Studietips från en expert

Försök inte bli bra på allt utan fokusera på de områden där du har mer talang, uppmanar Anna Tebelius Bodin.

Anna Tebelius Bodin är specialpedagogen som själv upplevt läs- och skrivsvårigheter, men lyckats kompensera dem med hårt arbete. Idag arbetar hon på en gymnasieskola med höga intagningspoäng men också med många elever som har dyslexi.

– Jag har själv alltid gillat skolan, men i åttan kom betygen med svart på vitt att det inte hade gått så bra. Jag insåg att jag måste börja jobba med att få upp läshastighet och skrivande, berättar Anna.

På gymnasiet gick studerandet riktigt bra för Anna. Hon kom igång med smarta studietekniker och strategiskt läsande, kunskaper som hon byggt vidare på och nu sprider till allt fler.
Hon har bland annat producerat två böcker med studieteknik och tips, senast ”101 tips för framgångsrika studier”.

Käcka uppmaningar om att ”du behöver en studieteknik” är ingen hjälpt av. Det kan förvirra lika mycket som förklara, menar Anna.
– Vad man egentligen behöver är att bli presenterad för en konkret struktur. Tankekartor tas ofta fram som en universallösning, men det kan göra mer ont än gott. För många passar inte tankekartor.

Vad ska man då använda?
– Tidsbesparande tekniker. Hur man får till det på en gång. Att tänka på det man gör när man gör det. Tvinga hjärnan att tänka medan man läser. Om man läser utan att tänka på innehållet har man inte en chans.
– Läs ett stycke i taget. Förklara vad stycket handlar om, säg det rakt ut för en kompis eller för dig själv. Läs ett stycke till. När du är klar har du börjat läsa på ett medvetet sätt med aktivt reflekterande.

Hur skapar man motivation?
– Alla elever väljer ju att använda sin tid på ett eller annat sätt. Vad finns det motivation att göra? Det finns alltid något, även om det handlar om att spela på datorn hela nätterna.
– Om man hittar intresset så har man något att spinna vidare på. Det finns inte omotiverade människor. De som struntar i mattebetyget, vad får dem att vilja spela dator i timmar? Tävlingsmomentet? Det sociala umgänget på nätet? Det gäller att väcka intresset för matten med hjälp av samma motivation, säger Anna.
– För vissa elever är det jättesvårt och då måsta man verkligen gräva efter motivationen. Men hittills har jag aldrig misslyckats med att hitta ett intresse hos en elev, säger Anna.

Om det ändå misslyckas?
– Erfarenheten av att misslyckas kan vara nedbrytande. Jag rekommenderar att man fokuserar på vissa områden. Försök inte bli bra på allt, utan fokusera på något där du har mer talang. I övrigt räcker det med att vara ”tillräckligt bra”. Klarar man grundnivåerna så är det ofta tillräckligt.

Ett problem är att gymnasiet kräver 90 procent godkänt för studentbetyg. Och för att ta sig in krävs ofta höga betyg.
– Vem bryr sig om Ingemar Stenmark är duktig på engelska eller om Einstein var bra på franska? Framgång i livet bygger inte på att du är bra på ”det mesta”, utan att du utvecklar din talang och blir riktigt bra på just den.

– Tyvärr resonerar man sällan så i skolan, där man istället måste jobba med sina svagheter. Det kan vara förödande, det är bättre att lägga tiden på styrkorna!
Betyg har inget större värde utom när man ska in på ett gymnasieprogram eller högskola.

– Antagningsreglerna fungerar inte så bra, de summerar bara poäng, säger Anna. Om man söker studier utomlands krävs ofta helt andra saker. Arbetsgivare är mer intresserade av att man är fokuserad på något. Man är mer intressant om man har satsat på sina styrkor.

