RBU: Vi presenterar lagförslag som stärker barns rätt till assistans

DEBATT. Sveriges riksdagspolitiker har vid upprepade tillfällen efterlyst konkreta lagförslag som kan stärka rätten till personlig assistans, både på statlig och kommunal nivå. RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar har lyssnat.

Den 3 december, på Internationella funktionsrättsdagen, presenterar vi därför en lagändring som skulle möjliggöra för fler barn och unga att få personlig assistans.

Assistans för barn har minskat med 22 procent

Att beviljas personlig assistans är idag väldigt svårt. Antalet barn under 18 år med statlig assistans har minskat med 22 procent sedan 2015, trots att Sveriges befolkning har ökat med cirka 800 000 personer.

Försäkringskassan, kommunerna och domstolarna tolkar lagen på ett inhumant sätt, vilket gör att många familjer tvingas genomgå långdragna rättsprocesser.

I bedömningen av rätten till personlig assistans tittar kommuner och Försäkringskassan på hur många timmar i veckan en person har behov av hjälp med så kallade grundläggande behov. Dessa behov innefattar bland annat måltider, hygien och av- och påklädning.

Dagens tolkning av vad som räknas som grundläggande behov är alldeles för snäv och behöver justeras för att ge fler personer med funktionsnedsättning rätten till ett gott och självständigt liv, vilket var LSS-lagstiftningens syfte när den infördes.

Utökning av grundläggande behov

Personlig hygien

Nuläge: Personlig hygien räknas i princip endast som grundläggande behov vid mycket integritetsnära hjälp, det vill säga ”hand mot hud”. Det innebär att allt kringarbete som krävs vid dusch och toalettbesök inte ingår, trots att det ofta är där den största tidsåtgången ligger.

RBU:s förslag: All personlig hygien ska räknas som ett grundläggande behov. Att förbereda ett barn inför duschning och hantera komplexa toalettbestyr är nödvändiga moment vid personlig hygienen.

Måltider

Nuläge: Måltider är ofta ett av de mest tidskrävande områdena när man har ett barn med funktionsnedsättning. Barn kan behöva mat i särskild konsistens och noggrann övervakning vid risk för kvävning. Men idag räknas inte måltider in som ett grundläggande behov överhuvudtaget om barnet själv kan föra maten till munnen.

RBU:s förslag: Hela måltiden ska räknas som ett grundläggande behov. Barn som har sväljsvårigheter eller behöver övervakning vid måltider har rätt att få det behovet tillgodosett.

Av- och påklädning

Nuläge: Vid av- och påklädning räknas endast de mest integritetsnära plaggen, som underkläder, som grundläggande behov. Alla andra klädesplagg, från strumpor till jacka, faller bort.

RBU:s förslag: All av- och påklädning ska räknas som ett grundläggande behov. Att kunna klä sig för att delta i samhället är en självklar del av ett värdigt liv.

Sänkta krav för statlig assistans

RBU föreslår att kravet för statlig assistans sänks från nuvarande 20 timmar per vecka till 7 timmar per vecka. Detta motsvarar barns faktiska behov av personlig assistans och skulle innebära att fler får rätt till statlig assistans, där rättssäkerheten är större.

Ett mer generöst föräldraavdrag

Vid bedömning av personlig assistans görs idag ett föräldraavdrag; en schablon för hur mycket av barnets hjälpbehov som anses motsvara vad en vårdnadshavare normalt tillgodoser utifrån barnets ålder. Föräldraavdraget görs för alla barn mellan 0–18 år.

RBU föreslår att föräldraavdraget i stället ska börja gälla från det år barnet fyller fem år, med undantag för måltider, andning samt medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa.

Alla små barn har omfattande hjälpbehov, och en generell bedömning för barn i åldersgruppen 0–5 år är orimlig då behoven varierar stort.

RBU kräver förändring

Det är dags att Sverige på allvar börjar följa barnkonventionen. Konventionen slår tydligt fast att barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som säkerställer värdighet, främjar tilltron till den egna förmågan och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.

RBU:s lagförslag är ett steg mot att göra den rätten till verklighet. Sveriges regering behöver gå till handling – för alla barns rätt till delaktighet.

Johan Klinthammar
Ordförande för RBU