”Var stolt över den du är”
En gång i månaden åker Isak Andersson in till stan för att träffa andra personer som också bryter normer kring sin sexualitet och könsidentitet. Föräldrakraft hängde med och pratade hbtq, normer, rättigheter, relationer och sex.
I lokalen på Reimersholme i Stockholm sitter gruppledarna Johanna Nyberg och Emma Rasmusson och förbereder kvällens hbtq-häng. Med tjocka svarta spritpennor skriver de upp ord på stora vita lappar som deltagarna ska få associera fritt till, dels för att bekanta sig med olika ord, dels för att fundera över vad som känns bra att använda om sin egen kropp. Nu skriver jag kuk, säger Johanna, samtidigt som kvällens första deltagare kommer skrattande in genom dörren tillsammans med sin personliga assistent.
Det är Isak Andersson, 24 år, från Nynäshamn, som är här. Efter att ha förvärvat en hjärnskada i samband med en trafikolycka för femton år sedan behöver Isak idag bland annat använda rullstol. Isaks vänstra arm och nacke är dekorerade med hbtq- och pride-tatueringar.
Isak vill bli kallad för hen, och kommer ofta hit till hbtq-hänget för att träffa andra som också bryter mot normer.
– Detta är great här, jag gillar det som fan. Det är roligt varje gång jag kommer hit.
Isak har ett viktigt tips till unga personer som ännu inte kommit ut eller vågat besöka hänget:
– Skit i vad andra tycker och var stolt över den du är. Det är därför jag har tatuerat mig, jag är stolt. Andra vet ingenting om vem jag är, det vet bara jag.
Till föräldrar som läser denna artikel vill Isak hälsa att de ska vara snälla och goa mot sina barn, och låta barnet få vara den hen önskar och leva det liv hen vill. Och om man vill tatuera sig ska man självklart få det också.
Emma Rasmusson och Johanna Nyberg är gruppledare för hbtq-hänget.
Klockan närmar sig sex och terminens sista hbtq-häng ska börja. Trots att inbjudan gått ut till alla som bor i gruppbostad eller jobbar på daglig verksamhet i hela Stockholm kommer det oftast bara en handfull personer per gång. Johanna och Emma ber de som kommit idag att slå sig ned i myshörnan för en presentationsrunda. Alla får säga sitt namn och sitt pronomen, det vill säga om man vill bli kallad hon, han, hen eller den när man omnämns i tredje person. Därefter får man också berätta hur man mår genom att välja bland olika känslokort.
Tre personer har hittills dykt upp när Johanna börjar med att säga sitt namn och sitt pronomen, som är hen. Johanna tar upp två känslokort, pekar på det första och säger att hen var jättetrött i morse, men nu är det bättre, samtidigt som hen håller upp det andra.
Turen kommer till Isak. Isak vill också bli kallad hen, ”mår skitbra men är skithungrig”, och sneglar mot köket där assistenten värmer mat.
När de andra deltagarna presenterat sig är det dags för Emma, som säger att det är okej att använda både hon eller hen som pronomen. Emma tar också upp två kort, både sur och glad, sur för att hon har lite ont i halsen, men glad för att hon är här i kväll.
Emma går igenom reglerna för alla som deltar i hänget; vi lyssnar utan att avbryta varandra, vi är snälla mot varandra, respekterar och använder det pronomen personen önskar.
– Det som sägs är personligt och stannar här inne, men tips får vi gärna dela med oss av till andra.
Därefter berättar Johanna vad hbtq står för. Att H:et står för homosexuell, att man blir kär i personer av samma kön och att det finns andra ord, som till exempel lesbisk, flata och bög, som beskriver samma sak, fast utifrån om man är kille eller tjej.
Någon i gruppen frågar vad det heter om man ligger med fler än en person samtidigt, och efter att Johanna nämnt orden gruppsex och trekant och Emma uttalat det franska ”menage a trois”, att man är tre som gör det, bryter ett gemensamt asgarv ut.
