Socialstyrelsen: Lagstifta om rätten till personligt ombud

Socialstyrelsen uppmanar på nytt regeringen att lagstifta om rätten till personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Uppdatering september 2025: Ökat statsbidrag

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen 85 miljoner kronor i ökat statsbidrag till personligt ombud. Höjningen görs bland annat för att öka antalet ombud och motivera fler kommuner att anställa personliga ombud.

Fler artiklar om personligt ombud.

Statsbidraget är hotat

Under 2024 presenterades Utjämningskommitténs betänkande Nätt och jämnt (SOU 2024:50), där man föreslog att bland annat det här riktade statsbidraget ska föras över till det generella bidraget till kommunerna.

Socialstyrelsen motsätter sig förslaget. Regeringen bör istället överväga att lagstifta om verksamheten, eller reglera den på annat sätt, för att säkerställa tillgången till personligt ombud i hela landet.

Uppmaningen finns med i Socialstyrelsens ”Lägesrapport om verksamhet med personligt ombud 2024”.

Av lägesrapporten framgår att Socialstyrelsen under 2024 fördelade nästan 130 miljoner kronor till 328 personligt ombud som är organiserade i 110 verksamheter och finns i 251 av landets kommuner.

Verksamheten med personligt ombud har gett stöd och hjälpt 10 248 personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Några slutsatser i rapporten

Verksamheternas återrapportering visar att det har blivit svårare för målgruppen att få stöd från välfärdssystemet och att det finns stora utmaningar kopplat till målgruppens omfattande behov.
Den vanligaste orsaken till att personer tar kontakt med ett personligt ombud är för att de har behov av stöd i kontakten med myndigheter.
Andelen klienter som behöver stöd har ökat inom områdena boende, sysselsättning, sjukvårdskontakt, ekonomi och myndighetskontakt, jämfört med 2023.
De flesta klienterna som behöver stöd av personligt ombud har stora och omfattande behov där det krävs insatser från flera myndigheter samtidigt. Återrapporterna visar att flertalet brister handlar om att just samordningen mellan och inom olika myndigheter och hälso- och sjukvården brister.

Problem som myndigheterna behöver åtgärda

Lägesrapporten beskriver vilka problem som personliga ombud stöter på i kontakten med olika myndigheter. Nedanstående är klippt ur rapporten.

Brist på god man

Flera ombudsverksamheter tar upp att det är brist på god man eller att det finns utmaningar i samarbete mellan klienter och den som är utsedd till god man.

Under 2024 har flera ombudsverksamheter lyft goda exempel på åtgärder, bland annat:

Växjö kommun har fattat beslut om en förvaltarenhet och har under hösten påbörjat rekrytering av tre professionella ställföreträdare.
Tre län har haft erfarenhetsutbyte med Överförmyndarnämnderna för att diskutera roller och uppdrag.
Länsstyrelserna i norr anordnade ett digitalt seminarium om ”gode män” i samverkan med SKR för samtliga personliga ombud.
Personliga ombud har tillsammans med klienten lyft frågor till Överförmyndarenheten när samarbetet inte har fungerat med den som utsetts till god man. Klienterna har eller kommer att få ny god man.

Oklara regler för att skydda sin sjukpenningsgrundande inkomst, SGI

Otydliga regelverk kring sjukpenninggrundande inkomst, SGI är en återkommande brist. Personliga ombud från flera län uppger att de har många klienter som är sjukskrivna och som har fått avslag på sjukpenningsansökan från Försäkringskassan, där myndigheten bedömt dem som för friska för att vara sjukskrivna. Dessa klienter rekommenderas att registrera sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen för att skydda sina SGI och ha möjligheten att få rätt till sjukpenning längre fram.

Arbetsförmedlingen har i de här fallen dock gjort en helt annan bedömning, och har ansett att dessa klienter var för sjuka för att aktivt kunna söka arbete eller omedelbart kunna börja arbeta. Därför registrerades de under en klassificering som kallas ”kod 14” – vilket åsyftar arbetssökande med förhinder. Det innebär att de är hindrade att aktivt söka arbete eller påbörja arbete omgående. Klassificeringen innebär att klienterna förlorar sin rätt till sjukpenning.

Brister i kontakt med hälso- och sjukvården

Vårdens digitalisering skapar problem för vissa patientgrupper
Digitaliseringen av vården ställer nya krav på personer i kontakt och kommunikation med vården. Det är också det som är ett av de vanligaste klagomålen som inkommer till patientnämnderna och till Inspektion för vård och omsorg (IVO). Både personliga ombuden och IVO:s rapport lyfter att digitalisering av vården har skapat svårigheter för personer med psykisk ohälsa. IVO konstaterar att det är en målgrupp som i högre utsträckning har behov av personcentrerad vård med fysiska möten.

Brist på resurser

Brist på läkare, psykologer och annan vårdpersonal leder till långa väntetider för att få kontakt exempelvis med primärvården, psykiatriska öppenvården, vuxenhabiliteringen eller beroendemottagningar. Vårdköer påverkar möjligheten att få de intyg och utredningar som krävs exempelvis när klienter ansöker om ansökningar god man, boendestödjare eller olika ekonomiska ersättningar.
Flera verksamheter med personligt ombud för fram att deras klienter remitteras fram och tillbaka mellan olika vårdenheter. Klienterna hamnar i kläm när ingen vårdenhet har huvudansvaret. En fast läkarkontakt skulle underlätta för klienterna.
De flesta regioner har centraliserat sin vård till större orter vilket påverkar klienter som bor i glesbygden.

