Vägen till valfrihet

Det flesta barn med Downs syndrom läser inte enligt grundskolans läroplan. Men några gör det, som Malin Andersson. Hon går i fjärde klass i Genarps skola och trivs som fisken i vattnet.

Alexander passar till Gus­tav. Bollen tar i stolpen. Målvakten skickar ut bollen långt på plan. Oscar tar ner den på marken och passar till Malin. Vad är detta? Ungdomslands­kamp?
Nej, det är eleverna i Genarps skola som har rast och spelar fotboll. Det springs och det ropas. Någon snubblar, men är snabbt uppe på benen. Malin är en självklar spelare i laget. Här gäller en för alla alla för en.

Malin är tio år och går i årskurs 4 i grundskolan i Genarp, belägen i den sydligaste delen av Lunds kommun. Ända sedan förskolan har hon gått tillsammans med barn utan funktionsnedsättningar. Att särskolan inte var något alternativ var mamma Jeanette Persson och pappa Jan-Olof Andersson tidigt överens om. Istället ville de ge sin dotter möjligheten att vara en del av sin närmiljö och få kamrater nära hemmet. De har valt att utmana hennes förmågor för att få henne växa och de har valt att utmana den traditionella skolan, som säger sig vara en skola för alla.

– För mig är det en vinna-vinna-lösning. Malin får draghjälp i att utveckla sina sociala förmågor genom att de andra barnen fungerar som goda förebilder och hennes skolkamrater får lära sig att det finns olikheter i samhället. Vi fick information om särskolan, men för oss var den aldrig aktuell. Särskolan tar bara emot barn med utvecklingsstörning och det är inget som säger att man måste ha det bara för att man är född med Downs syndrom, säger Jeanette.

Önskar teckenstöd
Downs syndrom kan medföra flera svårigheter. Inlärningsproblematik och språksvårigheter är något som Malin kämpar med. Hon har ett relativt bra språk, men behöver komplettera samtalen med teckenstöd.

– Vi önskar att det ska finnas teckenstöd i skolan, men det gör det inte. Klas­sens elevassistent kan teckna, men det räcker inte att en enda person har kompetensen. Metoden måste införlivas i det pedagogiska arbetet, säger Jeanette.

Jeanette och hennes man har, sedan Malin var nyfödd, arbetat utifrån Karl­stadmodellens språkträningsmodell. Den fokuserar på att alla individer ska ha möjlighet att såväl utveckla språket som att kommunicera, för att kunna vara delaktiga i samhället.

Jeanette och Jan-Olof är övertygade om att åren i grundskolan har bidragit till Malins utveckling, både socialt och i de teoretiska ämnena.
– Jag är helt säker på att hon inte skulle ha nått lika långt om hon gått i en grundsärskola, säger Jeanette. I dag har hon mobiltelefon, är inne på Facebook och har Spotify. Hon har en bästis som hon fnittrar och talar om killar med på sitt rum. Hon spelar fotboll med grabbarna i klassen och får beröm för att hon gör mål. Hon är en sådan självklar del av skolan och byn, vilket har stärkt hennes självkänsla.

– Malin hade inte varit den hon är idag om hon inte haft de föräldrar som hon har. Jeanette och Jan-Olof är ytterst engagerade i Malins skolgång. Genom att ställa krav på skolan, hjälpa till med råd, stöd och konkreta tips utvecklar vi skolarbetet tillsammans.
– Jag tror precis som de att Malin utvecklas mycket kring det sociala genom att gå i ”vanlig” skola, säger Ceci­lia Strid, rektor vid Genarps skola.
När det gäller de kunskapsrelaterade färdigheterna i skolan har Malin utvecklats särskilt bra i att läsa och skriva.
– Jag jobbar i skolan och hemma med läxor, säger Malin som svar på frågan vad hon gör för att det ska gå bra i skolan.

– Jag tycker absolut att hon har lyckats i skolan. Så klart utifrån sina egna förutsättningar. Det betyder inte att hon uppnått alla mål enligt läroplanen, men vår vision är att hon ska gå ur nian med godkänt i alla ämnen. Vi vill ge henne möjlighet att välja vad hon vill göra efter grundskolan. Det vore en sådan seger. Främst för Malin, men också för oss föräldrar och de rektorer och pedagoger som arbetat med henne från förskoletiden och framåt. Vill hon sedan gå i en gymnasiesärskola kommer vi att stötta henne i det, men då har det varit ett aktivt val, och inte något hon varit hänvisad till. Valfrihet är viktigt för alla individer, säger Jeanette.

Den tecknande kocken
Malins egna framtidsplaner handlar mest om vad hon ska arbeta med när hon blir stor. Överst på listan står ”den tecknande kocken”. Något som hon pratat om i flera år. Skulle det av någon anledning inte finnas plats på marknaden för en kock som använder tecken så har hon funderingar på frisör eller författare. En annan viktig aspekt av hennes framtidsvision är att hon ska flytta hemifrån. Det råder det inga tvivel om.

Förutom att det finns en elevassistent i klassen, som inte är knuten till någon enskild elev, träffar också Malin en specialpedagog någon lektion i veckan. De träffas både enskilt och i klassrummet. Något som Jeanette hoppas ska bidra ytterligare till att Malin uppnår läroplanens mål.
– Pedagogerna i skolan får regelbunden handledning utifrån, men vi i skolan brottas ständigt med frågan hur vi ska få Malin att uppnå kunskapskraven, säger Cecilia Strid.

Just nu läser de om fotosyntes på NO-lektionerna. Ett kapitel som Malin tycker är krångligt.
­– Matte, att skriva, att rita och engelska är roligast, säger hon.
– Engelskan kan också vara svår, även om hon tycker det är kul, säger Jeanette.

Jeanette Persson och Jan-Olof Anders­son är måna om att ha kontakt med skolan. De tycker att samarbetet fungerar relativt bra, men är besvikna på att resurserna inte är tillräckliga för att ge Malin det stöd hon behöver och att det är svårt att upprätthålla en regelbunden dialog tillsammans.
– Både ur ett individ- och samhällsekonomiskt perspektiv är det bättre att sätta in stöd tidigt så personen kan utvecklas, utbilda sig och skaffa ett arbete, istället för att leva på bidrag, menar Jeanette Persson.

Resurser het fråga
– Resurser är alltid en het fråga, men många gånger handlar det mer om att hitta rätt vägar och sätta in rätt åtgärder vid rätt tidpunkt för att nå så långt som möjligt. Vi strävar efter att tillsammans med föräldrarna skapa den bästa skolgången vi kan för Malin, säger Cecilia Strid.

Under alla omständigheter vill Malins föräldrar att hon ska gå kvar i Genarps skola, en skola som välkomnar alla, där verksamheten är anpassad efter individen. De vill att hon ska fortsätta att cykla till skolan med kompisarna på morgonen. Och spela fotboll på rasterna. +