Regeringen jackar upp funkisskatten en fjärde gång

Regeringen vill sänka skatten med nästan 10 miljarder från den 1 januari 2025. Det sker dels genom ett jobbskatteavdrag, dels genom att ålderspensionärer kompenseras med en egen skattesänkning.

Däremot föreslås ingen skattesänkning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

LÄS ÄVEN:
Nytt jobbskatteavdrag 2024 – då höjs funkisskatten

Skatteklyftan kan öka 1 januari 2025

I praktiken innebär detta att funkisskatten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs ytterligare från och med den 1 januari 2025.

Det blir den fjärde höjningen av funkisskatten sedan 2021.

I en promemoria föreslår regeringen att jobbskatteavdraget förstärks med 8,1 miljarder kronor. Skattesänkningen går till heltidsarbetande inkomster. I genomsnitt minskar skatten med 1 900 kronor per år för dem som omfattas av förslaget.

Regering vill samtidigt höja det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år med 1,84 miljarder kronor. I genomsnitt minskar skatten med 1 100 kronor per person och år för dem som berörs.

”Ska bli mer lönsamt att arbeta”

Regeringen uppger att syftet är att göra det mer lönsamt att arbeta, och att öka både sysselsättningen och antalet arbetade timmar bland dem som redan arbetar.

Pensionärer kompenseras, men inte de som har sjukersättning

För att skillnader i beskattningen inte ska uppstå mellan äldres pensionsinkomster och yngres arbetsinkomster sänks skatten på äldres pensionsinkomster. Liksom tidigare föreslås det ske genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget.

Däremot säger regeringen inget om den att skillnaden i beskattningen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Promemorian innehåller ingen beskrivning av konsekvenserna för personer som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Hur mycket sänks skatten med jobbskatteavdraget 2025?

Jobbskatteavdrag 1 januari 2025 - enligt förslag från regeringen i en promemoria 240422
Arbetsinkomst kr per årÄndrad skatt krÄndrad skatt i procent av inkomstTotalt ändrad skatt i procent
10000000,000,00
200000−730,00−0,30
300000−902−0,30−1,70
400000−1730−0,40−2,20
500000−2359−0,50−2,20
600000−2359−0,40−1,70
750000−2359−0,30−1,30
1000000−2359−0,20−0,70
1500000−2359−0,20−0,40

Hur mycket sänks skatten för ålderspensionärer 2025?

Skattesänkning för pensionärer - kompensation för jobbskatteavdrag 1 januari 2025 - förslag 240422
Pensionsinkomst kr per årÄndrad skatt krÄndrad skatt i procent av inkomstTotalt ändrad skatt i procent
10000000,000,00
200000−630,00−0,20
300000−851−0,30−1,60
400000−1709−0,40−2,10
500000−2321−0,50−2,20
600000−2321−0,40−1,70
750000−2298−0,30−1,10
1000000−2351−0,20−0,70
1500000−2351−0,20−0,40

Funkisskatten höjs för fjärde gången

Funkisskatten är ingen egen skatt, utan ”smeknamnet” på den högre andel skatt som betalas av personer med sjuk- och aktivitetsersättning, jämfört med personer som har arbetsinkomst. Skatten uppstår när jobbskatteavdrag införs, utan att kompensera de som har sjuk- och aktivitetsersättning.

  • År 2021 lyckades den S-ledda regeringen avskaffa en tidigare funkisskatt.
  • Samtidigt drev oppositionen (M, KD och SD) igenom ett nytt jobbskatteavdrag, och därmed en ny funkisskatt, motsvarande cirka 1800 kronor per år från och med januari 2022.
  • Därefter har funkisskatten redan höjts ytterligare två gånger; dels i januari 2023, dels i januari 2024.
  • Nu väntar alltså en fjärde höjning i januari 2025.

Myndigheten för delaktighet: Klyftorna ökar

Regeringens förslag kommer samtidigt som MFD, Myndigheten för delaktighet, släpper den årliga rapporten om funktionshinderpolitiken. Där konstateras att de ekonomiska klyftorna ökar.

”Det är av stor vikt att ansvariga aktörer i samhället noga följer utvecklingen för de personer med funktionsnedsättning som riskerar att drabbas ytterligare av den allmänna ekonomiska nedgången, och sätter in åtgärder för att de ska kunna leva under skäliga ekonomiska förhållanden”, heter det i MFD:s rapport Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2023.

Funktionsrätt Sverige: Feltänkt av regeringen

Att ha högre skattenivå för personer som saknar förutsättningar att arbeta enligt Försäkringskassan, visar på ett feltänk, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

– Argumentationen att ekonomiska incitament ska locka personer till arbete fungerar helt enkelt inte om förutsättningarna för att arbeta inte finns där. Vi måste komma ifrån ”hungriga vargar jagar bäst-argumentationen” eftersom det bevisligen inte funderar och dessutom drabbar det människors vardagsekonomi och därmed livssituation hårt.

– Att leva på sjuk- eller aktivitetsersättning är inget aktivt val, det är något människor tvingas till för att de inte kan arbeta på hel- eller deltid. Det är Försäkringskassan, regeringens egen expertmyndighet, som bedömer arbetsförmågan och rätten till ersättning, en myndighet som är känd för sina restriktiva bedömningar, säger Nicklas Mårtensson.

LÄS ÄVEN:
Personer med funktionsnedsättning allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan
Guide: Allt om sjuk- och aktivitetsersättning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *