Nyheter

Rullstolsinnebandy: Med förebilder inom laget

Ur Föräldrakraft nr 3, 2013.
innebandy tomastiren 700

 

Tufft men bra för utvecklingen. Sveriges bästa rullstols­innebandylag släpper fram barn och ungdomar i A-laget.

När jag i januari för första gången såg en rullstolsinnebandymatch, under vinterns SM-slutspel i Falun, så blev jag överraskad över hur tufft och snabbt spelet var. Rullstolar tacklades omkull och det var hela tiden full fart – trots att spelarna måste hålla i klubban med samma händer som driver dem framåt.

Det var första gången det ordnades ett officiellt svenskt mästerskap i rullstolsinnebandy, och som en del av SM-veckan fick deltagarna dela Lugnets enorma idrottsanläggning med sporter som skidåkning, tyngdlyftning och thaiboxning.

Redan i första matchen mellan Nacka HI och Kalmars Calmif Knights stack två spelare ut extra mycket. Med sina 13 respektive 9 år måste Alexander Brorsson och Victor Piccardo ha varit hela SM-veckans yngsta deltagare. Nacka HI vann matchen med 6-0, och Alexander gjorde två av målen.

Efteråt berättade lagets tränare Ola Piccardo, som är pappa till Victor, att klubben har som en medveten strategi att släppa fram unga spelare.

Det är tufft att köra med seniorer. I början är man lite räddare, men efter ett tag så växer man. Se bara hur Alexander tar för sig, sade Ola Piccardo.

I Falun räckte Nacka HI nästan hela vägen, men i SM-finalen, som TV-sporten rapporterade från, blev Eskilstuna för tuffa. För Alexander och Victor kommer det dock garanterat fler chanser. Och de har alltså redan var sin silvermedalj från ett svenskt seniormästerskap.

Ett par månader senare befinner jag mig i Beckis sportcenter utanför Stockholm för att kolla när Nacka slipar detaljerna inför slutspelet i Sverigeserien, rullstols­innebandyns nationella serie som pågår under hela vinterhalvåret. Det märks att både föreningen och sporten växer. Nacka har fått in 10-15 nya killar efter en informationskampanj tillsammans med Stockholms Handikapp­idrottsförbund.

– Vi trodde att vi skulle få in en eller ett par nya spelare, men nu är vi så många att vi får dela upp träningarna. Nybörjarna kör på ena halvan av planen medan de mer erfarna kör på den andra, säger Ola Piccardo.

Han håller i A-lagets träning, där det ingår fyra landslagsmän – och då pratar vi världens bästa landslag. 9-åriga Victor ser liten ut i sin rullstol, men kämpar och sliter för att hänga med de dubbelt så stora spelarna. När laget kör tvåmål hamnar han i samma lag som landslagsmannen Viktor Johansson, som hela tiden peppar och instruerar sin medspelare.

– Victor och Alexander blir drillade av de äldre grabbarna. Det går inte att komma in och tro att det är en fikapaus, utan de har lärt sig att man alltid ger hundra procent, även på träning, säger Ola Piccardo.

Före träningen frågar jag Victor hur det är att spela med vuxna.

– Det är ganska kul, men också tufft. Man känner skillnad i närkamperna, säger Victor Piccardo.

Alexander, som trots allt är fyra år äldre, tycker inte att det är så svårt att spela med äldre, men håller med om att det kan bli en del tuffa närkamper. Han har spelat i ungefär fem år och har som mål att komma med i landslaget. Riktigt där är han inte ännu, men han gjorde hat trick i SM-semifinalen, så det råder inget tvivel om att han har stora möjligheter att få dra på sig den blågula tröjan om han fortsätter att utvecklas.

– Jag skjuter bra och är ganska snabb, men jag försöker att bli bättre på allt, säger Alexander Brorsson, som tror att han lär sig snabbare av att spela med äldre spelare.

Ola Piccardo tror att det finns både för- och nackdelar för barn att spela tillsammans med vuxna.

– Ibland när vi spelar blir de lite som små statister, för att det helt enkelt går för fort. Men det höga tempot gör också att de utvecklas. Alexander och Victor dubblar även med U-laget, och där är de kungar. Men framförallt är det superbra att de får förebilder inom laget.

Och då syftar han inte bara på det sportsliga. Ännu viktigare är att se hur bra de vuxna klarar sig i vardagen.

– Det hjälper dem att bli självständiga. Våra äldre killar har jobb, bostäder och bilar och tar sig fram hur smidigt som helst med sina rullstolar. Stora Viktor är på väg till USA för att jobba som datakonsult. När han säger något till min Victor så lyssnar han verkligen. När jag säger samma sak är det bara tjat, säger Ola Piccardo och skrattar.

innebandy tomastiren 700 2
Alexander Brorsson och Victor Piccardo är lagets yngsta spelare.

