Vården måste vara tillgänglig även för synskadade

Vårdcentraler och sjukhus måste bemannas så att synskadade inte behöver förlita sig på anhöriga eller ideella krafter för att kunna gå på sitt vårdbesök.
Det skriver Synskadades Riksförbund i denna debattartikel.
”Helt omöjligt göra själv”
DEBATTARTIKEL. Hösten 2024 skulle 84-åriga Enar Haglund, som har en synnedsättning, besöka en vårdcentral i Arvika. Receptionen var obemannad och han var i stället hänvisad till en digital självincheckningsstation. Där tog det stopp, eftersom han inte kunde se vad som stod på skärmen.
”Det blev helt omöjligt för mig att göra det själv”, berättar Enar för Arvika Nyheter (låst artikel).
Enar är en av de över 100 000 personer med allvarligare synskador som bor i Sverige. Hans vittnesmål är inte unikt när vårdinrättningar alltmer går över till obemannade digitala lösningar. Det här tar självständigheten ifrån grupper som kanske behöver den som allra mest.
Otillgängliga digitala lösningar är inte det enda problemet. Vi får löpande rapporter om att stora sjukhus saknar entrévärdar eller transportörer som kan hjälpa synskadade till rätt mottagning. I Sundsvall, exempelvis, finns sådan hjälp bara på ideell basis och på oregelbundna tider. På Universitetssjukhuset i Linköping togs ledsagarservicen för synskadade, och andra som kan behöva den, bort vid årsskiftet.
Ledsagning minskade 72 procent
När vårt förbund lyfter otillgänglig teknik eller bristen på ledsagare på sjukhus och vårdcentraler kan svaret från regionerna bli att synskadade blir hjälpta i alla fall, genom den kommunala ledsagarservice vi har rätt till. Problemet är bara att den inte heller längre är självklart, långt ifrån.
Mellan år 2010 och 2023 minskade antalet personer som anses tillhöra personkrets tre i LSS-lagen, vilket synskadade gör, och som erhöll ledsagarservice med 72 procent (länk till dokument från Socialstyrelsen). Detta utan lagändringar eller förändrade behov, utan på grund av en förändrad rättspraxis, förmodligen för att kommunerna behöver spara pengar.
LÄS ÄVEN:
Haveri för ledsagning – nu ökar isolering
Synskadade får på sina håll fortfarande ledsagning, men då via Socialtjänstlagen, SoL, ett mer nödbetonat bistånd med stora begränsningar. De flesta kommuner tar dessutom ut avgifter för insatsen, på vissa ställen flera hundra kronor i timmen.
Så för att kunna gå till läkaren, ska du förutom egenavgiften i vården, betala 400 kronor i timmen för ledsagning till och från besöket?
Synskadade är en ekonomiskt svag grupp och många har inte råd med det. Många kommuner hävdar dessutom att ledsagning i vården är regionernas ansvar, och tillåter därför inte ens kommunala ledsagare vid vårdbesök.
5 åtgärder för trygghet
Vårdinrättningar måste se till att synskadade och andra med funktionsnedsättningar hittar rätt, och är trygga inför och under sitt vårdbesök.
Vi tycker därför att:
- Receptioner ska vara bemannade, sedan kan självincheckning vara ett komplement för de som kan bemästra det.
- Ledsagning ska införas på samtliga vårdinrättningar under alla tider läkarbesök äger rum, och ska gå att beställa i förväg precis som i kollektivtrafiken.
- Kallelser och annan information inför och under besök ska gå att få på ett tillgängligt sätt, såsom digitalt, i punktskrift och i inläst form samt i större stil. Sättet att få informationen på ska anpassas efter patientens förutsättningar.
- Samtliga regioner inför digitala ombud, vårdlotsar, som kan vara behjälpliga för den som inte kan använda digitala tjänster.
- Samtliga regioner inför en telefontjänst, ett tillgänglighetsnummer, där det bland annat ska gå att beställa ledsagning och få hjälp att ta del av patientrelaterad information som kallelser och ens journal.
Niklas Mattsson
ordförande Synskadades Riksförbund
Gunilla Thomsson
förste vice ordförande Synskadades Riksförbund
Henrik Götesson
sakkunnig digitalisering, Synskadades Riksförbund