Under 2024 har flera ombudsverksamheter haft kontakt med primärvård och psykiatri i regionerna, för att diskutera uppmärksammade brister. En region har utifrån detta sett över sina rutiner för att meddela Försäkringskassan när en ansvarig läkare slutar, för att säkerställa att kompletteringsfrågor till Försäkringskassan skickas in.

I flera fall har personliga ombuden också stöttat klienter i deras kontakt med Patientnämnd eller bistått i anmälan till IVO.

Brister i kontakt med socialtjänsten

I kontakten med socialtjänsten handlar bristerna framför allt om bemötande, kontinuitet och kompetens.

Många klienter upplever det som svårt att ansöka om försörjningsstöd för första gången. Personligt ombud har under flera år lyft svårigheten för klienter som ska ansöka om försörjningsstöd för första gången. Ombuden tycker också själva att det är svårt att stötta klienterna i att ansöka om försörjningsstöd. Dessutom anser ombuden att handläggarna inte alltid tar hänsyn till att vissa klienter har funktionsnedsättningar.

Ett fåtal kommuner har, efter att ombuden påtalat brister, infört nya arbetssätt. Till exempel erbjuder två kommuner praktiskt stöd genom att klienterna kan besöka dem för att få hjälp av en handläggare under drop-in tider eller en viss dag i veckan. Handläggarna bistår klienterna med individuellt stöd, och ser till att allt blir korrekt ifyllt.

Flera ombud har hjälpt enskilda i att överklaga avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd till Förvaltningsrätten.

Flera ombudsverksamheter har rapporterat brister inom budget- och skuldrådgivning. Det handlar främst om att det inte finns budget- och skuldrådgivare, men även om svårigheter att boka tid och avsaknaden av kösystem. I vissa kommuner erbjuder rådgivarna kortare stödinsatser, men de är ofta inte är tillräckliga för målgruppen.

I en kommun har de uppmärksammande bristerna lett till att rådgivare har fått handledning av en annan kommuns budget- och skuldrådgivningsverksamhet.

Flera ombudsverksamheter har rapporterat brister i boendestödet. I vissa kommuner ingår det i boendestödjarnas uppdrag att hjälpa klienter med myndighetskontakter, men inte i andra. Klienter hänvisas istället till ett personligt ombud. Dessutom har flera personligt ombud lyft att vissa kommuner kräver att det ska finnas en fastställd diagnos och ett läkarintyg för att en klient ska beviljas boendestöd.

Brister i kontakt med Arbetsförmedlingen

Brister i serviceskyldighet och tillgänglighet
Nästan samtliga ombudsverksamheter uppger att det finns brister i Arbetsförmedlingens digitala stöd. Flertalet av de brister som ombuden har rapporterat in under året har Arbetsförmedlingen själva kännedom om.

Arbetsmarknadsinsatserna behöver utvecklas
Personliga ombuden upplever inte att de arbetsmarknadsinsatser som Arbetsförmedlingen hänvisar klienterna är anpassade till målgruppen. Många i målgruppen står mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Ett flertal skulle kunna arbeta i ett anpassat arbete och i mindre utsträckning, men vägen dit är lång. Stödet är inte tillräckligt individuellt anpassat, utan utgår från upphandlade ramar.

Ett sådant exempel är ”Steg till arbete” som är uppdelad på fasta moduler där det finns krav på att personen efter en viss tid ska komma ut i praktik som ska leda till anställning. Flera klienter har testat programmet men har fått avbryta eftersom det inte gick att hitta någon praktikplats, eller så har att praktikplatsen inte lett till någon anställning.

Brister i kontakt med Försäkringskassan

Bristande tillgänglighet – har blivit bättre
Flera har tidigare rapporterat om att Försäkringskassan har bristande tillgänglighet till kundtjänst, och begränsade telefontider, kl. 09-14.00, men sedan september 2024 har de återgått till normala öppettider, kl. 08-16.00 varje vardag, något som flera av personliga ombuden har uppskattar.

Långa handläggningstider
Redan under 2023 rapporterades om att myndigheten hade långa handläggningstider. De långa handläggningstiderna påverkar klienterna, som också får rekommendation om att ansöka om ekonomiskt stöd hos kommunen i väntan på besked från Försäkringskassan.

Flertalet ombudsverksamheter har även 2024 tagit upp handläggningstiderna för bland annat följande ersättning:

Aktivitetsersättning (4–5 månader) och aktivitetsersättning för förlängd skolgång (8 månader).
Sjukersättning (från 5 månader men betydligt längre om det saknas underlag, till exempel läkarutlåtande).

Övriga brister som rapporterats in är bland annat att det saknas möjlighet att ringa trepartssamtal och att lägga in bilagor och övrig information vid digital ansökan om sjuk- och aktivitetsersättning hos Försäkringskassan.