Steinar Höeg: Många barn far illa – statens budget är ohållbar

Många barn och unga far illa av dålig medicinsk behandling. Så behöver det inte vara, anser Steinar Höeg. Som ordförande för Läkemedels­industriföreningen och vd för Astrazeneca AB är han en av läkemedels-Sveriges mäktigaste. Föräldrakraft har fått honom att träda fram.

Under hösten uppmärksammades att Karo­linska sjukhuset inte ansåg sig ha råd med ett läkemedel till en 20-åring med en livshotande sjukdom. Hur kan man lösa problemen med läkemedel som kan bli väldigt dyra om det gäller ovanliga diagnoser?
– Landstingen och regionerna har redan löst det genom att man hjälper varandra. De landsting som har många sådana patienter får ta en större del, men det finns ändå en solidarisk finansiering. Jag läste nyligen om en annan patient på Karolinska. I det fallet kostar medicinen drygt tre miljoner kronor per år. Där har sjukhuset utrymme inom budgeten eftersom man tycker att effekten är viktig.

Men kostnaderna för läkemedel tycks bli ett allt större problem?
– Läkemedelskostnaderna ökar efter några år av stagnation. Från Läke­me­dels­industriföreningens sida bedömer vi att 6-8 procent per år är en normal kostnadsökning. Det kommer nya dyra läkemedel men samtidigt går patent ut, vilket drar ned. Men visst är kostnadsökningen snabbare än inflationen. Det finns så många olösta medicinska behov och när lösningarna kommer blir efterfrågan stor.

Anser du att samhället klarar en offentlig finansiering även i framtiden?
– Sverige har en offentlig finansiering av läkemedlen och vad jag vet har inte heller den nuvarande regeringen några planer på att förändra det. Men det är klart att man får se detta i ljuset av vad som kommer. Vi har inte sett slutet på diskussionen om andra finansieringslösningar.

Alla har samma behov av behandling, eller hur?
– Jag håller med om det, men det kan finnas lägen där samhällsfinansieringen inte räcker utan man måste ha försäkringslösningar. Det kan också finnas andra lösningar. Det är viktigt att staten tillsätter en utredning om hur vi ska ha det. Det verkar som att regeringen och Sveriges Kommuner och Lands­ting nu har det uppe till diskussion. Som jag har förstått det pågår fortfarande en diskussion om budgetramen för läkemedelförmånen 2008. Den bud­getpost som man nu har lagt ger inte någon ökning alls jämfört med 2007.

Statens budget för 2008 är ohållbar?
– Ja, som det ser ut nu! Vi har fått in en rad nya läkemedel med positiva effekter och det finns behov som måste tillgodoses.

Vad händer om staten inte höjer budgeten för läkemedel?
– Då blir det prioriteringar och då kan vi bara hoppas att dessa prioriteringar blir tydliga för alla, så att man får möjlighet att ta ställning. Annars är det svårt att ha någon åsikt om vad man ska göra och varför.

Men en kostnadsökning på 6-8 procent, mer än dubbelt så mycket som inflationen, är väl orealistisk?
– Staten lägger ribban för nivån på den medicinska behandlingen och budgeten för Sverige visar att det finns medel att tillgå. Staten har ett överskott för nästa år på 90 miljarder kronor. Så det är inte fråga om att det inte finns resurser. Men vi har inte haft någon riktigt bra diskussion om inriktningen.

Det är alltså inte några problem att skjuta till pengarna om viljan finns. Vad tycker du personligen?
– Medel finns så jag tycker att man ska använda dem. Det finns många nya läkemedel som kan hjälpa både äldre och yngre. Fler kan komma ut i arbete. Och vi kan undvika att folk hamnar på sjukhus så ofta.

Menar du att en höjd läkemedelsbudgeten egentligen inte ökar kostnaderna utan man får mer tillbaka?
– Sedan fem år tillbaka har vi en Läke­medels­för­måns­nämnd som håller på att gå igenom samtliga läkemedel för att se om de är konstnadseffektiva eller tillför marginalnytta. Det som inte är kostnadseffektivt sorteras bort. Nu är det inte fullt så enkelt – nämnden tar sitt beslut och sedan ska det implementeras i landsting och på vårdcentraler som kan ha en annan uppfattning utifrån sin budgetsituation. Ibland blir erbjudandet till patienten inte det som var tänkt från början.

Hur ser du på läkemedel för barn och ungdomar?
– Astrazeneca är framförallt inriktat på de stora folksjukdomarna men speciella satsningar på barn och unga kommer mer och mer. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA vill att branschen i större utsträckning ska dokumentera på barn och unga hur lä­kemedlen fungerar.
– Visst har vi gjort det tidigare också, men USA har varit ett föregångsland, eftersom man där har fått längre patentperiod på läkemedel som testats på barn. Det är inte så lätt att testa läkemedel på barn, men intresset har växt efter hand som man har sett att läkemedel för äldre har positiv effekt även på barn.

Ni breddar er alltså?
– Vi breddar vår forskning och täcker fler sjukdomar. Sedan ett par år har vi även gått in på biologiska läkemedel och därigenom kommer vi åt även andra sjukdomar. Det senaste är att vi har köpt amerikanska Medimmune som har både forskning, tillverkning och marknadsföring av biologiska läkemedel. Där kommer RS-virus in, vilket primärt gäller små barn. Samma bolag har utvecklat vacciner mot livmodershalscancer.
– Genom ett annat bolag vi har förvärvat i England har vi nya läkemedel mot reumatism. Vi får ytterligare en utökning inom antibiotika och infektionssjukdomar där  det finns ett stort behov av att hitta nya, bättre läkemedel eftersom bakterierna utvecklar motståndskraft mot de gamla.

Vilka är dina viktigaste förhoppningar när det gäller barn?
– När Losec var på väg bort som förmånsläkemedel upptäckte man plötsligt att barn också använde det. Det var en nyhet för oss att det var så vanligt. Nu är Losec borta ur läkemedelsförmånen men för barn går landstingen in och tar kostnaden. Om det finns kunskap finns också en beredskap att betala. Nexium, som är nästa generationens Losec, dokumenteras nu för svår halsbränna och så kallad refluxsjukdom för barn.

http://www.astrazeneca.se
Läkemedelsindustriföreningens webbplats finns på www.lif.se