Synskadade och journalister på kollisionskurs
I förslaget till nytt avtal för radio och tv i allmänhetens tjänst – public service – höjs ambitionen vad gäller insatser för barn och unga liksom för funktionshindrade. Nu har en strid utbrutit mellan två tunga organisationer. Journalistförbundet säger nej till lagkrav på att programmen ska vara anpassade för funktionshindrade, men får mothugg av Synskadades riksförbund.
Synskadades riksförbund hoppas att nya kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth tar vara på alla sorters funktionshinder. Hon är själv hörselskadad och borde förstå sig på problemen, menar förbundet.
Enkla tekniska anpassningar kan göra tv-programmen tillgängliga för synskadade. Utländska filmer med undertext går idag att få texttolkade. Men det finns en stor brist vad gäller textremsor i andra program, menar Vivi-Anne Emanuelsson, ombudsman på Synskadades riksförbund.
– Även om vi hänger med på allt tal, missar vi telefonnummer och namnskyltar som dyker upp under programmens gång. Det kan handla om sportresultat under en match, telefonnummer i program som Bingolotto och så vidare. Sedan finns det ett problem med filmer där undertexten sitter ihop med själva filmen, då går det inte att få texten uppläst, säger hon.
Enligt henne är det enkla tekniska lösningar som behövs, men de kostar pengar.
– Nu ska man lägga tio miljoner kronor på att utveckla public service och göra det mer tillgängligt för funktionshindrade.
I ett pressmeddelande från Synskadades riksförbund uttrycker organisationen sin förvåning över hur Journalistförbundet uttalat sig över ett delbetänkande som lämnades i maj 2006, ”Anpassning av radio- och TV-lagen till den digitala tekniken”.
I betänkandet föreslog utredaren att det ska lagstadgas om att den som sänder TV-program på annat sätt än genom tråd ska utforma sändningarna så att programmen blir tillgängliga för funktionshindrade.
– Journalistförbundet var en av remissinstanserna och svarade med motstånd mot detta, säger Vivi-Anne Emanuelsson.
Journalistförbundet motiverar sitt motstånd till förslaget med att det innebär ett alltför stort ingrepp i yttrandefriheten, då programmen måste sändas med anpassat innehåll för funktionshindrade.
”Det är typiskt och trist att man vill göra nya ingrepp i lagstiftningen så fort man identifierat ett problem”, är åsikter som publicerats på Journalistförbundets hemsida.
– Det är några som tror att det kan påverka yttrandefriheten och värnar den med högsta beredskap. Å andra sidan har vi Lena Adelsohn Liljeroth, journalist sedan länge, som menar att man måste satsa mer på tillgängligheten inom tv, säger Vivi-Anne Emanuelsson som nu hoppas att man inom några år kan se en förändring i media-Sverige.
