Torkel Klingberg: Alla kan påverka sin förmåga att lära

Torkel Klingberg. Foto: Linnea Bengtsson.

Via stiftelsen Cognition Matters har Torkel Klingberg, systemarkitekt Jonas Beckeman och projektledare Anna Parandian utvecklat nya matteträningsappen Vektor. Foto: Linnea Bengtsson.

Torkel Klingberg i stor intervju i tema Läs & Skriv i Föräldrakraft nr 3, 2016.

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

Chanserna att lyckas i skolan förbättras snabbt. Skolor skulle kunna flerfaldiga övningarna i att läsa, skriva och räkna. Metoderna och hjälpmedlen finns redan. Det som behövs är mer ”jävlar anamma”, anser Torkel Klingberg.

Barn är olika snabba på att lära sig, men skillnaderna kan delvis kompenseras genom bättre och mer träning av matte, läsning och arbetsminne.

Det här är frågor som Klingberg har jobbat länge med. Nu lägger han ökad vikt vid motivationen: Hur får man barn att träna mer?

– Det handlar om att kämpa för att det är meningsfullt. Man måste inte tycka att det är så roligt. Det handlar om begreppet ”grit”, eller jävlar anamma, att hålla fast vid sitt mål trots motgångar. Det finns inga enkla framgångsrecept.

Torkel Klingberg har har själv gjort en lång resa med både motgångar och framgångar, på jakt efter kunskap om hur barn lär sig, vad som skiljer olika barn och vilka faktorer som är viktiga för motivationen. Forskning kring arbetsminne har funnits med hela karriären och på senare år har fokus på matematik ökat.

Parallellt med forskning och bokskrivande är Torkel Klingberg engagerad i konkreta skolprojekt genom stiftelsen Cognition Matters som han grundat och leder.

Foto

 

I Sollentuna har hundratals sexåringar deltagit i ett matteträningsprogram, som bland annat inneburit att man övat på matte med hjälp av appen Vektor.

Vektor har utvecklats av Cognition Matters och finns för fri nedladdning på Apple Store och snart även Google Play.

– Appen är ingen mirakelmetod utan snarare ett sätt att använda den forskning som finns om hur man lär sig matte, säger Torkel. Appen använder sig av tallinjen, som är ett sätt att visualisera talen.

Detta är de flesta forskare eniga om är bästa sättet och där ligger vi långt framme med appen.

Forskning kring arbetsminne är det som gjort Torkel Klingberg mest känd och det finns ett tydligt samband mellan bra arbetsminne och att lära sig matematik.

– Appen tränar både matte och arbetsminne. När det gäller läsning är det lite annorlunda. Vill man bli bättre på att läsa är den säkraste lösningen att bara träna på läsning.

En ny bok är på gång. ”Hjärna, gener och jävlar anamma” utkommer till bokmässan i september. ”Min viktigaste bok hittills”, menar Torkel. Fokus ligger på hur barn utvecklas och samspelet mellan miljö och gener gör att barn lär sig olika fort.

Den både speglar Torkel Klingbergs egen resa som forskare, ger en överblick av kunskaperna och är fylld med många tips och råd till föräldrar, lärare och andra som är intresserade av barns hjärna och utveckling. Och, mer konkret, vad man ska tänka på när man lär sig matte, till exempel.

– En del tror att man är bra eller dålig, men ingen föds med kunskap om siffror. Alla måste lära sig, för vissa går det snabbare och för andra långsammare, men det kan man till viss del kompensera med träning. Att tänka så är mer hoppfullt och dynamiskt än att klassas som att man är bra eller dålig på matte.

Det finns gott om både forskning och träningsprogram för matte och läsning.

– Bland de metoder som testats veten­skapligt är det inga stora motsättningar, mycket pekar åt samma håll och jag framhåller inte bara vår egen Vektor-app.

Men det finns också metoder som enligt Klingberg inte fungerar.

