Samhällets skyddsnät missar personer med funktionsnedsättningar, varnar Socialstyrelsen

Den ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättningar är tuff. Och värst är det för de som får sina funktionsnedsättningar redan som barn. Det framgår av Socialstyrelsens lägesrapport 2008.
– Vi ser utsatta grupper som faller igenom samhällets skyddsnät, säger Håkan Ceder, som är överdirektör på Socialstyrelsen.

– För att överleva tvingas man att leva på ekonomiskt bistånd eller förlita sig på hjälp från anhöriga och vänner, säger Håkan Ceder.

Cirka 35 procent av de svenskar som får ekonomiskt bistånd har någon form av funktionsnedsättning, enligt undersökningen.

Rapporten visar att det inte alls är lika vanligt att personer med funktionsnedsättningar har arbete jämfört med befolkningen i övrigt.
Inom vissa grupper med funktionsnedsättningar har bara hälften av personerna en deklarerad årslön. Lönenivån är också betydligt lägre än för övriga svenskar.

Skillnaderna mellan olika grupper med funktionsnedsättningar kan vara stora, men generellt är det så att de som klarar ekonomin bäst är de som får funktionsnedsättningar senare i livet.

Av rapporten framgår att samhällets skyddsnät inte räcker till för utsatta grupper.
– Samhällets transfereringssystem jämnar ut skillnaderna i viss utsträckning. Så trots att personer med funktionsnedsättning enbart har 65 procent av den lön som befolkningen i sin helhet har, är deras disponibla inkomst 85 till 90 procent av befolkningens. Men det är samtidigt viktigt att minnas att funktionsnedsättningar ofta innebär betydande merkostnader för olika vård- och omsorgsinsatser, säger Håkan Ceder.

{loadposition incontent}Enligt rapporten ökar antalet personer som får kommunala insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Nästan 57000 personer hade en eller flera insatser den 1 oktober 2007.

– Det är en liten ökning sedan året innan och motsvarar två procent. De vanligaste insatserna är bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet, berättar utredaren Helene Wirandi som tillsammans med Ylva Branting har sammanställt rapporten.

Kommunernas kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning har ökat de senaste fyra åren, men den genomsnittliga kostnaden per person har samtidigt minskat för de vanligaste insatserna.