Tre åtgärder för jobb till unga med funktionsnedsättning
Jobb till unga med funktionsnedsättningar är en icke-fråga politiskt sett. Det finns en kvävande välvilja hos de politiska partierna som paradoxalt nog sällan leder till konkreta förändringar. Nu presenterar RBU, Riksförbundet Rörelsehindrade barn och ungdomar, tre konkreta åtgärder.
– För det första vill vi att personer med rörelsehinder också ska ha rätt till daglig sysselsättning enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. För det andra vill vi se en handlingsplan för kommuner, så att de börjar göra mer för våra ungdomar och för det tredje tycker vi att Arbetsförmedlingen borde få mer resurser för att stödja ungdomar med rörelsehinder som inte kommer in på arbetsmarknaden, säger Agneta Mbuyamba, ordförande för RBU.
Under Almedalsveckan 2009 var ett av de hetaste debattämnena jobben. Trots att ungdomar med funktionsnedsättningar tillhör den grupp som har svårast att slå sig in på arbetsmarknaden pratar man väldigt lite om åtgärder för den gruppen. Men på RBU:s seminarium, där de presenterade sin årsrapport ”Vem bryr sig” stod ungdomarna med funktionsnedsättning och deras jobb i fokus.
På plats för debatt var Kenneth Johansson, centerpartist och ordförande i LSS-kommittén, Lars Ohly, partiledare Vänsterpartiet och Elisabeth Svantesson, moderat ledamot i arbetsmarknadsutskottet.
Ett stort problem, menade RBU, var att de nya förslag på insatser för unga inte passar för unga med funktionsnedsättning. Att till exempel få ut ungdomar på lärlingsplatser är inget som riktar sig till ungdomar med särskilda behov.
– Då ställer man sig snart frågan, är det så att våra ungdomar är bortglömda eller bortvalda? Ser man inte problematiken? Men vi har ganska höga tankar om våra politikers intelligens och tror att man ser problemet, men att man hittills inte velat göra något, säger Henrik Petrén, förbundsjurist på RBU.
LSS-kommitténs förslag om rätt till daglig verksamhet för LSS-lagens personkrets 3 är tänkt att bara gälla personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta gör att personer med rörelsehinder hamnar längst bort från arbetsmarknaden, menar RBU.
– Som jag ser det är det inte mer pengar som behövs till till exempel Arbetsförmedlingen. Det krävs mer riktlinjer och att vi politiker är tydligare och vi har gett Arbetsförmedlingen ett uppdrag om att ta reda på hur vi ska få arbetsgivare att se möjligheterna med att anställa personer med funktionsnedsättningar, säger Elisabeth Svantesson från arbetsmarknadsutskottet.
Enligt henne krävs det inte mer pengar för att råda bot på just arbetslösheten bland unga med funktionsnedsättning.
– Men det är viktigt att vi satsar på de här ungdomarna nu. Det går inte att vänta. Efter skolan hamnar många i arbetslöshet och utanförskap. Det gör att ungdomarna blir ensamma och många råkar ut för psykisk ohälsa. Man kan inte längre fungera i sociala sammanhang på samma vilkor, eftersom man inte lever och kan fylla på sitt förråd med erfarenheter. Dessutom hamnar man i fattigdom och skam. Vi märker från RBU att ungdomarna tystnar. Många säger själva att de har det bra och bara ”softar”. Men man kan inte ”softa” i flera år, säger Agneta Mbuyamba.
Kenneth Johansson, ordförande för LSS-kommittén, menar att utredningen föreslagit många nya åtgärder. Det är nu man måste satsa och ta nya tag, säger han.
– Jag ställer upp på de förslag som RBU har till hundra procent. Men när det gäller rätten till daglig verksamhet har vi inte kunnat inkludera personer med rörelsehinder eftersom vi har för lite underlag kring hur många personer som faktiskt har behovet. Vi vet helt enkelt inte hur många personer som i så fall skulle ha rätt till daglig verksamhet enligt LSS. Men vi har föreslagit att Socialstyrelsen ska göra en utredning kring hur många personer det kan handla om och sedan vill vi föreslå att även inkludera personer med rörelsehinder, säger han.
Lars Ohly, som var den enda partiledaren under Almedalsveckan som nämnde personer med funktionsnedsättningar i sitt tal, säger sig ha ett personligt engagemang för unga med funktionsnedsättningar och deras situation på arbetsmarknaden.
– Genom att känna Jesper Odelberg och se hans svårigheter med den dåliga tillgängligheten har jag blivit förbannad flera gånger. Inom politiken finns ingen som inte vill att funktionshindrade ska ha samma rättigheter som alla andra. Men i verkligheten är det ekonomin som styr och inte välviljan. Och jag har svårt att förstå vad Kenneth Johansson menar med att det behövs bevis. Det måste finnas siffror, det måste finnas statistik över hur många som redan idag tillhör personkrets 3. Det kan ju inte vara svårt att uppskatta, säger Lars Ohly.
Trots att LSS-kommittén inte föreslagit att personer med rörelsehinder ska få rätt till daglig verksamhet, menar Kenneth Johansson att hans förslag är att man gör fler utredningar för att senare utöka omfattningen.
– Jag skulle vilja att ge personer med rörelsehinder den rättigheten också. Men vi behöver underlag, säger han.
Men något löfte om ett sådant förslag kunde han inte ge. Trots att både Lars Ohly, Agneta Mbuyamba och moderatorn Bengt Westerberg, som var socialminister när rätten till personlig assistans infördes 1994, starkt frågade sig varför.
Däremot uttryckte Kenneth Johansson att han var väldigt ledsen över att höra historierna om hur unga med rörelsehinder kan ha det och höll med om att det många gånger handlar om brister i handläggninen, vilka stödresurser det än handlar om.
– Därför är RBU:s seminarium i Almedalen viktigt. Förra året när vi var här fick jag insikten i hur jobbigt era medlemmar har det med alla kontakter och att man önskade sig en koordinator. Nu har vi föreslagit från LSS-kommittén att man ska ha rätt till en koordinator via LSS, säger Kenneth Johansson.