– Ja så är det, till exempel kommunikologi och braingym, som används i vissa skolor och tyvärr tar tid från föräldrar, barn och lärare. Det finns kommuner som betalar miljoner för sånt som inte har någon vetenskaplig grund. Jag vill inte lägga tid på att racka ned på andra men det är ett av uppdragen för oss forskare att meddela vad vi gör och att avfärda myter.*

Att veta vad som är vetenskapligt grundat kan vara svårt, men den nya boken fångar upp det viktigaste på nyhetsfronten när det gäller inlärning.

– Det händer otroligt mycket nu. Sedan min senaste bok kom ut 2011 har forskningsfältet om träning av matematik och arbetsminne mångdubblats. När det går så fort behövs det att någon sammanfattar.

Ny forskning ökar chansen att hitta effektiva metoder för att lära sig räkna och läsa. Och att träna arbetsminnet, för att förbättra koncentrationsförmågan och underlätta pluggandet.

– Bra arbetsminne har ett värde i sig eftersom man då får enklare för att komma ihåg instruktioner och veta vad man ska göra härnäst.

I maj publicerade Klingberg en artikel i Nature Reviews Neuroscience om aktuell forskning kring vad som händer i hjärnan vid arbetsminnesträning.

– Att en del har sämre arbetsminne kan förklaras av att de tränar det mindre. Här spelar skolgång och annan organiserad koncentrationskrävande aktivitet roll.

Det mest tidseffektiva sättet att träna arbetsminne är att använda datorprogram som Cogmeds Robomemo, ett program som Klingberg utvecklade för många år sedan men som numera ägs av amerikanska Pearson och som Klingberg inte längre har någon koppling till.

– Det finns andra effektiva sätt att träna mot ett mål, som musicerande eller schackspel. Det viktiga är att det är organiserat och frekvent.

Hur skapar man motivation hos ett barn som har svårt med inlärning?

– Det finns olika sätt. Pengar och belöningar verkar inte fungera särskilt bra. Intresse, att det är roligt, är självklart viktigt men inte heller det verkar räcka. Jag menar att man ska försöka skapa en förståelse för att något kan vara viktigt men tråkigt. Hjälp till att se större sammanhang, att se vart kunskaperna kan leda.

– Carol Dwecks forskning om ”flexible mindset” visar att du kan få ökad förståelse hos barn, få dem att inse att deras förmågor är påverkbara.

Hur gör man konkret?

– Ett exempel är att prata med barnet om vad de själva vill ändra på i världen och hur man kan utbilda sig för att åstadkomma förändringarna.

– Man kan också prata om vikten av att träna på svåra saker, och då är det normalt att man gör fel, det ska inte alltid vara lätt.

En stor fråga är hur man får skolor att anamma de nya möjligheterna.

– Jag tror det finns ett stort intresse. Efter att ha provat vår app Vektor i Sollentuna under vårterminen har sju andra kommuner nu anmält intresse att delta i höst. De har surfplattor till eleverna och behöver ett vettigt innehåll.

– Digital träning är en jättegrej för skolorna i framtiden. En del barn behöver mer träning och då kan valet stå mellan att anställa många fler speciallärare eller att ta hjälp av digitala hjälpmedel. Med datorprogram får även snabba elever mer stimulans och utmaningar, på ett sätt som är svårt för en ensam lärare att klara för en hel klass.

– Det här är framtiden. Det skulle vara roligt att utvidga försöken med Vektor ännu mer än vi nu gör, men det kräver en långsiktig finansiering. Hittills har appen utvecklats med hjälp av donationer från privatpersonerna Mattias och Sonia Westman.

Med ett skriande behov av förbättrad kunskapsinlärning i skolan borde finansieringen av digitala hjälpmedel vara en lättlöst problem. Torkel Klingberg, som även sitter med i Skolverkets insynsråd, menar dock att Sverige förlorar mark.

– Vi har tappat det IT-försprång vi hade och i skolan gör kommunaliseringen att man inte kan införa något nytt obligatoriskt, utan det är upp till varje kommun.

