Tvåspråkig friskola redo att växa efter tio år

Lyhört arbetslag. Monika Slätt, rektor, tillsammans med (från vänster) lärarna Christer Borg, Sylvia Sundevall, Mica Slätt och Hjalmar Friberg.

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för durewall.se

Små klasser, lugn miljö. Den ena utmärkelsen efter den andra.
Friskolan Nya Broskolan är friskolan ­med tecken­språksprofil öppen för alla.

Små klasser, lugn miljö. Den ena utmärkelsen efter den andra.
Friskolan Nya Broskolan är friskolan ­med tecken­språksprofil öppen för alla.

Nya Broskolan startades för tio år sedan av en grupp föräldrar som inte var nöjda med de statliga och kommunala skolorna.
Trots högre studietakt och mängder av ambitiösa projekt måste skolan fortfarande kämpa för göra sig gällande.
– Vi följer grundskolans vanliga läroplan och studietakt och lägger till teckenspråk. Nu hoppas vi kunna nå föräldrar tidigare genom att starta förskola, säger Monika Slätt.

Med sedan starten
Hon var själv en av föräldrarna som drog igång skolan.
– Vi ville ha en vanlig skola, men som också hade teckenspråk och hög kvalitet på undervisningen. En skola som lärde eleverna hur det fungerar i samhället utanför. Våra barn har klarat sig över förväntan, mycket bättre än vi vågade drömma om.
Skolan ligger i en idyllisk miljö i Lång­bro i Älvsjö, södra Stockholm. Idag går det elva elever här, men huset skulle egentligen kunna rymma ett 30-tal elever. Önskvärt vore i alla fall 20-25 elever, anser skolans personal. Behovet finns, menar personalen, men det är uppenbarligen svårt att nå ut med information.

Hämmat utvecklingen
Olika problem har hämmat utvecklingen, men likväl har skolan och eleverna haft stora framgångar.
– Vi har löst problem på alla möjliga sätt. Inom svenska har vi satsat på filmproduktion och retorik för att förbättra undervisningen. Vi tog hit norrmannen Arne Trageton för att lära våra elever att läsa via datorn. En del av dessa lösningar har vi sedan använt för skoltidningen. Ett år vann skoltidningen pris. Sådana projekt betyder mycket. Det lär barnen att skriva för att påverka sin egen situation, säger Monika Slätt.
Nya Broskolan gillar projekt som ger skolan vidare perspektiv. Handikapp­förbundens projekt ”Med i media” är ett exempel.
– Våra elever gjorde filmer inom ”Med i media”, filmer som gick vidare i en media­tävling och visades i Wien, säger Monika Slätt.

Vann final
Uppfinnartävlingen Finn Upp är ett annat exempel. Förra året vanns Stockholms­fi­na­len av en elev från Nya Broskolan. Så­da­na höjdpunkter ger skolan råg i ryggen. Men, betonar Monika Slätt, skolverksamheten är inte någon tävling.
– Vi behöver inte vara bäst. Det är roligt att få pris, men det viktiga är att vi och vår skola kan vara med i många olika sammanhang, tillsammans med andra.
Monika berättar vidare om nästa satsning – ett projekt tillsammans med Fo­rum för levande historia för de äldre eleverna. Det kommer att handla om tolerans och demokrati. Ele­ver på Nya Bro­skolan bidrar med filmer som ska vara klara i mars.
– Det är jättefarligt att stänga dörren till samhället utanför, det blir så lätt slutna grupper, som är så typiskt för institutioner, säger Monika Slätt.
– Vi vill utveckla goda miljöer genom att ha ett ständigt flöde av gäster, studiebesök, projekt. Allt det där tar en massa tid men det är livsviktigt.

Inte bara tid
Det kräver inte bara tid, utan kostar också pengar. Eftersom Nya Broskolan har döva och hörselskadade elever har man en annan budget för verksamheten än vanliga grundskolor. Behovet av tolkar vid museibesök och liknande är bara en av många extra utgiftsposter.
– När vi har utvecklingssamtal med hörande föräldrar kan vi också behöva köpa in tolkar. Det är tokigt att det ska finnas sådana hinder i samhället idag, säger Monika Slätt.
Hur har det då gått för eleverna som gått vidare efter årskurs nio?
– Vi har försökt underlätta för dem att själva kunna välja vanliga gymnasieskolor, och inte bara välja det statliga riksgymnasiet i Örebro. I praktiken har det gått både bra och dåligt. De fyra första elverna som gick ut, år 2004, enades om ett och samma gymnasium, nämligen Edi­con i Liljeholmen. Det har gått bra, en av dem är min egen son Robin som nu går bland hörande elever, med tolk som stöd, på Socialhögskolan.
Arbetsmarknaden är inte lika lovande.
– Döva har väldigt svårt att få jobb och det har blivit extra svårt efter den ekonomiska krisen, berättar Christer Borg, som jobbar som lärare i NO och Teknik.
– En av våra elever blev direkt drabbad av den ekonomiska krisen. Efter att ha haft en bra praktik på Bilia, blev den avdelningen nedlagd när bilindustrin kom i kris.

Krav på teckenspråk
Inom ett nätverk för FN:s barnkonvention har skolans egna elever lagt fram krav på att alla ska få lära sig teckenspråk i skolan.
– En god idé, tycker Monika Slätt. Det skulle ta ned bullernivåerna i skolan. Och visuell kommunikation betyder allt mer.
Vad är det viktigaste just nu?
– Vi vill att fler ska få veta hur bra det kan fungera för eleverna. Det vi har kämpat för. Vi vill ha grönt ljus för verksamheten och inte stoppas på fel grunder som ibland har skett. Jag tycker det är ett rättvisekrav att även elever med hörselskada ska kunna välja en fristående skola, men att driva friskola har inte varit lätt, säger Monika Slätt.

Oro för framtida press
Läraren Christer Borg känner oro för att teckenspråket ska utsättas för press i framtiden.
– Det är inte så länge sedan teckenspråk blev godkänt i skolan. Och nu är trenden tyvärr att färre lär sig teckenspråk. Idag har utvecklingen med coch­lea­implantat lett till att allt fler döva elever ska lära sig prata istället för att använda teckenspråk.
– Satsa på tvåspråkighet och låt barnen själva välja tecken eller tal, säger Christer Borg. +
 

Publicerad:
2010-12-05

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:


ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan