Världens bästa socialtjänst?
På papperet har Sverige världens bästa socialtjänst. Men man klarar i nuläget inte av att leverera den standard som man lagstiftat om, menar Christin Johansson, ordförande för Akademikerförbundet SSR. I slutändan drabbar nedskärningar och kunskapsbrister de allra mest utsatta – barnen.
Jämfört med många andra länder har Sverige en bra socialtjänst, men besparingar inom kommuner gör att först och främst unga drabbas då socialtjänsten inte längre kan ta emot alla anmälningar för utredning.
– Enligt en undersökning vi gjort med socialsekreterare anser 75 procent att deras arbetsuppgifter ökat och hälften av dem tycker att de inte kan leva upp till den skrivna lagen om vad som ska erbjudas, säger Christin Johansson.
Hon menar att det borde vara de mest erfarna som tog emot och arbetade med barn och ungdomar, men att det i dagsläget ofta blir de nyutexaminerade och oerfarna socialarbetarna som tar sig an unga i behov av stöd.
Karin Björnsson, f.d. inspektör hos Länsstyrelsen på Gotland håller med. Åren 2006 till 2007 arbetade hon med en utredning på uppdrag av regeringen som undersökte hur förhållandena såg ut för barn och unga som kom i kontakt på socialtjänsten.
– Vi tog reda på hur man arbetade med barn och unga och gav en bild av hur det ser ut runt om i landet. Med barn och familjer understryker man att det är viktigt med tidiga insatser och hemmaplacerade lösningar. Tyvärr har man svårt att hålla de fyra månader som satts som gräns för utredning av barn och man är även dålig på att koppla mål, resurser och resultatet av insatser. Uppföljningen måste bli bättre, säger Karin Björnsson.
Samtidigt menar hon att kvaliteten på barnutredningarna blivit mycket bättre. Man lyssnar idag tydligare på vad barnen själva har att säga och beskriver dem mer som fullvärdiga personer.
– Fyra av fem barn som omplaceras placeras i familjehem, vilket är bra. Men där tar insatserna oftast slut. Där har man missat en viktig del, själva uppföljningen. Detta beror enligt mig på att det inte finns någon direkt organisation som säkerställer att uppföljning görs på ett korrekt sätt, säger Karin Björnsson.
De båda är överens om att det behövs en ökad kunskapskompetens hos dem som arbetar inom socialtjänsten. Kenneth Johansson, ordförande (c) i riksdagens socialutskott berättar att man just nu utreder socialtjänsten och kommer med en forskningspolitisk proposition i ämnet i höst.
– Det krävs en kunskapsutveckling, men vi kan inte lova något i dagsläget. Maria Larsson, ansvarig minister, har slagit fast att det som behövs för att ta hand om de mest utsatta grupperna i vårt samhälle är kunskap, kvalitetsjämförelse, tillsyn och stimulanspengar, säger Kenneth Johansson.
Han är även ordförande för LSS-kommittén som till hösten ska presentera ett förslag på en förändring av hela LSS-lagen (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).
Björn Fries, tidigare narkotikasamordnare på Socialdepartementet, menar att man även måste bli bättre på att intensifiera samverkan med andra aktörer.
– Idag får man hjälp för sitt missbruk av socialtjänsten, för att sedan kanske få hjälp med sina psykiska problem, för att till slut efter det få hjälp med att hitta en bostad. Man skulle kunna åstadkomma så mycket mer om olika instanser samarbetade och gjorde upp planer, säger Björn Fries.
Det viktigaste är ändå att ge de som arbetar inom socialtjänsten mer stöd, så att de får möjlighet att göra sitt arbete på bästa sätt. Det menar Ilija Batljan, kommunalråd (s) i Nynäshamn och ordförande för SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) beredning för socialpolitik och individomsorg.
– Många sitter och svettas och känner sig väldigt osäkra om de tagit rätt beslut när de placerat ett barn i ett visst familjehem. Ofta brottas man med frågor som om det verkligen blev bättre för barnet eller kanske sämre? Många gånger vet man inte, därför måste man satsa på kunskapsutveckling inom socialtjänsten, säger han.
– Man måste även se över hur man bemöter unga som gamla när de kommer till socialtjänsten, säger Björn Fries.
Christin Johansson från Akademikerförbundet SSR håller med och menar att förutsättningarna finns för att Sverige ska ha världens bästa socialtjänst, men att det krävs en förändring i tankesättet hos både politiker som hos de som arbetar inom området.
