Nyheter

Skärma inte av barnet med assistenter

”Assistenten till min pojke gick alltid innan lektionen var slut”. Assistenterna bör fungera som elevernas länk till omvärlden. Det gäller även i skolan.
cornelia sobek700 1

 

Att som personlig assistent komma till en skola innebär ett möte med en annan personalkategori.
– Som assistent tillhör du inte skolans arbetslag, och det kan få en del konsekvenser, säger Christel Malmström, vars cp-skadade son gick bort för några år sedan.
Bland annat handlar det om när assistenten bör förbereda eleven inför rast respektive lektion.
– Ska man gå tidigare från lektionen för att byta kläder och kanske blöjor för att sedan hinna ha rast? Assistenten till min pojke gick alltid innan lektionen var slut, och gick in när rasten var slut, och tog då även av nästa lektionstid. Det fungerade för oss. Men det är just sådant som man måste prata om och komma överens om med alla inblandade, säger Christel.

Eleverna behöver leken
En utgångspunkt tycker hon är att komma ihåg att de här eleverna behöver leken och det sociala umgänget minst lika mycket som andra elever.
– Det gäller att inte prioritera bort det sociala i skolan. Barnet förlorar så mycket av det sociala ändå – det ska på habiliteringsbesök, prova ut hjälpmedel med mera. Det gäller att man inte skärmar av sitt barn med assistenter.
Christels pojke Jesper fick egen lärare i trean, samtidigt som han inkluderades i den vanliga skolan. Hon minns hur myc­ket det betytt för Jesper, och även hans klasskamrater, att han fick chansen att visa att han vara riktigt bra på någonting, i hans fall matematik.
– Det är viktigt att få vara bäst i någonting. Jesper fick ett mattetal när han gick i trean som bara en elev i sexan hade klarat. Alla andra tyckte att det var så häftigt att Jesper klarade det. Än idag får jag höra från kompisar som gick i hans klass att han var superbra i matte, säger Christel.

Vitt begrepp av inkludering
Cornelia Sobek, akademisk utvecklingspsykolog med inriktning på barns utveckling och föräldraskap, vill se ett vidare perspektiv för inkludering.
– Det viktigaste man kan bidra med är att skapa en känsla och upplevelse av gemenskap hos barnet man arbetar med. Barn kan vara delaktiga på olika sätt, det handlar både om samvaro och samspel och att kunna dela upplevelser och känslor med sina klasskamrater och lärare. Barn är nyfikna, säger hon.
Låt klasskompisar prova hjälpmedlen, ta initiativ åt barn som inte kan tala eller kommunicera med hjälp av alternativ kommunikation och fråga de andra vad de leker och om ”jag” får vara med.
– Ta vara på rasterna, det är då det roliga händer! Låt klasskompisarna köra fort med rullstolen, det känns säkert mest pirrigt i assistentens mage, och som assistent ska man naturligtvis ha koll men inte övervaka. Man kan hjälpa barnet att hoppa med de andra kring midsommarstången, men ibland kanske det räcker att befinna sig mitt bland hoppande klasskompisar för att känna sig delaktig och uppleva gemenskap, säger hon.
– Jesper var ofta målvakt i innebandy. Alla ville ha honom i sitt lag, för han täckte nästan hela målet. Han var verkligen delaktig, säger Christel.

Kan avstå assistans
Även om ett barn har rätt till assistans så måste inte föräldrarna använda sig av den.
– Föräldrar kan välja att inte ha assistens i skolan, bland annat för att  tvinga fram engagemang hos skolans personal. Inte omöjligt att man väljer att testa båda varianterna, säger Cornelia Sobek.

 

Denna artikel handlar om

ANNONSER
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för STIL
  • Annons för Särnmark
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för HD Motion
  • Annons för JAG
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Fremia
  • Annons för Unik Försäkring