Johanna fortsätter sedan med B; som står för bisexuell, att man blir kär i och attraherad av olika kön, T; som står för trans, och är ett vitt begrepp som betyder en massa olika saker, bland annat om vilket kön man själv känner sig som, tjej eller kille eller både tjej och kille. Slutligen kommer Johanna till Q, och förklarar att det står för queer, även det är ett vitt begrepp, som vanligen eller oftast används av personer som tycker att de ord som finns och används för sexualitet och könsidentitet inte räcker till för att beskriva hur man är och känner.
Björn säger att han trivs bra här på hbtq-hänget. ”Alla är olika och det är olika för alla. Det är bra.”
Därefter börjar kvällens program. Emma berättar att de först tänkt prata lite om vad normer är för något. Att de är oskrivna regler och att man inte upptäcker dem förrän man bryter mot dem. Hon visar en bild på en ljushyad kärnfamilj, en mamma, pappa, dotter och son som springer på en sandstrand.
– Har ni sett sådana här bilder tidigare?
Alla i gruppen nickar. Emma berättar att bilden är från en annons och hon frågar om gruppen vet några andra sätt som en familj kan se ut på.
Någon säger att den kan bestå av bara killar, en annan att den kan bestå av fler än två vuxna och inga barn alls. Emma nickar och säger att denna bild visar en norm av hur en familj förväntas se ut. Förutom att det är ett heterosexuellt par och att alla i familjen är ljushyade, finns heller inga hjälpmedel på bilden.
– Om man inte passar in i normen möter man hinder av olika slag. Om man bryter mot normen kan det leda till att man blir utsatt för kränkningar.
Emma tar exempel på saker i vardagen, att det till exempel finns rakhyvlar för tjejer och rakhyvlar för killar. Tjejernas kanske är vit och turkos medan killarnas är svart och silvrig.
– Det kan göra något med oss, att vi tänker att vi behöver gilla vissa saker, och att vi måste välja mellan att vara tjej eller kille.
Även denna gång nickar deltagarna. Någon berättar om färgerna på just sin rakhyvel. Isak säger att rakhyvlar för tjejer är dyrare än rakhyvlar för killar.
Emma tar fram Lätta sexboken och läser innantill. Det är en kort berättelse om en person som heter Alexis och som bett att skolan ska ordna ett könsneutralt omklädningsrum. Isak skrattar högt och utropar ”Hen är precis som mig!”
Gruppen kommer in på att det kan vara likadant om man ska gå på en allmän toalett, att det kan kännas begränsande. En annan berättelse handlar om en tjej som berättar att hon hela tiden blev frågad av sina föräldrar om hon var kär i någon kille, och svarade därför nej. Men om de hade frågat om hon var kär i en tjej så hade hon svarat ja.
Samtalet glider in på hur man gör för att byta namn och Johanna och Emma berättar att man numera kan välja vilket namn man vill även om andra tycker att det är otypiskt för det kön andra tror att man har.
Isak har tatuerat ordet STOLTHET på sin högra arm. På O:et syns symboler för hon, han och hen.
Ytterligare en deltagare, som kommer hit för första gången, ansluter nu till hänget. Det börjar bli fikadags och medan Emma går ut och förbereder i köket berättar Johanna om planerna inför sommarens Pride-festival; att den som vill gå med i paraden gärna får komma och göra plakat dagen innan. Att det också finns möjlighet att följa med på en heldagsutflykt där de ska gå på hbtq-restaurang och besöka historiska hbtq-platser. Annars så ses vi här igen i augusti.
Under fikat glider samtalet in på kungafamiljen och hur olika journalisterna reagerat när prins Daniel berättade att Estelle och Oscar fötts. Emma säger att när Estelle föddes var det mer mer ett gulligt ”Åååh!” och när Oscar föddes var det mer ett tufft ”Yeah!”. Någon börjar prata om leksaker för barn och att det är viktigt att som barn både få leka med dockor och bilar.
