” Skolan får inte flytta in i hemmet”

Planera läxorna när den individuella utvecklingsplanen, IUP, tas fram. Men se upp med alltför ambitiös läxläsning hemma.
– Skolan får inte flytta in i hemmet. För att orka och må bra måste barn få vila efter skolan, säger pedagogen Karin Åsebring.

Karin Åsebring har skrivit en uppmärksammad C-uppsats om ”De osynliga eleverna. Barn och ungdomar med svag begåvning”.

Bakgrunden är att allt fler elever inte når målen – trots att skolan gör anspråk på att vara ”för alla”.

Karin Åsebring har djupintervjuat pedagoger om villkoren för elever med ”svag begåvning” och alla är överens om att skolan behöver anpassa verksamheten för att eleverna ska klara målen.

Här svarar Karin Åsebring på sex frågor från Föräldrakraft.

 

1. Vad är viktigast att föräldrar gör för att hjälpa sina barn att klara skolan?

– Föräldrar bör i första hand vara kärleksfulla och omvårdande, goda vuxenmodeller och ”lärare” i livet utanför skolan. Det är oerhört viktigt att skolan inte flyttar in i hemmet också, speciellt

idag när kraven i skolan tenderar att växa. Skilj på föräldra­pedagogik och skolpedagogik – socialt har vi helt olika förutsättningar att möta barnen hemma och i skolan.

– Elever med inlärningshinder i skolan behöver i allmänhet lägga ner mycket mer energi i skolan, oavsett om det går framåt eller inte. För att orka och må bra behöver barnet avlastas och få vila efter skolan.

– Samverkan mellan skola och hem är värdefullt, men gör skillnad mellan skolplikt och livet hemma.

 

2. Nu debatteras läxhjälp med RUT-avdrag, vilken betydelse kan sådan läxhjälp ha?

– Jag är emot läxor i grundskolan över­huvudtaget, inte minst för elever för vilka skolan innebär en extra stor ansträngning på grund av någon inlärningsproblematik.

– Den enda fördelen som jag kan se med hemläxor är att vårdnadshavare får möjlighet till delaktighet i barnets skolarbete. Men då måste läxor vara utformade så att eleven självständigt kan föra arbetet framåt, med motivationsstöd av förälder.

– Föräldrar ska aldrig förväntas vara pedagoger, det gynnar varken barnet eller föräldrarelationen. Om läxhjälp trots allt skulle innebära en pedagogisk vinst så gynnas inte de elever som i så fall skulle ha störst behov av stöd utanför skolan. RUT-avdrag för läxor ökar ytterligare barns olika förutsättningar att klara skolan. 

 

 

3. Vilken möjlighet finns att få hjälp med läxan inom skolan?

– Oavsett vad man kallar det så är min uppfattning att lärarstödd läxliknande verksamhet ska organiseras i skolan. Det ska vara en möjlighet att individanpassa för eleverna. Man ska kunna fördela tiden i skolan på ämnen som man behöver mer tid för. Utgångspunkten ska vara IUP, den individuella utvecklingsplanen.

– Jag tycker att behov av läxläsning i skilda ämnen ska planeras och utvärderas när man gör den individuella utvecklingsplanen.

 

4. Hur löser skolor i allmänhet behovet av läxhjälp?

– De flesta skolor använder läxor som en naturlig del i den pedagogiska planeringen.

I de högre årskurserna vittnar många elever om dålig samordning av olika läxor mellan ämneslärare. Det skapar stress och prestationspress.  

– Jag har också erfarenhet av schemalagd lärarledd läxläsningstid inom ramen för elevens val, vilket är till stor hjälp för många elever, inte minst fungerar det stressreducerande.

– En annan lösning har varit att använda språkvalstid, för de elever som inte väljer att läsa moderna språk. Man har gjort avsteg från det egentliga ämnesinnehållet för att möta elevers behov av extra tid och stöd i skolan, eftersom det har gynnat elevernas måluppfyllelse.

 

5. Vilka allmänna råd vill du ge skolpersonal, föräldrar och elever?

– Bygg tillitsfulla relationer och fokusera på tillgångar och resurser.

– Skapa sammanhang och uppgifter som innebär att eleven uppmärksammas positivt varje dag och på varje lektion.

– Förstå eleven med utgångspunkt i eventuella funktionsnedsättningar, men framförallt utifrån personliga förutsättningar, förmågor och färdigheter, såväl socialt som kunskapsmässigt.

– Tänk på att eleven är mycket mer beroende av lärarens goda inställning och humör än vice versa. Relationen är ojämlik med eleven i beroendeställning.

– Tydlighet är en god grundförutsättning. Skapa förutsättningar för en anpassad arbetsplats och en förutsägbar struktur.

– Förklara innehållet i undervisningen på olika sätt; muntligt med stöd av bild/text, genom film, iscensättning i olika form osv.

– Arbeta praktiskt med laborativt material fysiskt i klassrummet. Anpassa kommunikation och pedagogiska verktyg efter elevens behov och förmåga.

– Undersök och utgå från elevens förförståelse och motivation till lärande. Som pedagog ska man använda hela sitt kommunikationsregister och interagera engagerat och vaket – lyhördhet, flexibilitet och fingertoppskänsla är ledord.

– Vårdnadshavare behöver fungera som barnets yttersta väktare, språkrör och ombud i relationen till skolan. Vårdnadshavare ska också vara den som visar tillit till att barnet har det tryggt och bra i skolan. Samverkan är a och o.

– Elever behöver stöd i att återkommande få reflektera kring sin skolgång och utvecklingsplan. Enskilda mentorssamtal är utmärkta tillfällen att ge eleven tid och utrymme för detta.

 

6. Vilken utveckling ser du när det gäller möjligheterna för alla elever att nå målen i framtiden?

– Sparkrav innebär bland annat minskade lärarresurser i skolan, vilket är negativt för elever i behov av mer lärarstöd och specialpedagogiska insatser.

– I många kommuner ökar behovet av resurskrävande insatser för elever som inte alls fungerar i ordinarie skolverksamhet, insatser som finansieras av så kallat tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd etc. Nyligen beslutade exempelvis Stockholms utbildningsnämnd om en generell sänkning av det belopp som är möjligt för Stockholms skolor att söka för elever i behov av särskilt stöd, skälet till detta är helt enkelt att pengarna är slut.

– Samhällets allt större krav på teoretisk utbildning är ganska skrämmande och orealistisk.

– Vi har mycket kunskap och kompetens att möta olikheter i barns och ungas förutsättningar att utvecklas positivt både kunskapsmässigt och socialt, men strukturella och ekonomiska faktorer står ofta i vägen.