Nyheter

Så här ska eleverna få hjälp att klara pressen

Bättre skola ska minska psykisk ohälsa

 

Den psykiska ohälsan bland ungdomar har under de senaste 20 åren fördubblats visar en statlig utredning. Utredaren Sven Bremberg vill ha bättre uppföljning av eleverna och en ny databas med pedagogikinformation för att få en bättre skola för eleverna.

En anledning till den ökade psykiska ohälsan bland unga är den press från skolan som eleverna upplever.

– Vi har en väldigt bra skola i Sverige och självständiga elever som fått lära sig att de ska påverka och inte nöja sig med vad som helst, säger Sven Bremberg, docent på Statens Folkhälsoinstitut och särskild utredare för utredningen ”Ungdomar, stress och psykisk ohälsa”.

– På samma sätt har valmöjligheterna för unga ökat kraftigt de senaste 100 åren. Förr var framtiden oftast färdigutritad. Detta bidrar tyvärr till en större press på ungdomarna.

– Vi måste kvalitetsförbättra skolan så att den hjälper eleverna och följer upp deras skolgång på ett bättre sätt.

Förslagen till kvalitetsförbättring av skolan går främst ut på att förbättra pedagogiken bland skolpersonalen. Sven Bremberg vill få igång ett slags register där lärare, skolsköterskor och annan personal lätt kan hitta bra metoder för att till exempel förebygga och hantera mobbning i skolan. Man vill också utveckla ett bättre system för uppföljning av eleverna psykiska hälsa och deras studier.

– Det behövs en starkare databas med information om hur eleverna uppfattar sin arbetsmiljö på olika skolor och hur de klarar sig i studierna. Nationella prov var tredje år i grundskolan vore ett bra sätt att hålla bättre koll på att eleverna hänger med. Att sätta in resurser för en elevs kunskapsbrister för sent är alldeles för vanligt, det behövs insatser med en gång, säger Sven Bremberg.

Kunskapsbrister är en av anledningarna till att unga människor känner sig nedstämda. En studie från USA visar på att depression visar sig oftare hos ungdomar med dålig förmåga att ta till sig skriftlig information. Sven Bremberg menar att samma sak gäller för Sverige. Unga som inte följt med tillräckligt i skolgången får svårare i arbetslivet och leder därmed större risk att utveckla psykisk ohälsa.

Arbetslivsklimatet är hårt för dagens ungdomar. Arbetslösheten är fortfarande stor sedan kraschen på 90-talet då cirka 300 000 jobb försvann för de unga och konkurrensen blir därmed hård. Nu måste skolsköterskor och lärare bli bättre på att vårda eleverna psykiska hälsa.

… och här är åtgärdsplanen
Förslag på åtgärder som Sven Bremberg och hans team har lagt fram i utredningen:

• Lättillgänglig information om bra pedagogiska metoder.

• Utveckla indikatorer som samlad och bättre information om elevernas arbetsmiljö och studieresultat.

• Enklare och tydligare betygsmål för lärare och elever.

• Prioritering av prevention (till exempel mobbning)

• Samlad hemsida för lärare och elever med tips och råd. En slags ”coaching” för elev och lärare.

• Föräldrastöd. Bättre föräldrastöd vad gäller att hjälpa sina barn.

• Studie- och yrkesvägledning. Förbättring av en studie- och yrkesvägledning som inte verkar fungera som önskat.

• Fritidsverksamhet. Översikt över brister och vad som kan göras för att sysselsätta alla ungdomar.

 

 

Denna artikel handlar om

ANNONSER
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Fremia
  • Annons för STIL
  • Annons för JAG
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för HD Motion