Så kan barn med inlärningsproblem få hjälp redan före skolstart
Barn kan tidigt få hjälp mot dyslexi och andra inlärningssvårigheter. En ny metod gör det möjligt att sätta in åtgärder redan före skolstart. De forskare som har utvecklat metoden får motta Philips Nordic Prize för sina insatser.
Med den nya metoden MMN kan man både ställa diagnos och börja behandla små barn med inlärningssvårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Metoden gör det möjligt att sätta in insatser redan vid skolstart, innan problemen blir oöverstigliga.
MMN är en förkortning av ”mismatch-negativity” och innebär att barnet får lyssna på olika ljud samtidigt som hjärnans aktivitet mäts med EEG. Man kan både hitta nedsatta funktioner och se vilken nytta som hjärnan har av att tränas.
MMN-metoden är skapad av professor Risto Näätänen. Han ligger bakom den grundläggande utvecklingen av metoden, som kan användas även på mycket små barn eftersom den inte kräver att testpersonen medverkar aktivt.
Professor Teija Kujala har utvecklat tillämpningen och leder forskningsgruppen vid Helsingfors universitet. Båda får ta emot Philipspriset som är på 50 000 euro.
– MMN hjälper till att identifiera störda hörselprocesser och språkliga processer tidigt i barnens liv, så att behandling kan sättas in redan före skolåldern, säger professor Teija Kujala. Philips pris underlättar vårt fortsatta arbete att förhindra inlärningssvårigheter hos barn eller åtminstone minimera dem.
Det är femte året i rad som Philips Norden delar ut sitt pris. Syftet är att öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionshinder hos barn. Förra året gick priset till Torkel Klingberg.
– Vi vill sätta fokus på ett område som är eftersatt, säger Åke Strömberg som är vd för Philips Norden och initiativtagare till priset. Om dessa barn inte får rätt diagnos och rätt behandling när de är små är risken stor att de får stora bekymmer när de växer upp, både i skolarbetet och i samhället i övrigt. Med relativt små medel kan man göra stor skillnad för barnen, för dessa funktionshinder går att behandla.
Vad har du för vision om hur barn ska diagnosticeras och behandlas i framtiden?
– När det gäller diagnos finns det redan idag mycket bra möjligheter, bland annat i form av magnetresonans och liknande tekniker. När det gäller behandlingen tror jag att man kan göra mycket mer än idag med tekniska hjälpmedel och träningssystem som Robomemo.
Bedömer du att behovet just nu handlar om att få fram konkreta produkter för behandling?
– Det jag har förstått som lekman är att man kan göra mycket mer idag än man gör. Det är så klart kostnaderna som sätter stopp. Det behövs pengar till träningsprogrammen, stödpersonal och resurser i skolorna.
Inom de nordiska länderna har Philips varje år gjort det möjligt för några barn att prova på de nya träningsmetoderna (i form av datorprogrammet Robomemo).
– Man blir glad när man ser vilken betydelse träningen har, säger Åke Strömberg.
Förhoppningen nu är att MMN-metoden, som står i fokus för årets pris, kommer att bli mer allmänt spridd i de nordiska länderna eftersom den gör det möjligt att hjälpa barn tidigt, innan problemen blir alltför stora.
Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention, är glad för att nya metoder kommer fram.
– Inlärningssvårigheterna påverkar dessa barns vardag i betydande grad. Alla framsteg som bidrar till att de kan få hjälp är mycket välkomna, säger Anki Sandberg.
