Varför krisar LSS efter 30 år? Tre forskare ger svar

Riksförbundet FUB tar hjälp av tre forskare för att belysa 30-årskrisen inom LSS. Den närmaste tiden får vi möte Ida Norberg, Magnus Tideman och Andreas Pettersson i tre olika webbinarier.

Alla kan delta på webbinarierna, men FUB vill särskilt nå ut till politiker på central och lokal nivå samt chefer inom LSS-verksamhet. Man anmäler sig till webbinarierna på FUB:s webbplats.

Ida Norberg 2 oktober: Sparande kan liknas vid byråkratiskt våld

”De allt hårdare bedömningarna kan liknas vid byråkratiskt våld.” Vad blir konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning och rättigheterna i jakten på effektivitet?

Många personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har omfattande behov och är i behov av flera LSS-insatser. Men antalet LSS-insatser minskar per person sedan 2021, enligt statistik från Socialstyrelsen (Lägesrapport 2024). Även stödets omfattning minskar. En bakgrund är bl.a. snävare personkretsbedömningar och kommunala riktlinjer, som innehåller avgränsningar. FUB menar att kommunernas fokus alltför ofta är att snäva in på de insatser som ges, inte att personer med IF ska få det stöd de är i behov av för att kunna leva som andra och vara delaktiga i samhället.

Ida Norberg är fil dr, verksam vid sociologiska institutionen, University of Glasgow.

Magnus Tideman 23 oktober: Varför når vi inte syftet med LSS?

”Ett liv som andra” – varför har vi trots 30 år med LSS inte uppnått syftet med lagen? Ett forskarperspektiv på funktionshinderområdets utveckling och framtid.

När LSS-lagen kom för 30 år sedan sågs den som ett paradigmskifte i synen på personer med funktionsnedsättning. Den utgick ifrån rätten att kunna ha ett liv som andra och vara delaktig i samhällsgemenskapen. Men år 2024 måste frågan ställas: Varför har vi trots 30 år med LSS inte uppnått syftet med lagen?

Utifrån devisen att vi måste blicka bakåt för att kunna se framåt, vill FUB lyfta in ett forskarperspektiv på utvecklingen inom LSS. Den historielöshet som ofta kännetecknar allt från politiska inspel till handläggning av LSS-ansökningar har spelat en stor roll i nedmonteringen av lagens centrala begrepp.

Magnus Tideman är professor i socialt arbete med inriktning funktionshinder, Marie Cederschiöld högskola och Högskolan i Halmstad.

Andreas Pettersson 13 november: Så kan rättssäkerheten förbättras

Den svenska rätts(o)säkerheten. Webbinariet ger konkreta exempel på vad som har gått snett i rättstillämpningen under 30 år och diskuterar hur förtroendevalda och tjänstemän kan förbättra rättssäkerheten i bedömningar och beslut enligt LSS.

Webbinariet tar upp rättstillämpningen inom LSS under de senaste 30 åren. Många kommuner har problem med tillämpningen utifrån lagens mål om goda levnadsvillkor och att den enskilde ska kunna leva som andra. Samtidigt verkar rikspolitikerna inte vilja ta fullt ansvar för att rättigheterna som de har infört i LSS faktiskt efterlevs. Både kommunala och statliga tjänstemän och politiker vältrar över mycket av ansvaret för en korrekt rättstillämpning på enskilda och på de allmänna förvaltningsdomstolarna. Detta har sammantaget lett till stora rättssäkerhetsproblem i LSS.

Andreas Pettersson är jur. dr, lektor i juridik med inriktning offentlig rätt, Södertörns högskola.