Vad skulle du göra om du vore utbildningsminister?

– Jag drivs av en tro att vi kan göra mycket mer. Det är alltför mycket förspilld tid och potential som inte utnyttjas. En del skolor lyckas dubbelt så bra som andra. Det finns mycket att åtgärda när det gäller studiero, ordning och reda och kompetens hos lärare. Jag fokuserar på inlärningsmetoder, som gör att det även frigörs tid för lärarna.

– Jag skulle vilja se att staten inrättar och stöttar ett antal KIPP-skolor, ”Knowledge is power”, runt om i landet. Det har varit en framgång i USA, där man lyckats få 85 procent av eleverna att gå vidare till college, att jämföra med tio procent i andra utsatta områden.

– Man jobbar med högre krav, mer undervisning, ordning och reda. Det här är något som går att kopiera snabbt och enkelt.

Vad vill du göra för att höja den generella nivån på skolan?

– Det viktigaste är att ägna sig åt mer träning, och rätt sorts träning, baserad på vetenskapliga studier. Ägna inte tid åt annat. Vi måste prata mer om inlärning och kunskap. Jag frågade en rektor vad som gått snett med skolan. ”Vi hade inte ögonen på bollen, vi höll på med så mycket annat att vi tappade bort inlärningen”, sa han.

Tack vare digitaliseringen finns alltså enorma möjligheterna att komma igen.

– Det möjliggör ökad individualisering, så att skolan kan fånga upp långsamma elever och samtidigt stimulera de snabba. Det forskas mycket på hur man kan individanpassa lärandet mer, så att läraren inte har en enda lektion utan kanske 30 olika varianter med olika tempo och innehåll. Det är väldigt spännande.

– Digitaliseringen ersätter inte lärarna men ger mer tid till kritiska diskussioner och att se sammanhang och mening med lärandet.

Torkel Klingberg tror själv att undervisningen kan bli dubbelt så effektiv när det gäller exempelvis grundläggande läsning och skrivande. Om man sköter allt rätt kan mycket lärande bli flerfaldigt effektivt jämfört med idag. Att använda en enkel app kan exempelvis innebär att man kan träna fyra gånger så mycket på samma tid.

– Då får man tid över för andra intressanta saker, som programmering, skapande, att använda kunskaper på ett kreativt sätt.

I stor utsträckning finns möjligheterna här redan nu. Och man kan själv påverka och skynda på utvecklingen. Det kan vara gratis appar. Eller webbsajter som Khan Academy, som är fullmatade med kostnadsfria utbildningar.

– Den enkla sanningen är att man kan kompensera svagheter genom mer träning, och det är ett hoppingivande budskap.

Men träning är krävande. Det är inget man gör någon gång, och så räcker det. Det krävs jävlar anamma.

 

 

 

 


ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Egen assisans

1 reaktion på ”Torkel Klingberg: Alla kan påverka sin förmåga att lära”

  1. Jag tycker att det är…
    Jag tycker att det är jätteroligt att någon som själv bytt yrkesbana en hel handfull med gånger propagerar för att inlärning ”inte behöver vara så roligt. Det handlar om begreppet ”grit”, eller jävlar anamma, att hålla fast vid sitt mål trots motgångar.”
    Hihi – någon mer än jag?
    🙂

    Jag förstår att Torkel har nischat sig på hjärnan, men tänk om vi skulle vara så progressiva att vi genomförde tvärdiciplina undersökningar. Det vore ju helskoj att få in lite psykologi i det hela. Exempelvis kanske det (antagligen) skulle göra skillnad om den direkta responsen såg ut på ett annat sätt än den tafatta feedback Torkel tycks ha lämnat i form av en desillusionerande ”jättebra!” eller den raka motsatsen ”där hade du kunnat anstränga dig mer”.
    Tycker att det är skrämmande att lärare, och nu tydligen även forskare inte ser skillnaden på att döma en prestation och att bedöma.
    Hua!

    🙂

Kommentarer är stängda.