Robotar tågar in på habiliteringen
Nya hjälpmedel kan utveckla barnhabiliteringen. Ett exempel är robottekniken som redan nu kommer till användning bland annat i USA.
En ätrobot utvecklad i Sverige är ett bra exempel på hur robotar kan användas i habiliteringen. Bestic är ett äthjälpmedel för personer som har svårt att äta själva. Ätroboten ger de utan rörelseförmåga i armar och händer möjligheten äta på egna villkor utan att behöva bli matad och förskrivs nu bland annat hos Stockholms läns landsting.
– Ätroboten är ett bra hjälpmedel om man klarar av själva ätandet och inte kan röra sina armar eller saknar armar och ben. Många personer som blir matade har flerfunktionshinder och därmed svårt också med själva ätandet, de sätter ofta i halsen och behöver stöd av en person i matsituationen liksom i de flesta andra situationer, säger leg. sjukgymnast Annemarie Bexelius på Norrtull Habiliteringscenter för barn och ungdom i Stockholm.
Upprepning hjälper
Det finns andra exempel på att robottekniken kommer till användning. Träning genom att upprepa olika rörelser hjälper hjärnan att leda om nervbanor som skadats. ”Retrain the brain”, som metoden kallas, är en möjlighet för barn som till exempel drabbats av syrebrist i hjärnan under förlossningen.
I USA har forskare vid välkända Massachusetts Institute of Technology, MIT, utvecklat en habiliteringsrobot som lindrar effekterna av till exempel en utvecklingsneurologisk skada.
Timslång behandling
Exempelvis en arm med nedsatt rörelseförmåga spänns fast i roboten. Under ett timslångt behandlingstillfälle hinner barnet utföra över tusen rörelser med armen, att jämföra med 50-talet rörelser om en terapeut skulle hjälpa till att röra armen. En stor studie visade att de som tränat med roboten förbättrat sin motoriska förmåga hela fem gånger, jämfört med en kontrollgrupp.
Roboten har nu lämnat forskningsstadiet och säljs av USA-företaget InMotion Robots.
– De flesta patienterna som finns i habiliteringen har medfödda skador och inom habiliteringen i Sverige arbetar vi för det mesta funktionellt vad det gäller motorisk träning, det vill säga att patienterna aktivt ska träna själva på vardagsaktiviteter för att i slutändan kunna bli så självständiga som möjligt. Vi har hittills inte provat att använda robothjälpmedel i habiliteringen, säger docent Eva Brogren Carlberg, vid Institutionen för kvinnors & barns hälsa på Karolinska Institutet i Stockholm.
Ett annat exempel på ”retrain the brain” är gångtränaren Lokomat som sedan ett par år tillbaka är i bruk på Rehabilitation Institute of Chicago (RIC) i USA. Svenska föräldrar har efterfrågat gångträning med Lokomat.
Hänger i en sele
Robotassisterad gångträning går till så att barnet hänger i en sele över ett löpband så att fötterna berör underlaget. Runt benen är en datorstyrd ”robotdräkt” fastspänd och dräkten rör på barnets ben i en naturlig gångrörelse. Gångträning utan Lokomat görs idag exempelvis med ”guidning” av barnets gång genom att två eller flera sjukgymnaster manuellt rör på benen. För att motivera barnet har Lokomat inbyggda dataspel med seriefigurer och tävlingar som gör träningen roligare.
– Tanken med Lokomat är jätteintressant. Jag har själv arbetat i Boston, USA, under ett halvår och sett den användas. Men utrustningen kostar väldigt mycket och vi måste först se medicinska studier som visar på goda resultat innan Lokomat kan provas här i Sverige, säger sjukgymnast Eva Broström, sektionschef för Motoriklaboratoriet på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.
Robotbyxor i present
Men robotar behöver inte bara vara till nytta i habiliteringen. Robotar kan helt enkelt vara kul också. Det japanska företaget Sakakibara Kikai säljer en robotdräkt för barn. Den kostar bara 133 000 kronor (14 700 Euro). Strunta i att byta bil nästa gång och överraska ditt barn med ett par nya robotbyxor i födelsedagspresent!
Håkan Bertmar
Minskat vårdbehov. Träningen med habiliteringsroboten har lite av dataspel över sig. De som tränat minskade sitt vårdbehov med en tredjedel, enligt en lönsamhetsanalys av habiliteringsroboten. Foto: InMotion Robots
För egen del. Den svenske uppfinnaren av ätroboten Bestic har begränsad rörlighet i armarna och behövde ett hjälpmedel för att klara ätandet själv, så Bestic är bokstavligt utvecklad med användaren i centrum. Foto: Kim Törmänen
Framsteg. Gångträningen i Lokomat hjälper hjärnan att koppla om skadade nervbanor och få igång rörelseapparaten. Fötter och ben rör sig på löpbandet i ett naturligt gångmönster. Foto: Rehabilitation Institute of Chicago
