Så vände Falkenberg LSS från problem till succé

Falkenbergs kommun visar framfötterna inom LSS och funktionshinderomsorg.
Pådrivande är inte bara socialnämndens ordförande Andreas Engebrethsen (S) utan även den lokala FUB-föreningen.

Bengt Westerberg, som skrev den ursprungliga LSS-propositionen i början av 1990-talet, har också ett finger med i spelet.

”Vi har utmaningar kvar”

HejaOlika gör ett nedslag i Falkenberg i slutet av augusti 2024. Vi träffar socialnämndsordföranden, områdeschefen och FUB-föreningen.

Efter mötena hör Andreas Engebrethsen av sig per mejl. Han vill förtydliga:

– Jag är medveten om att det inte är tillräckligt bra ens i Falkenberg. Vi har utmaningar kvar! Både för att utveckla men även och inte minst för att behålla det som är bra och fungerar.

Hur blev det möjligt?

Hur gjorde Falkenberg då, för att gå från avskräckande exempel till förebild på LSS-området, samtidigt som LSS generellt sett har urholkats?

Det verkar hänga på ett litet antal mycket drivande personer. En vändpunkt var Andreas Engebrethsens inträde som socialnämndens ordförande. Han är son till Willy Engebrethsen, en av FUB:s mest kända eldsjälar. Andreas arbetar även som personlig assistans till sin bror.

Videointervju med socialnämndens ordförande Andreas Engebrethsen (textad)

I vår videointervju med Andreas berättar han hur LSS och enheten Funktionsstöd har förändrats sedan han tog över ordförandeposten.

Videointervju med områdeschefen Andreas Svensson (textad)

En annan nyckelperson är Andreas Svensson, områdeschef för enheten Funktionsstöd.

I nedanstående videointervju berättar han hur funktionshinderomsorgen byggts upp, och hur viktigt det är med brukarenkäter och samverkan med funktionsrättsföreningar.

Eldsjälarna som leder FUB

Utan den lokala FUB-föreningen hade utvecklingen inte varit möjlig. För att lyckas krävs samverkan mellan kommun och funktionsrättsföreningar, och detta är något som Falkenberg har prioriterat.

Inger Myrén och Monica Carlsson är ordförande respektive vice ordförande för FUB Falkenberg. De sitter även i styrelsen för länsföreningen.

Båda betonar att det finns brister i Falkenberg, till exempel i fråga om avslag på ledsagning och kontaktperson, men de är också stolta över många satsningar som de menar gör Falkenberg till en av de bättre LSS-kommunerna i landet.

• Samverkan mellan funktionsrättsföreningar som FUB och kommunens socialnämnd och -förvaltning.
• Bra samverkan och samarbete med kommunens LSS Fritid.
• Genom att ha all LSS-verksamhet i kommunal regi kan en framåt kommun stärka verksamheterna.
• Falkenberg har byggt upp en helt ny organisation, Funktionsstöd, med fokus på LSS.
• Tidigare riktlinjer var begränsande, och dessa har nu bytts ut mot en mer flexibel handbok för LSS-handläggarna.
• Socialnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att se över tidsbegränsningarna i vissa LSS-beslut.
• Brukarenkäterna har gjorts om, för att underlätta för berörda personer att betygssätta kommunens insatser. När resultaten är klara görs uppföljningar med brukarna. Resultaten används i kompetensutvecklingen. Arbetet med framför allt uppföljningen av brukarenkäterna har uppmärksammats av SKR, Sveriges kommuner och regioner, som vill sprida kunskap om detta nationellt.

Stoltheten över framgångarna blandas med oro för vad som händer i framtiden. Kommer den nuvarande politiken att förändras efter nästa val? Kommer regeringens planer på att förstatliga all personlig assistans att försämra assistansen för de som idag har kommunala beslut i Falkenberg?

Oro för att assistansen ska förstatligas

Monicas oro för förstatligad assistans är påtaglig och välgrundad. Hon tror att många med kommunbeslut skulle förlora sin assistans.

– Jag är inte helt positiv till staten som huvudman, tack vare att vi har en bra kommun här!

