”Resursskolor och mindre grupper är ovärderliga – ibland fungerar inget annat”

Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson.

Ur Tema Skola i Föräldrakraft nr 6, 2015.

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Aktivera

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

Bland medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet finns stor tvek­samhet till inkludering, om det innebär att målet är att dra ned på mindre grupper och resursskolor.

Bland medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet finns stor tvek­samhet till inkludering, om det innebär att målet är att dra ned på mindre grupper och resursskolor.

Nyligen gjorde förbundet en enkät och frågade medlemmarna: Anser du att den nuvarande skollösningen för ert barn är den bästa möjliga lösningen för ert barn?

86 procent var nöjda med placeringen i en resursskola och 84 procent med placering i särskild undervisningsgrupp. Det kan jämföras med att motsvarande nöjdhet var 35 procent i en vanlig skolklass och 55 procent i en vanlig skolklass med stöd av en elevassistent.

– Många elever vittnar om att det var först i det mindre sammanhanget som de var trygga, kunde fokusera på skoluppgifter och hade möjlighet att utveckla kompisrelationer, säger Nicklas Mår­tensson, förbundssekreterare på Autism- och Aspergerförbundet.

Nicklas menar att målet måste vara att skapa en god lärmiljö för alla barn. Då är mindre grupper och resursskolor ovärderliga alternativ för vissa elever, under kortare eller längre perioder.

Han är positiv till skolans utveckling på många sätt.

– Mycket går åt rätt håll. Vi får mer kunskap om perception, nya tekniska hjälpmedel och det har blivit lättare att få göra prov och redovisningar efter egna förutsättningar. Det finns appar som hjälper till med struktur, minnesträning, tider och att hitta rätt. Men kunskapen om behov och stöd är inte så spridd som den borde vara. Sådan kunskap är ofta större i mindre undervisningsgrupper.

– Där har personalen ofta bättre kompetens, både vad gäller utbildning och erfarenhet. Med färre elever per lärare kan man även ha ett bättre samarbete med hemmet. Mindre klassrum kan även ha bättre anpassningar av belysning och annan tillgänglighet som betyder mycket för vissa.

– Alla dessa anpassningar och stöd kan även göras i det vanliga klassrummet, åtminstone i teorin. Erfarenheten är dock att det ofta inte fungerar i praktiken.

– Och alla anpassningar kan man faktiskt inte göra i det vanliga klassrummet. Om man exempelvis har autism har man ofta svårare att skapa kompisrelationer i ett stort klassrum med många elever jämfört med i den mindre gruppen. Vill man skapa en känsla hos eleven av att vara i ett sammanhang är det enklare om man kan relatera till några få elever.

Nicklas Mårtensson ser att mindre grupper motarbetas på många håll, han ser det som en tydlig trend.

– Det är bra att man lägger alla krav på anpassningar på hela klassen, men det fungerar inte alltid och vissa elever kan, trots anpassningar, inte klara en vanlig klass. Därför är det absolut nödvändigt att behålla både mindre grupper och resursskolor.

Men trenden att mindre grupper motarbetas finns inte överallt.

– Det beror på vilken kommun man bor i. Vissa har lagt ned alla mindre grupper, andra kommuner har skapat fler, till exempel Linköping.

Han menar att Nossebro skola är ett bra exempel på lyckad inkludering.

– Det är på många sätt en framgångssaga, men även där behöll man gruppen för elever med autism. l Skolinspektionen ses av många som pådrivande för att ta bort särskilda grupper. Förra året släppte inspektionen en granskningsrapport om särskilda grupper i 16 skolor.

– Den visade att undervisningen i grupperna i regel var bättre än man tror.

Eleverna ökade sin närvaro, mådde bättre och hade högre måluppfyllelse jämfört med skolsituationen eleverna hade tidigare. Det fanns två negativa saker. Ofta borde eleverna ha kommit till gruppen tidigare och ibland hade man ingen uppföljning eller så blev eleverna kvar för länge i den särskilda gruppen.

Fristående resursskolor (som riktar sig särskilt till elever som behöver extra stöd) har varit hårt pressade av sänkta ersättningar senaste åren. Många har tvingats dra ned på personal för att klara försämrade tilläggsersättningar för extrastödet (tilläggsbelopp).

– Resursskolorna är här för att stanna och kommer nog få en allt större betydelse om kommunernas särskilda undervisningsgrupper fortsätter att läggas ned i samma takt, säger Nicklas.

Han menar att Nossebro skola är ett bra exempel på lyckad inkludering.

– Det är på många sätt en framgångssaga, men även där behöll man gruppen för elever med autism. Det var bra att man satsade på att ha höga krav på alla, att se alla elever och att uppmärksamma eleverna både när de var där och inte där. Men andra skolor kan inte göra som Nossebro rakt av, säger Nicklas Mårtensson.

 

 

Publicerad:
2015-12-05

Av: Redaktionen

Nyckelord:
resursskola, skola


ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Aktivera

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Humana