Han menar att det är viktigt med förebilder för alla barn och ungdomar. Och att det är extra viktigt att man låter barn med funktionsnedsättning prova sina vingar.

– Många barn med funktionsnedsättning är väldigt omhuldade av sina föräldrar. Men man hjälper ingen genom att servera allt på ett fat. En del föräldrar vågar knappt låta sina barn förflytta sig själva i rullstol. Vi gör precis tvärtom. När de har ramlat med stolen ett par gånger så märker de att det inte är så farligt. De tar sig upp själva. Det gäller att våga prova.

innebandy tomastiren 700 3
Trångt och intensivt. Rullstolsinnebandy kan bli riktigt fysiskt.

Både Victor och Alexander har ryggmärgsbråck, vilket gör dem orörliga i benen. De kan gå med hjälp av stödskenor, men det skadar inte att kunna bemästra rullstolen. Och det lär man sig om man satsar på rullstolsinnebandyn.

Det ser väldigt enkelt ut när man tittar på de bästa spelarna. De liksom glider fram över golvet, med bollen under kontroll, samtidigt som de har uppsyn över spelplanen. En stund in på träningen frågar Alexanders pappa, Mats Rylander, som spelar i laget trots att han inte har någon funktionsnedsättning, om jag inte ska prova en stund. Det gör jag gärna.

Det tar ungefär en sekund att fatta att det inte är så lätt som det ser ut, och att det krävs en hel del hårt jobb för att få kontroll över stolen, klubban och bollen på en och samma gång. Efter några minuter har jag skavsår i händerna och är helt slut i axlarna. Dessutom har jag brakat in i sargen vid i stort sett varenda vändning. Skotten går hyfsat, så länge jag sitter helt stilla. Det är en helt annan sak att få iväg ett skott i full fart. Men trots det har jag riktigt roligt.

– Det är otroligt bra träning. Barn som sitter i rullstol får nästan aldrig någon puls. Men det här hjälper dem att bygga upp muskler, kondition och koordination, säger Ola Piccardo.

Själv kom han i kontakt med rullstols­innebandyn när han träffade Mats och Alexanders familj, som redan var aktiva, på ett skidläger i Åre. Nu är båda familjerna dessutom engagerade i Nacka HI:s kälkhockey, en sport som det inte är lika lätt att locka deltagare till.

– Det är synd, för det är en skitbra sport om man sitter i rullstol. När du kör framåt använder du framsidan av axelmusklerna. Men i kälkhockey drar du bakåt, och det är väldigt nyttigt för kroppens stabilitet.
 
I början av juni är det dags för det som lagets har laddat för hela våren – slutspelet i Sverigeserien. Det är Nacka HI som arrangerar det hela, och det råder inget tvivel om att laget är sugna på att ta revansch på hemmaplan, efter finalförlusten i SM.

Eftersom laget kom tvåa i serien, på samma poäng som svenska mästarna Eskilstuna, så är de direktkvalificerade till semifinalen. Göteborg står för motståndet, och både Victor och Alexander finns med på avbytarbänken. Nacka tar tidigt initiativet och vid ledning med 3–0 får Alexander komma in på planen.

Det blir ett par byten för honom, och även om han inte gör några mål den här gången så står han för en bra insats. I slutet av matchen får även Victor komma in och känna på hetluften. Nacka vinner till slut med 6–1, och får därmed chansen att ta revansch på Eskilstuna i finalen.

– Våra unga grabbar får alltid spela om vi leder eller ligger under stort. Är det väldigt tight kan de få stå över, men vi vill låta dem spela så mycket som möjligt, säger Ola Piccardo.

Det råder inget snack om att det är landets två bästa lag som möts i finalen. Intensiteten är en helt annan än i övriga matcher och det smäller friskt i närkamperna. Nacka är dock starkast för dagen, och vinner till slut med 2–1 inför en stor och högljudd hemmapublik.

Den här gången blir det inget spel för Victor eller Alexander, men de verkar lika glada för det. Det råder inget snack om att de känner sig delaktiga i lagets framgångar, och stoltheten syns tydligt när de tar emot guldmedaljerna.

rullstolsinnebandy tiren 700 4
Viktor Johansson och Arkan Palani firar guldet.

rullstolsinnebandy tiren 700 5
Nacka HI firar segern i Sverige-serien 2013.

  

 

ANNONSER
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Unik Försäkring
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Fremia
  • Annons för STIL
  • Annons för JAG
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för HD Motion
  • Annons för CJ Advokatbyrå