Riksrevisionen: Funktionshinderpolitik saknar mål och åtgärder

Funktionshinderpolitiken saknar delmål och konkreta åtgärder, säger Riksrevisionen i en granskning som publicerades 5 december 2024.

Stor skillnad jämfört med grannländer

”Detta kan ställas i kontrast till de nationella handlingsplaner som finns i Norge, Finland och Island som innehåller en mängd konkreta åtgärder som ska genomföras i syfte att uppnå ländernas funktionshinderspolitiska målsättningar”, skriver Riksrevisionen.

Riksrevisionen kritiserar också att det saknas sektorsansvariga myndigheter för viktiga samhällssektorer som transport, rättsväsendet, konsumentpolitik och offentlig upphandling.

– Regeringen behöver konkretisera styrningen av sektorsansvaret, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.

Vad visar granskningen?

Här är några utdrag ur granskningen:

• Regeringens strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken 2021–2031 saknar delmål och konkreta åtgärder
  Riksrevisionens granskning visar att regeringens strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken 2021–2031 har bidragit till att funktionshindersfrågor i högre grad uppmärksammas hos myndigheterna.
• Riksrevisionen konstaterar samtidigt att regeringens krav på ökad uppföljning i sig inte betyder att fler konkreta åtgärder vidtas mot det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Det är enligt Riksrevisionens bedömning oklart vad som ska åstadkommas med den funktionshinderspolitiska strategin.
• Granskningen visar att få av de granskade myndigheterna har en tydlig bild av vilka åtgärder som de behöver vidta med anledning av regeringens strategi. De sektorsansvariga myndigheterna omnämns i strategin, men det framgår inte hur myndigheterna ska bidra med sitt särskilda sektorsansvar.
• Strategin saknar delmål och konkreta åtgärder. Detta kan ställas i kontrast till de nationella handlingsplaner som finns i Norge, Finland och Island som innehåller en mängd konkreta åtgärder som ska genomföras i syfte att uppnå ländernas funktionshinderspolitiska målsättningar.

Vad rekommenderar Riksrevisionen?

Ur granskningsrapporten:

• När det nationella målet för funktionshinderspolitiken beslutades 2017 efterlyste riksdagen ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken. För att regeringens styrning ska bli mer effektiv och bidra till ett sådant samlat grepp om funktionshinderspolitiken bedömer Riksrevisionen att regeringens strategi behöver konkretiseras och på ett tydligare sätt staka ut vägen framåt. Det bör lämpligen kunna ske inom ramen för den handlingsplan som regeringen planerar ska gälla under åren 2026–2031.
• Av de myndigheter som omfattas av regeringens strategi, har de sektorsansvariga myndigheterna genom sin särskilda roll att vara samlande, stödjande och pådrivande på funktionshindersområdet, utökade möjligheter att bidra till ett effektivt genomförande av det funktionshinderspolitiska målet. Granskningen visar att det inte finns en tydlig koppling mellan strategin och sektorsansvaret. Regeringen behöver tillsammans med myndigheterna tydliggöra vad det särskilda sektorsansvaret innebär och hur rollen att vara samlande, stödjande och pådrivande kan bidra till det fortsatta arbetet med strategin.
• Här kan Myndigheten för delaktighet, MFD, ge stöd genom att exempelvis erbjuda plattformar och olika kanaler för erfarenhetsutbyte mellan de sektorsansvariga myndigheterna om hur arbetet med sektorsansvaret kan vidareutvecklas.

Rapporten kommenteras av Malin Ekman Aldén, MFD

Malin Ekman Aldén är generaldirektör för Myndigheten för delaktighet, MFD. Hon intervjuades av HejaOlika den 9 december 2024.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.