Hennes egen dotter blev ”utslängd” av Försäkringskassan för några år sedan, med ”många dumma argument” och en felaktig hänvisning till en dom i Högsta förvaltningsdomstolen.

– Min dotter förlorade även i förvaltningsrätten, men då ställde kommunen upp med lika mycket assistans som hon haft tidigare. Om det blir förstatligat så kan hon åter förlora sin assistans, men hon har alldeles för stora funktionsnedsättningar för att kunna bo på gruppbostad, säger Monica.

Daglig verksamhet har blivit mer flexibelt

Både Monicas dotter och Ingers är deltagare i daglig verksamhet enligt LSS, och här har det skett stora förbättringar de senaste åren, anser de.

De beskriver verksamheterna som flexibla, med stor variation. Deltagarna har goda möjligheter att välja olika inriktningar. En kulturgrupp arbetar med film, radio, sång och musik. En grupp arbetar med media och bild. En bild- och datagrupp hjälper FUB med utskick och tillverkning av pluspolarkort.

Ingers dotter arbetar integrerat på en vanlig arbetsplats – en skola – allt sedan hon slutade gymnasiet 2011.

– Hon trivs superbra, och upplever det som ett vanligt arbete. Vi har försökt med lönebidrag, men det är svårt, eftersom arbetsplatsen måste betala en viss del av lönen. Vi hör också att många faller mellan stolarna. Om lönebidragsanställning inte fungerar kan man mista sin plats, och då har man inte heller daglig verksamhet och sjukersättning, säger Inger.

Monicas dotter har en traditionell daglig verksamhet tre dagar i veckan, eftersom hon har mer omfattande funktionsnedsättningar och inte är verbal.

– Hon trivs också jättebra idag, men det har varit stora problem tidigare, bland annat med mobbing från en personal. Verksamheten kan vara att plocka och sortera saker, men ofta på uppdrag av företag som till exempel Essity, så det är verkliga uppgifter, säger Monica.

Upptäckte att många var hemmasittare

FUB har varit med om att påverka den dagliga verksamheten i positiv riktning.

– Vi har en liten grupp från Inre Ringen, personer med egen funktionsnedsättning, som med oss som handledare undersökte hur det såg ut inom daglig verksamhet. I samband med det upptäckte vi att det fanns många hemmasittare. Tidigare hade man inte haft en aning om att många aldrig gick till sin dagliga verksamhet. Kommunen blev uppmärksammad på detta. Om man inte deltagit på flera månader, måste man ju undersöka varför, säger Inger.

Samtidigt, runt 2018, kom möjligheten att söka statsbidrag till förbättrad habiliteringsersättning, vilket FUB snabbt uppmärksammade.

– Vi var på kommunen och krävde att man snabbt skulle ansöka. Det var skrämmande många kommuner som inte ansökte, men det betydde att vi i Falkenberg fick mer pengar, för våra medlemmar var första året med statsbidraget allra bäst.

Pluspolarkortet lyfter fritiden

”Pluspolarkortet” är en annan framgång. Redan för tio år sedan började FUB undersöka möjligheterna för personer med LSS-insats att kunna ta med en kompis utan extra kostnad på olika aktiviteter, som volleyboll, fotboll, allsång på Vallarna samt revy och teater.

– FUB fick kommunen att satsa på kortet, efter ett antal års övertalning. Det hände ingenting, men sedan fick vi tips om att göra ett medborgarförslag, då kunde politikerna inte ignorera det. Vi var uppe och pratade om det på kommunfullmäktige, och alla tyckte det var jättebra, men sedan dröjde det länge ändå! Till slut togs beslut om att införa kortet. En nyanställd fritidskonsulent för LSS inom kommunen fick uppdraget och kunde förbereda för införandet.

Kortet har bidragit till att lyfta fritidsverksamheterna för personer med LSS-insatser, till en mycket högre nivå än tidigare. Många företag deltar som sponsorer. Kortet har lett till nya arbetsuppgifter på dagliga verksamheter.

Tandvården kan raseras

Nya frågor dyker ständigt upp. Just nu kämpar man för stärkt tandvård för personer med intellektuell funktionsnedsättning, särskilt för dem som flyttar hemifrån till eget boende.

