia och IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, är tveksamma till den bild rapporten målar upp.

– Jag känner inte igen detta utifrån mina kontakter med medlemmar i Fremia. Det är omöjligt att bedöma polisens underlag eftersom de bygger på hemliga underrättelser, säger Henrik Petrén, Fremia.

Hela kommentaren från Fremia.

– Det är högst anmärkningsvärt om kriminaliteten skulle vara så stor utan att vi som intresseorganisation har märkt det, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA.

Mer om vad IfA upplever som tveksamt i rapporten.

”Organiserad brottslighet hejdas inte av dagens kontroller”

– Den organiserade brottsligheten är alldeles för skicklig för att hejdas av de kontroller som idag utförs, säger Jens Ahlstrand, chef för underrättelseenheten i polisregion Väst som har tagit fram rapporten.

– För att kunna ringa in aktörer som är verksamma enbart för att utföra storskaliga välfärdsbedrägerier mot stat och kommun skulle tillsynen av bolagen behöva vara betydligt mer närgången. Samtidigt behöver en sådan tillsyn vara samhällsekonomiskt försvarbar och respektera brukarnas integritet.

Mer kriminalitet i nya bolag

Nya assistansbolag som kommer ut på marknaden ser ut att ha kriminella kopplingar i ännu större utsträckning än äldre bolag, enligt rapporten.

Polisen har undersökt totalt 166 assistansbolag, varav 100 har startats de senaste fyra åren.

Totalt finns ungefär 850 tillstånd för att bedriva personliga assistans, varav 700 gäller aktiebolag.

– Nu vet vi att omfattningen av brottslighet är långt större än vi tidigare har trott, säger Jens Ahlstrand. Och även att brottsligheten i hög utsträckning organiseras av de som driver företag i branschen.

Tillsynen av bolag är ”tandlös”

Polisen beskriver myndigheters granskning av bolagen som ”tandlös”.

När ett bolag ansöker om att få tillstånd att bedriva assistans, kontrolleras de formella företrädarna mot brottsregistret. När bolaget godkänts granskas tidrapporter och ekonomiska redovisningar.

Ansvaret för uppföljningen delas mellan Försäkringskassan, IVO och kommunerna. Försäkringskassan eller kommunen kontrollerar att utbetalad ersättning används till rätt sak, och IVO kontrollerar anordnarnas lämplighet och assistansens kvalitet.

– I fall där de formella företrädarna är målvakter och tidrapporteringen består av underlag som är påhittad är sådan granskning tandlös. Den organiserade brottsligheten är för skicklig för att fastna i den typen av kontroller, säger Jens Ahlstrand.

Rapporten föreslår minskat antal assistansbolag

Rapporten förespråkar en ordning med färre assistansbolag på marknaden, och menar att dessa fördelar då kan uppnås:

• Svårare för kriminella nätverk att komma in med nya bolag på marknaden för att ersätta de gamla som upptäcks och förbjuds att verka.
• Färre aktörer för kontrollmyndigheter att kontrollera och därmed lägre kostnader för (i praktiken: en rimlig chans) att göra den omfattande kontroll som oftast är nödvändig för att upptäcka kriminalitet i bolagens syfte och ledning.

Mer om rapporten

Fenomenrapporten ”Bolag som brottsverktyg i assistansbranschen” är författad av det regionala underrättelsecentrumet i Väst, som ingår i den myndighetsgemensamma nationella satsningen mot organiserad brottslighet.

Fremia kommenterar

– Det som är intressant med den här rapporten är att polisen indirekt kritiserar den förda politiken för att motverka brottslighet som riktar sig mot personlig assistans, säger Henrik Petrén på arbetsgivarorganisationen Fremia i en kommentar.

– Man ifrågasätter om direktiven till utredningen ”Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans” är ändamålsenliga för att skydda reformen, och efterlyser ett ökat fokus på de individer som bedöms finnas i branschen av fel anledningar.

– Detta ligger i linje med Fremias uppfattning, och är också grunden till vår kritik mot utredningsdirektiven, som vi anser riskerar att försämra den personliga assistansen på bekostnad av de som har behov av den, samtidigt som man missar målet att hålla brottslingar borta.

Henrik Petrén är tveksam till rapportens uppgifter om omfattningen av brottsligheten.

