Ulf Kristersson: Vi har gjort för lite

Vad betyder regeringens nya åtgärder för de cirka 27 000 ungdomar som har aktivitetsersättning? Föräldrakraft fick en intervju med Ulf Kristersson, socialförsäkringsministern, om satsningarna i den nya statsbudgeten.

Är inte dessa satsningar alldeles för lite och alldeles för sent?
– Jag tycker inte det. När man pratar om allvarliga sociala problem kan man alltid säga att det är alldeles för lite, men vi har tagit tid på oss att studera frågorna, göra en ordentlig analys och dragit slutsatsen att det är ganska många saker som behöver göras.

För några år sedan talade man om att målsättningen var att ta bort aktivitetsersättningen och se till att ungdomarna fick bra hjälp att komma ut på arbetsmarknaden istället. Sedan dess har antalet unga i aktivitetsersättning ökat och det har inte blivit fler i jobb.
– Jag har nog aldrig sagt att man kan ta bort ersättningen. Det är inte realistiskt och inte önskvärt. Det finns absolut en grupp som, på mycket goda grunder, ska få aktivitetsersättning.

– Men det är klart att vi också vill se en utveckling där människor som har möjligheter på arbetsmarknaden får det ordentligt prövat.

– Det här är ett utvecklingsområde där vi har gjort för lite. Vi har lärt oss mycket av de reformer vi gjort på andra områden och det ger oss möjlighet att komma vidare.

Hur ser målsättningen ut för unga med aktivitetsersättning? Du nämner inga siffror, finns inga konkreta mål?
– Det är jättesvårt att ha mål på detta område. En rimlig målsättning är att alla som har en arbetsförmåga ska få använda den. Sedan kommer det i praktiken att landa i väldigt olika lösningar.

– Det finns en LITEN grupp som går från aktivitetsersättning till vanliga anställningar, de är inte många, men det finns exempel. Det finns också de som börjar med subventionerade anställningar och så småningom kommer vidare i vanliga arbeten. Många kan komma till sin rätt i subventionerade anställningar. Men att ha en precis målsättning är orealistiskt.

Hur många unga tror du kan komma i jobb utifrån just dessa satsningar?
– Jag tänker inte gissa på det. Vi gör sex väsentliga insatser på olika områden. Man kan alltid göra mera. En del av satsningarna är väldigt långsiktiga. Arbete med metodutveckling tar lång tid innan det får genomslag.

Ni satsar på Arbetsförmedlingens SIUS-konsulenter för att hjälpa unga få jobb. Hur mycket pengar går till den satsningen?
– Det är den stora delen. Det handlar om ungefär 100 miljoner per år som ligger enbart på att förstärka omfattningen av SIUS-stödet.

Där kanske man kan se vad det leder till konkret?
– Man kan säkert räkna ut hur många unga som kommer ifråga för SIUS-insatsen men att säga hur många unga som kommer vidare i arbete är mycket svårare.

Daglig verksamhet har vissa grupper rätt till enligt LSS, men inte så många som det var tänkt från början. Vore en utökad daglig verksamhet inte en bra satsning för att hjälpa de unga som inte har någon sysselsättning alls?
– Det vi har sagt nu är att vi måste veta mer om vilken kvalitet daglig verksamhet har och vad som fungerar. Min bild är att det finns en väldig variation i kvaliteten, alltifrån att det är mycket uppskattat till att det finns en djup skepsis till verksamheten. Därför behöver vi bättre koll på hur det fungerar (genom att kommunerna ska ha öppna jämförelser).

Vad innebär öppna jämförelser konkret för de dagliga verksamheterna?
– Det går in i samma system med öppna jämförelser som kommuner och landsting har för många andra verksamheter. Jag vet inte hur lång tid det tar att få upp, men uppdraget läggs i den nya budgeten och det finns ett väl fungerande system för att jämföra insatser och resultat.

– Jag har sett många intressanta dagliga verksamheter, till exempel företagsförlagd verksamhet på storköp, men det är också bra att få det verifierat att det är hållbart i längden och att det funkar.

Hur går det med de utlovade praktikplatserna och jobben inom Rosenbad?
– Det vet inte jag. Flera departement arbetar med den saken, men jag kan inte i huvudet.