– Om man är duktig i engelska, satsa på att bli briljant i engelska! Har du fallenhet för bild, se då till att utveckla detta så mycket som möjligt. Jag har träffat många bildelever som är så duktiga att de borde sälja sina bilder på nätet, men tyvärr ligger det oftast inte i deras tankevärld.

Om tiden och kraften ändå inte räcker till för att klara mininivåerna?
– Det är ett problem eftersom man behöver klara miniminivåerna, säger Anna.

Risken är stor att detta spär på bilden av att man är misslyckad.
Då blir det extra viktigt att underlätta med en klok strategi för att få ”rätt tänk”. Och det gäller att utnyttja skolans specialpedagog och andra resurser, även de som finns på internet, till exempel Matte­centrums webbsajt.

Det är viktigt att ”ta kontroll över tiden”, även om det kan vara lättare sagt än gjort. Anna har ändå ett konkret förslag om hur man kan göra:
– Visualisera tiden för dig själv. Rita upp den tid du har. Man har kanske två timmar eller sex timmar fritid per dag. Kanske 30 timmar att disponera per vecka. Det är ju ganska mycket tid. Hur mycket tid läggs faktiskt på studier? Ofta bara 1–2 timmar per dag. Vad gör man med de andra timmarna? 

– Bli medveten om tiden, uppmanar Anna. Ofta lägger man mer tid på att stressa upp sig än på studier. Många kan frigöra mycket tid genom att bli mer medvetna om hur de använder tiden. Man kan bestämma att man ska göra läxor mellan 17.30 och 19.00. Då ska man inte börja 17.45, utan 17.30. Om man har en sådan planering är det mer troligt att man får massor gjort.

Praktiska tips
Anna delar med sig av fler praktiska tips, som att ladda ned ett program som stänger av datorns sociala nätverk, ”Antisocial”.
– Många känner att ”jag borde göra matte nu” men tänker samtidigt att de har hela söndagen på sig så de behöver inte göra det just nu. Det skapar stress och dåligt samvete att inte sätta igång. Men det går att slippa dåligt samvete och ändå få ledigt. Planera för ledig tid då det är helt ok att inte tänka på läxor.

Men om man vill slippa planera?
– Många vill verkligen vara spontana, men de måste fråga sig: Hur bra fungerar det? Ofta mår man mycket bättre av att planera läxorna. Samtidigt ska man inte driva det för långt, så att planeringen går till överdrift.

Vad gör man om man inte kan tänka klart på grund av stressen?
– Lista allt som ska göras. Rita upp vad som händer de närmaste två veckorna. Fördela sedan läxorna på de tider som finns kvar. Oftast upptäcker man då att det kan fungera.

Men om man gör en glädjekalkyl?
– Var benhård och ställ dig själv frågan: Klarar du detta? Gör denna planering för din egen skull, för att dina studier ska fungera, inte för att det ska se bra ut. Det är en träningssak att få det att fungera. Jag har ännu inte hittat en stressad elev som inte kan vara hjälpt av detta.
– Om situationen är ohållbar – prata med rektor eller specialpedagog, kurator, skolsköterska, se till att få ett möte för att diskutera vad vi gemensamt kan göra för att rädda situationen. Kanske behövs ett åtgärdsprogram, säger Anna.

Hur kan man reda ut problemen om samarbetet mellan föräldrar och skolan kärvar?
– Försök att förstå vilken den minsta gemensamma nämnaren är. Alla vill att eleven i alla fall ska uppnå godkänt betyg. Vad blir eleven mest hjälpt av?

– Slå bort prestigen, lyssna på de andra. Samtidigt kan det vara svårt att undvika en prestigekamp, till exempel för en lärare som ser en elev som ”inte vill” göra sitt bästa, medan föräldrarna menar att ”om bara eleven blivit sedd…”. Det är känsligt läge, som möjligen kan klaras ut genom att förslå nya lösningar, och inte bara ställa krav på läraren. Men det finns ingen universallösning, säger Anna Tebe­lius Bodin.