– Det är fullständigt omöjligt för en utomstående person att bedöma polisens underlag för sina slutsatser om omfattningen av bolag som används som brottsverktyg, eftersom detta bygger på hemliga underrättelser, säger Henrik Petrén.

– Jag kan bara konstatera att jag inte känner igen bilden utifrån mina kontakter med medlemmar i Fremia. Andra organisationsformer än aktiebolag, exempelvis kooperativ och egna arbetsgivare som är vanliga inom Fremia, ingår inte heller i underlaget eftersom polisen inte bedömer dessa vara lika motiverade att granska.

– Tyvärr bidrar den här typen av uppgifter, att hälften av företagen skulle användas för brottslighet, till att befästa bilden av personlig assistans som en problembransch. Och det lägger sig som en skugga över andra problem som skulle behöva adresseras, exempelvis behovsbedömningar och orättssäkra återkrav.

– Jag hoppas att rapporten kan bidra till en annan inriktning på politiska och polisiära åtgärder för att bekämpa brottslighet som riktar sig mot den personliga assistansen, nämligen att rikta ljuset mot de personer och företag som inte har ett seriöst uppsåt med att söka sig till branschen, snarare än att inskränka friheten för alla som har behov av personlig assistans, säger Henrik Petrén.

Kommentar från IfA

– Jag känner mig väldigt upprörd men också frågande till resultatet som de kommer fram till, säger Sophie Karlsson, Intressegruppen för assistansberättigade.

– Det är ju helt förfärligt om det skulle vara så att det finns kriminella kopplingar till så många som leder och kontrollerar assistansverksamheterna!

– Det är svårt att veta vad som är riktigt eller inte. Rapporten delar in de företag som granskats i tydliga indikationer och ej tydliga indikationer, men uppger att man inte öppet kan redovisa hur företagen har hamnat i den ena eller andra kategorin. Det gör att man inte vet hur och vad man har bedömt. Sen kan jag tycka att själva uppdelningen i tydliga eller ej tydliga tyder på att man utgår från att det finns indikationer för alla. Det finns ingen kategori för inga indikationer i deras undersökning.

– IfA är för att man skärper lämplighetsprövningen och har fortlöpande kontroll av de som äger och leder assistansföretagen. Viktigt är att det finns resurser och verktyg för IVO att kunna göra detta effektivt.

– Jag tycker att det är högst anmärkningsvärt om kriminaliteten inom assistansen skulle vara så stor [som rapporten beskriver] utan att vi som intresseorganisation har märkt det. Nog för att man kanske håller sig borta från oss om man är rädd för att vi ska få verksamheten under lupp, men jag tycker ändå att vi borde ha hört det och märkt av det. Jag tycker mest vi hört om enstaka fall här och där, men inte något som skulle vara vanligt förekommande.

– Om resultatet skulle stämma så är det viktigt att vi kan samarbeta med Polisen med flera för att se till att assistansberättigade inte blir lurade in i kriminella verksamheter.

– Vi vill veta mer om hur man kommit fram till detta, och så behöver vi tillsammans arbeta för att se till att genast stänga dörren för kriminella personer och aktörer. Vi söker kontakt med Polisen och andra myndigheter för att få klarhet i detta, säger Sophie Karlsson.

Anders Lago: Kontroll krävs men ska inte drabba som har behov av assistans

Anders Lago, ordförande för FUB och funktionsrättsrörelsens expert i den statliga utredningen om åtgärder mot välfärdsbrott, kommenterar Polisens rapport så här:

”Rapporten visar att det tyvärr finns ett antal aktivt kriminella inom bolag som arbetar med personlig assistans. Det är allvarligt. Kriminella ska förstås inte få driva bolag inom välfärdsområdet. Dessa personer och bolag borde ha stoppats i IVO:s tillståndsgivning. Mycket talar för att ägar- och ledarprövningen måste stärkas och dessutom vara återkommande.

Trots flera rapporter om aktivt kriminella är antalet fällande domar för brott inom assistansen relativt få. Under de senaste 8 åren har det rört sig om igenomsnitt 4 fällande domar per år.

Det är viktigt att det finns kontroll och uppföljning som håller borta kriminella från den personliga assistansen. Det är lika viktigt att denna kontroll och uppföljning inte drabbar de som har behov av assistans. De assistansberättigade ska även framöver ha inflytande och självbestämmande, och till exempel själva kunna välja sina assistenter.”