Regeringen skyndar långsamt – inga skadestånd för bristande tillgänglighet
Kampen för ett tillgängligt Sverige hotas av ett bakslag. Den nya diskrimineringslag som regeringen just nu förbereder gör det inte möjligt att kräva skadestånd av verksamheter som utestänger personer med funktionshinder.
Karin Pilsäter (fp), ordförande för riksdagens näringsutskott, avslöjade igår att bristande tillgänglighet inte blir en grund för diskriminering i den nya lagen.
– Vi i folkpartiet vill att det ska kosta pengar om man har bristande tillgänglighet, men frågan är inte tillräckligt utredd för att komma med i diskrimineringslagen nästa år, säger Karin Pilsäter till Föräldrakraft.
Hon medverkade under måndagen vid en konferens, i Landstingshuset i Stockholm, om FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.
Karin Pilsäter är själv kritisk till att den kommande lagen inte gör det möjligt att kräva skadestånd av butiker och andra verksamheter som inte är tillgängliga. Hon hoppas nu på en kompletterande utredning.
– Jag och folkpartiet kommer att arbeta för att det ska startas en ny utredning som konkretiserar frågan. Vi vill till exempel undersöka om man kan transformera den lagstiftning som finns i USA till Sverige, säger hon.
– Vi vill ha kännbara skadestånd men vi måste noga tänka efter hur detta ska utformas. Om varje enskild företagare ska vara tvungen att erbjuda tillgänglighet i alla tänkbara situationer kan det bli ohanterligt. Den amerikanska modellen är uppenart funktionell och det är jättestora skillnader i tillgänglighet mellan New York och Stockholm.
– Inom folkpartiet anser vi att bristande tillgänglighet på sådana ställen som man besöker i sin vardag ska vara en grund för diskriminering, säger Karin Pilsäter vidare och pekar särskilt ut riksdagen och regeringskansliet som grova ”syndare” när det gäller tillgänglighet.
– Det är bedrövligt att regeringskansliet fortfarande inte är tillgängligt och att riksdagen inte förrän nyligen fått en riktig handikappentré, säger Karin Pilsäter.
– Hur ska socialministern kunna peka med hela handen [och kräva att andra ska vara tillgängliga] när det är så illa ställt hos regeringen och riksdagen? säger Karin Pilsäter.
Kritiker menar att det inte finns några rimliga skäl att inte ta i med hårdhandskarna mot bristande tillgänglighet.
– Att det inte skulle finnas något bra underlag för en sådan lag är inte sant. Frågan är mycket bra utredd. Det är mycket allvarligt om man inte ens kommer att kräva skäliga åtgärder, säger Lars Lööw, som också medverkade på konferensen om mänskliga rättigheter. Han är före detta handikappombudsman och idag direktör på Samhall.