Regeringen stoppade fri tandvård för unga. Nu införs högkostnadsskydd för äldre

Regeringen och Sverigedemokraterna presenterade den 13 augusti förslag om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård för personer över 67 år. 

Samtidigt flaggade man för att höja det särskilda tandvårdsbidraget 1 januari 2026. Bidraget höjs från 600 kronor till 1000 kronor per halvår.

Finansieras med stoppad tandvård för unga

Detta sker bara 7 månader efter att den avgiftsfria tandvården för unga 19–23 år togs bort den 1 januari 2025. Regeringen flyttar alltså resurser från unga till äldre.

Totalt beräknas den nya ”särskilda tandvårdsersättningen” till äldre att kosta 3779 miljoner år 2026, 3869 år 2027 och 2980 miljoner år 2028. Höjningen av det särskilda tandvårdsbidraget (som riktar sig till personer med funktionsnedsättning) med 67 procent 2026 kostar uppskattningsvis 54 mkr 2026 (uppgiften baseras på att bidraget totalt kostade 81 mkr under 2024).

Se regeringens presskonferens:

 

Äldre kan få 90 procent subvention

Regeringens planer ska nu granskas av Lagrådet för att senare i höst röstas igenom i riksdagen. Därefter kommer regeringen i en förordning att förtydliga vad högkostnadsskyddet i praktiken innebär.

Det handlar bland annat om att patienten betalar 10 procent av det statliga referenspriset för viss behandling. Staten betalar övriga 90 procent. En behandling som kostar 1200 kronor kommer alltså att kosta 120 kronor för patienten.

För den tandvård som inte ingår i det förstärkta högkostnadsskyddet kommer det vanliga högkostnadsskydd som finns för tandvård i dag att fortsätta gälla.

Så mycket sänks kostnaden för patienter som fyllt 67 år

Regeringen bedömer att cirka 80 procent av alla patienter som fyllt 67 år får minst en tandvårdsåtgärd utförd som berättigar till särskild tandvårdsersättning.

Dessa patienter betalar idag cirka 64 procent av kost-naden för den tandvård som de får inom ramen för det statliga tandvårds-stödet. Det innebär att staten finansierar övriga 36 procent.

Reformen innebär att patienternas kostnadsandel sjunker från drygt 64 procent till omkring 26 procent.

Mediankostnaden för patienterna beräknas uppgå till 2 800 kronor utan reform. Med reformen beräknas mediankostnaden sjunka till ungefär 1 000 kronor.

Den genomsnittliga tandvårdskostnaden i kronor utan reform beräknas till 4 600 kronor 2026. Motsvarande siffra vid genomförd reform är ungefär 1 900 kronor, vilket är en prissänkning med drygt 59 procent.

Läs mer om förslagen i regeringens lagrådsremiss.

Funktionsrätt: Tandvård måste ingå i sjukvårdens högkostnadsskydd

Funktionsrättsrörelsen är kritisk, och anser att tandvården ska ingå i vårdens vanliga högkostnadsskydd.

– Alla ska ha rätt till nödvändig tandvård utan ekonomiska hinder. Tandvården bör omfattas av samma högkostnadsskydd som sjukvården så att ingen behöver avstå från tandvård av ekonomiska skäl, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

– Utöver att det främjar hälsa och är i enlighet med funktionsrättskonventionen så har det positiva konsekvenser som bättre ekonomi, mindre psykisk ohälsa och att fler kan arbeta i större utsträckning vilket gynnar individen, arbetsplatser och ekonomin.

Unga med funktionsnedsättning drabbas hårdast

För ett år sedan protesterade Funktionsrätt kraftfullt mot regeringens förslag om försämrad tandvården för unga vuxna i åldern 19-23 år. Den 1 januari 2025 försvann den kostnadsfria tandvården för denna grupp.

Försämringen för dessa slår särskilt hårt mot unga med funktionsnedsättning som ofta både har sämre tandhälsa och sämre ekonomi.

Särskilt tandvårdsbidrag räcker inte

För personer med funktionsnedsättning finns även ett ”särskilt tandvårdsbidrag”, men det räcker inte långt med 600 kronor extra per halvår. (Bidraget föreslås nu höjas till 1000 kronor per halvår, från januari 2026.)

– Bättre vore att behålla den kostnadsfria perioden till 23 år och inkludera tandvården i högkostnadsskyddet. Det skulle vara mer ändamålsenligt då det verkligen skulle vara vård efter behov. Det finns till exempel många över 67 år som har god tandhälsa, medan vissa unga har sämre. Därför är det bättre att utgå från behov, inte en åldersschablon, säger Nicklas Mårtensson.

Funktionsrätt Sverige har publicerat ett uttalande om tandvårdsreformen.

Särskilt tandvårdsbidrag är bara 1 procent av tandvårdsstödet

Särskilt tandvårdsbidrag, STB, är ett kompletterande bidrag för förebyggande tandvård till personer som på grund av viss sjukdom eller funktionsnedsättning riskerar att få försämrad tandhälsa och stora tandvårdsbehov, som kan förhindras eller minskas genom förebyggande tandvård.

STB uppgår till 600 kronor per halvår och bidraget går att dela upp vid flera besök men kan inte sparas till nästa halvårsperiod.

STB får endast användas för förebyggande tandvårdsåtgärder och ges under förutsättning att patienten har vissa diagnoser eller medicinska tillstånd.

Statens kostnader för särskilt tandvårdsbidrag var 81 miljoner kronor år 2024 enligt Försäkringskassans statistikdatabas. Kostnaden motsvarar cirka 1 procent av hela det statliga tandvårdsstödet 2024, vilket uppgick till 7126 miljoner.

Särskilt tandvårdsbidrag är till för personer som har en viss sjukdom eller en viss funktionsnedsättning som innebär en risk för försämrad tandhälsa. Det gäller till exempel:

• muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling
• muntorrhet på grund av strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen
• Sjögrens syndrom
• kronisk obstruktiv lungsjukdom och har ordinerats syrgas eller näringsdryck
• cystisk fibros
• ulcerös colit
• Crohns sjukdom
• tarmsvikt
• frätskador på tänderna och anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal reflux sjukdom
• svårinställd diabetes
• genomgår dialysbehandling
• är immunosupprimerad på grund av läkemedelsbehandling
• genomgått en organtransplantation.