Hbtq-hänget är en del av ”Funkisprojektet”, ett arvsfondsprojekt som drivs av RFSLs nationella förbund tillsammans med RFSL Stockholm. Idén började gro redan för sex år sedan, när Johanna Nyberg och Emma Rasmusson lärde känna en studiekamrat vid namn Kristina Ullgren på en utbildning inom genusvetenskap. De hade alla arbetat inom olika LSS-verksamheter..
– Vi var så irriterade över att det var så svårt att prata om kärlek, sex och relationer där och började fundera på om man kunde dra igång ett projekt.
Snart kom de i kontakt med Lisa Ericson på RFSL som tänkt samma sak, och samtidigt som Johanna skrev sin kandidatuppsats om ämnet sökte de pengar för att starta ett projekt, som dels handlar om att utbilda personal inom LSS-verksamhet, funktionshinderorganisationer och RFSL, men också att anordna regelbundna träffar för personer med kognitiv funktionsvariation som är nyfikna på sin sexualitet och könsidentitet.
Projektet har tagit fram en hel del arbetsmaterial, bland annat en handbok med tips för hur man gör för att starta egna samtalsgrupper om hbtq, normer och rättigheter. Johanna jobbar just nu en hel del med planeringen för hur arbetet ska leva vidare och utmynna i lokala hbtq-häng runt om i landet när projekttiden är slut nästa år.
Enligt Johanna är ett vanligt problem inom LSS att personalen bemöter personer utifrån deras diagnos istället för den man är som person.
– När vi utbildar personal inom LSS så märker vi att det finns en förvirring kring vem som bestämmer. Många tror att det är föräldern eller gode mannen, och det är vanligt att föräldrarna, liksom personalen, tror att personer med kognitiva funktionsvariationer inte har förmågan att fatta egna beslut, och därför vill beskydda dem. Sen finns det självklart personal och föräldrar som har reflekterat mycket kring det här och arbetar för personernas rätt till självbestämmande och delaktighet.
Emma tar ett exempel på vad personalen eller föräldrarna kan säga: ”Om han går på bögklubb en lördagskväll kan det hända jättemycket farliga saker”.
– Ja, kanske det, men det kan också hända jättemycket bra saker. Alla har rätt att få vara med om jobbiga saker, det är en del av livet. Det kanske inte alltid går bra, men man måste få prova om man vill det.
Men, tillägger Emma, det är jätteviktigt att samtidigt ha ett stöttande nätverk och få hjälp att stärka sin integritet, som ofta kan vara påverkad på grund av att man är van vid att andra tar i en så mycket hela tiden.
Johanna nickar;
– Föräldrar och personal fungerar som gatekeepers, de berättar inte om att vi finns, så personerna själva får inte ens chans att komma hit, de vet inte att vi finns. Hbtq är tabubelagt. Vi möter ofta personal som säger ”jag kan inte det här tillräckligt bra, så därför pratar jag inte om det”, eller ”vi måste fråga chefen innan vi sätter upp lappen eller berättar för de boende att ni finns”.
Flera av deltagarna har inte vågat komma ut för sina föräldrar.
Emma berättar att flera av deltagarna som kommer till hbtq-hänget inte kommit ut för sina föräldrar, de kanske bara gjort det för personalen på boendet eller sina vänner.
– Det som är gemensamt är att de som kommer hit är begränsade i sin identitet. Här får man lära sig om sina rättigheter och bli stärkt i att man får bestämma över sig själv oavsett vilken funktionsvariation man har. Alla som kommer hit har någon gång varit med om att deras rätt tagits ifrån dem på något sätt.
Ett återkommande tema är just rättigheter och ett sätt att göra detta är att berätta om historiska personer och händelser, så att deltagarna får veta att hbtq alltid har funnits, och att det går att förändra saker om man vågar ta plats.
