Valfrihetssystem leder till hårda nedskärningar för LSS-verksamheter

Tvärtemot förhoppningarna riskerar valfrihetsreformen LOV att leda till sämre kvalitet och ökat missnöje.
Vårdföretagarnas ordförande Göran Fredriksson välkomnar den granskning som Konkurrensverket nu ska göra:
– Valfriheten blir en chimär om det inte finns något att välja på eller ingen kvalitet i verksamheten.

Verksamheter där LOV, Lagen om valfrihetssystem, tillämpas har tvingats till mycket tuffa besparingar och nedskärningar på grund av sänkta nivåer på de ekonomiska ersättningarna.

Dessutom har oklarheterna kring valfrihetssystemen stoppat förnyelsen.

Även om cirka 200 av landets 290 kommuner har ansökt om pengar för att utreda valfrihetssystem går utvecklingen långsamt.

– Just nu är det på stället marsch, säger Göran Fredriksson, ordförande för Vårdföretagarna och branschorganisationen Pulss (Privata utförare inom LSS).

– Kommunernas upphandling av privata omsorgstjänster har minskat. Möjligen beror det på att funderingar över valfrihetssystem stoppar upp processen, men i så fall måste man kanske ha bättre modeller för valfrihetssystem, så att de lockar till val och attraherar privata utförare. Så är det inte idag.

Enligt Göran Fredriksson har kommunernas hårda ekonomiska villkor lett till att exempelvis daglig verksamhet i många fall riskerar att innebära mycket enkel sysselsättning utan ett kvalitativt innehåll.

– Då är vi på väg bort från syftet med LSS.

– Den bistra sanningen är att alla har varit tvungna att spara och det har gett sämre kvalitet i stort.
– Men det har också lett till att de utförare som VILL ge kvalitet, och har en tydlig idé om hur det ska gå till, inte längre vill vara med när villkoren är som sämst.

Fördelarna med de nya valfrihetssystem, som införts i bland annat Stockholms stad, riskerar att gå förlorade.
– Det är i grunden väldigt positivt att man har en ambition att lägga större beslutsrätt hos kunden. Därför är det tragiskt att man schabblar bort reformen genom att ge ekonomiska förutsättningar som inte håller och stimulerar till kvalitet.

Många företag anpassade sig snabbt till de sänkta ekonomiska nivåerna genom att strukturera om med fler brukare och färre personal. Men bara till en viss gräns. Ibland har sparkraven varit så höga att de har varit omöjliga att uppfylla och företagen har backat ur.

– LOV har inneburit dramatiska prissänkningar på allt från 10 procent till 60-70 procent, säger Göran Fredriksson. En del kommuner får helt enkelt inga leverantörer av tjänsterna eftersom det inte går att hålla en rimlig kvalitet.

Stockholm, där man var först med LOV, är en av de kommuner där striden har varit hård. Det har inte bara handlat om ersättningsnivåer utan även om de trubbiga systemen för att bedöma behovet av stöd till enskilda personer. Men efter de första kontroverserna har Stockholms stad mildrat systemet något.

– Just nu är Stockholm en av de kommuner där det fungerar hyggligt, om än inte bra, säger Göran Fredriksson.

Kommunerna har hävdat att inga besparingsplaner ligger bakom förändringarna, utan att man bara vill erbjuda valfrihet för invånarna.
– I realiteten har man ändå sänkt ersättningsnivåerna varje gång man har infört valfrihetssystem, hävdar Göran Fredriksson.

Nu hoppas han äntligen få gehör för kritiken, sedan regeringen uppdragit åt Konkurrensverket att granska valfrihetssystemen.
– Det är mitt i prick att Konkurrensverket ska undersöka saken. Vi ska ge dem exempel på de brister vi ser och hur de kan rättas till. Helst vill vi ha en lag som innebär att privata utförare tillförsäkras samma ersättning som kommunen ger till egna verksamheter. Vill man då göra besparingar måste man börja med att effektivisera den egna verksamheten.

Lagen om valfrihetssystem betonar redan idag vikten av att privata utförare får rättvisa villkor. Men enligt Göran Fredriksson har det i praktiken varit omöjligt att kräva konkurrensneutralitet mellan kommunal och privat regi.

Ingen vet hur ersättningarna till kommundrivna verksamheter de facto ser ut.

-Vi vet att verksamheter som drivs i egen regi av kommunen i många fall inte behöver täcka samma kostnader som privata utförare måste göra. Det kan gälla kostnader för administration, lokalkostnader eller att man i kommunen kan få etableringsstöd för nya verksamheter. Något som privata utförare inte kan få. Men det finns ingen öppen redovisning, vilket man borde ha om man vill få ett förtroendefullt system. Myndighetskraven ser också annorlunda ut för privata utförare jämfört med kommunala, exempelvis när det gäller krav på tillstånd för att bedriva verksameheten.

– Politikerna måste ta ansvar för att säkerställa att valfrihetssystemen genomförs på ett trovärdigt sätt, hela vägen ut. Så är det inte idag, säger Göran Fredriksson.

Uppdraget till Konkurrensverket visar ändå att kritiken tagit skruv hos regeringen.

– Det är ett gott tecken, tycker Göran Fredriksson, som också är vd för Frösunda, ett av de största privata företagen inom LSS-området.