– Då kan tandvården raseras fullständigt. Nu sänks med all sannolikhet åldersgränsen för fri tandvård från 24 till 20 år. Tidigare hade vi en överenskommelse med kommunens myndighetsavdelning om att informera alla som inte längre har fri tandvård om nödvändig tandvård, men denna rutin har glömts bort. Nu försöker vi aktualisera frågan med hjälp av kommunens funktionsstöd.

– För att lösa detta behövs mycket mer kommunikation mellan tandvård och boenden. Och för personalen måste det framgå att detta är något man ska hjälpa till med. Vi får höra att ”det där är inte vårt jobb”, men det accepterar vi inte, säger Monica och Inger.

Falkenberg skrotade riktlinjer som begränsade

Avgörande för den positiva utvecklingen i Falkenberg är att kommunen för några år sedan skrotade de egna ”riktlinjerna” som hade begränsat LSS-insatserna på olika sätt.

En stor del av landets kommuner har sådana riktlinjer – men i Falkenberg förstod man att de var till mer skada än nytta.

Istället för begränsande riktlinjer finns nu en mer flexibel vägledning eller handbok, men även detta har visat sig vara begränsande.

– Socialnämndsordföranden har nu krävt av förvaltningen att man pratar med alla handläggare, eftersom det görs olika tolkningar och felaktiga tidsbegränsningar. Vi räknar med att tidsbegränsningarna stoppas, som man gjort i Stockholms stad, säger Monica.

Tog strid mot privatisering

Parallellt med lyftet för LSS har Falkenberg tagit tillbaka många verksamheter som tidigare lagts ut på privata utförare. Med en aktiv politisk ledning av LSS har man sett stora fördelar med att kommunen själv kan styra allt som har med verksamheterna att göra.

Monica och Inger känner viss oro för att en annan politisk ledning åter vill privatisera driften. De menar att olika utförare och korta upphandlingsperioder skapar oro för de personer som berörs. Samtidigt är de medvetna om att kommunen inte är någon garanti för bra verksamheter, och att privata utförare kan vara bättre ibland.

– När LSS-verksamheterna privatiserades anställde kommunen kvalitetsstrateger som var jättenoga och otroligt bra på att kontrollera och redovisa. Hur kvalitetskontrollerna går till nu vet vi inte i dagsläget.

– Det finns inget som säger att man inte kan ha privata utförare, men det blir problem med långsiktigheten om man ska hoppa från den ena till den andra utföraren. Med privata utförare blir det fyra år, med två år på option kanske, så har det i alla fall varit här i Falkenberg.

Regeringen får underbetyg

Rikspolitiken är ett orosmoln, och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall får inte högt betyg.

– Jag har lyssnat på henne på Intradagarna och på Forum FUB, och hon har ingenting att säga. I publiken sitter 100-tals personer som kan LSS, men ministern har inget att komma med, och gör inget som märks i alla fall. Regeringens uppgift borde vara att stärka lagstiftningen och se till att LSS följs, men det gör man inte. De måste till exempel höja assistansersättningen och se till att Försäkringskassan sköter sig.

– Vi står till 100 procent bakom de 15 förslagen att stärka LSS, som Bengt Westerberg har tagit fram.

Så har Bengt Westerberg stöttat

På vilket sätt har då Bengt Westerberg stöttat Falkenberg i kampen om LSS? Andreas Engebrethsen berättar i videointervjun (se ovan) hur han som ny politiker blivit frustrerad, och därför sökte upp den tidigare socialministern. Striden just då gällde ett förslag om att spara 300 000 kronor på att inte låta LSS-gruppen använda ett badhus utan kostnad.

– Jag fick hårt motstånd och ringde Bengt Westerberg för att få stöd och vägledning. Sedan har vi hållit kontakten, och han följer vad vi gör i Falkenberg.

Andreas uppskattar Bengt Westerbergs nya initiativ med en lång rad förslag på hur LSS kan stärkas.

– Jag vill betona att under tiden, innan lagen hinner stärkas, finns inget hinder för lokalpolitiker att göra det som är bättre än lagen, och se till att LSS intentioner följs, men det krävs mod och engagemang. Det är många som ska övertygas om att lägga pengar på LSS, säger Andreas Engebrethsen.