De tycker att det märks att hbtq-hänget gör skillnad. Deltagarna säger att det känns bra att komma hit, säger Johanna och Emma fortsätter;
– Det viktigaste med hänget är samtalen, att få berätta sin egen historia. Att inte känna sig konstig. Att få vara i majoritet. Det är livsnödvändigt. Om man bryter mot normen är det svårt att bli speglad i samhället. Och ju fler normer man bryter mot, ju svårare blir det.
Johanna nickar. Att över huvud taget få vara i sammanhang där man får träffa andra, kanske flirta lite, och känna att det är okej. Eller varför inte hitta en vän som har liknande erfarenheter?
Det börjar bli dags för sexsnack, med de där lapparna som Johanna och Emma förberedde förut, och Föräldrakraft visas vänligt men bestämt ut ur lokalen.
Mera fakta: HBTQ-hänget startar igen den 25 augusti
Hbtq-hänget är för dig som går på särskolegymnasium, bor i gruppbostad, servicebostad eller jobbar på daglig verksamhet och är en hbtq-person eller är intresserad av hbtq-frågor. HBTQ-hänget äger rum en torsdagskväll i månaden på Reimersholmsgatan 59 i Stockholm med start igen den 25 augusti.
Kontakta hbtqhanget@rfsl.se eller läs mer på
www.funkisprojektet.se/sociala-motesplatser
Funkisprojektet
…är ett samarbetsprojekt mellan förbundet RFSL och RFSL Stockholm med medel från Arvsfonden. Projektet är nationellt och pågår till och med juni 2017 och erbjuder bland annat kostnadsfria utbildningar till verksamheter som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt till funktionshindersorganisationer. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten om funktionsvariationer och sexualitet, könsidentitet och könsuttryck.
Läs mer på www.funkisprojektet.se
Tio tips för dig som jobbar inom LSS-verksamheter
1. Reflektera över dina egna föreställningar kring funktionsnedsättning och hbtq.
2. Var medveten om hur normer kring etnicitet, funktionalitet, kön, könsidentitet, religion, sexualitet och ålder påverkar ditt bemötande.
3. Prata om sexuella behov under upprättandet av genomförandeplanen och ha en pågående diskussion om maktförhållanden mellan personal och uppdragsgivare (personen som är i behov av stöd).
4. Ordna med tillgänglig information om sex.
5. Bidra till en öppen omgivning där sexuella uttryck accepteras och respekteras.
6. Erbjud och observera behov av privatliv och uppmuntra och underlätta sociala sammanhang.
7. Underlätta inköp av sexuella hjälpmedel och ha tydliga regler och rutiner för assistans vid sex och onani.
8. Använd alltid de pronomen personen föredrar. Vanliga pronomen är hon, hen och han.
9. Planera olika aktiviteter utifrån ett normkritiskt perspektiv.
10. Ha återkommande diskussioner om normer, arbetsrutiner och bemötande.
Källa: Jobba vidare, tips från Funkisprojektet, 2016. Kan laddas ned på www.funkisprojektet.se
Mer om identitet, sexualitet och rättigheter
Boktips
Jag är Jazz
Jessica Herthel och Jazz Jennings
Vombat Förlag 2016
Lätta sexboken
Inti Chavez Perez
LL-förlaget 2014
Boken om att knulla
Konsultativt stöd i Uppsala 2016
Boken om att knulla säkert
Konsultativt stöd i Uppsala 2016
Stoppboken
Konsultativt stöd i Uppsala 2016
Så funkar sex
Forum SKILL
Fördom och Stolthet
Forum SKILL
Leva Som Svensson
FUB och Studieförbundet
Vuxenskolan 2014
HBTQ-handboken – tips för att starta en samtalsgrupp om HBTQ, normer och rättigheter
RFSL 2015
Jobba vidare – tips från Funkisprojektet för fortsatt normkritiskt arbete i LSS-verksamheter
RFSL 2016
Sajter
www.safunkarsex.se
www.transformering.se
puss.fub.se
Serie
Sexbyrån
www.urskola.se/Sexbyran
