9 trender inom personlig assistans – nya siffror

• Hur utvecklas den statliga personliga assistansen?
• Har det skett ett trendbrott uppåt för assistansersättningen?
• Hur påverkar de nya grundläggande behoven ”förebyggande stöd” och ”löpande stöd”?
Här får du svar på 8 av de viktigaste frågorna inom assistans. 

1. Ökar eller minskar antalet assistansberättigade? Hur ser det ut för olika åldersgrupper?

”Under 2024 skedde ett trendbrott i assistansersättningens utveckling. För första gången på flera år har fler personer tillkommit som nya mottagare än lämnat ersättningen, vilket har inneburit att antalet mottagare har ökat”, skriver Nils Öberg, generaldirektör, i förordet till Försäkringskassans rapport 15 maj, Indikatorer för att följa utvecklingen av assistansersättningen.

Antalet assistansberättigade personer i december 2024 var ett 60-tal fler än ett år tidigare. Det var den första ökningen av antalet mottagare på nio år.

Statistiken visar en minskning (bortsett från en kort uppgång 2024)

Försäkringskassans statistikdatabas visar samtidigt att antalet personer med statlig assistans har fortsatt att minska, bortsett från en uppgång under första halvåret 2024. Sedan juni 2024 har antalet varit oförändrat (till och med mars 2025).

Försäkringskassan skriver i pressmeddelandet att ”trendbrottet” 2024 beror på lagändringen Stärkt rätt till personlig assistans som började gälla 1 januari 2023. Antalet assistansberättigade har dock minskat sedan reformen infördes. Antalet personer med statlig assistans hade i december 2024 sjunkit med 37, och i april 2025 med 45 (jämfört med december 2022).

Antalet vuxna assistansberättigade har stadigt fortsatt att minska sedan reformen 2023, medan antalet barn ökat. (Se utvecklingen för olika åldrar i diagram längre ned på sidan.)

Försäkringskassan kommenterar

HejaOlika reagerade på att Försäkringskassan presenterar utvecklingen som en ökning av den statliga assistansen.

• I december 2022 hade 13 380 personer assistansersättning. Inte vid något tillfälle under 2023–2024 har lika många haft assistansersättning. Det är en minskning oavsett vilken månad man jämför med.
• Om man jämför bottenrekordet i december 2023 med december 2024 blir det däremot det en ökning med 61 personer.

Sebastian Ghannad Ghorsi, analytiker Försäkringskassan, ger följande kommentar till HejaOlika:

”Att fler får personlig assistans framgår av flera mätpunkter än bara antalet mottagare vid en given tidpunkt.

Sedan införandet av reformen har antalet nya mottagare (inflödet) ökat, både 2023 och ytterligare 2024.

Dessutom har andelen som får bifall också ökat sedan ikraftträdandet, till den högsta nivån på många år.

Att detta kan tillskrivas reformen kan vi bland annat se för att en stor andel av de som fick bifall både 2023 och 2024 var personer som beviljades tid för hjälp med de behov som ingick i reformen.

Varje år är det många som lämnar ersättningen till följd av att de avlider, vilket bidrar till en negativ utveckling av antalet mottagare.”

Så har assistans utvecklats för olika åldersgrupper sedan reformen ”Stärkt rätt” 2023

 

2. Ökar eller minskar andelen BEVILJANDEN av assistansersättning?

3. Hur utvecklas antalet assistansberättigade fördelat på LSS PERSONKRETSAR?

Det finns stora skillnader i utvecklingen för olika personkretsar inom LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Antalet mottagare som tillhör personkrets 3 har minskat sedan 2011, till följd av flera avgöranden av Högsta förvaltningsdomstolen. Ett beslut 2009 begränsade vad som ingår i de grundläggande behoven personlig hygien, av- och påklädning och måltider. År 2015 kom en dom från HFD som förtydligade att det grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper endast är aktuellt för personer med en psykisk funktionsnedsättning.

 

4. Vilka GRUNDLÄGGANDE BEHOV beviljas assistans för?

 

5. Ökar antal assistanstimmar?

Ur Försäkringskassans rapport 15 maj ”Indikatorer för att följa utvecklingen av assistansersättningen”:

År 2024 var mottagare av assistansersättningen i genomsnitt beviljade 136 timmar per vecka. Det är en ökning med 2 timmar per vecka jämfört med 2023 och motsvarar en procentuell ökning med nästan 2 procent. Det är den största procentuella ökningen sedan 2015. Ökningen har skett för samtliga köns- och ålderskategorier.

Försäkringskassan menar att de senaste årens ökning bland annat beror på de nya grundläggande behov som införts (andning, sondmatning, förebygga skada och löpande stöd vid medicinskt tillstånd). Personer som beviljats assistans för de nya behoven har i genomsitt fler timmar.

Störst ökning har noterats för de som bytt från en kommunal till en privat anordnare.

6. Hur förändras fördelningen mellan grundläggande behov och andra behov?

I genomsnitt beviljades nästan 90 timmar per vecka för grundläggande behov och ungefär 34 timmar per vecka för andra personliga behov 2024. Det är oförändrat från föregående år.

Barn beviljas i genomsnitt fler timmar för grundläggande behov än vuxna. Under 2024 ökade genomsnittet av antalet beviljade timmar för grundläggande behov särskilt för barn 7 år och äldre.

Föräldraavdrag görs för de flesta barn som beviljades assistansersättning 2024.

Nästan hälften beviljades tid för något av de nya grundläggande behoven förebygga skada och löpande stöd år 2024, vilket var oförändrat jämfört med föregående år. Drygt hälften av alla barn 7 år och äldre beviljades tid för förebygga skada.

En större andel män än kvinnor var beviljade tid för sådana grundläggande behov som innebär många beviljade timmar.

Sedan 2020 har antalet beviljade timmar för grundläggande behov ökat varje år, medan andra personliga behov har haft motsatt utveckling. Förklaringen är främst att fler hjälpbehov betecknas som grundläggande. De nya grundläggande behoven andning, förebygga skada och löpande stöd innebär vanligtvis också många beviljade timmar. Assistenten kan ge hjälp för andra personliga behov samtidigt som hjälp ges för grundläggande behov, till exempel hjälp med andning parallellt med hjälp vid en fritidsaktivitet.

7. Hur vanligt är det att FÖRÄLDRAAVDRAG görs för barn?

Det nya föräldraavdraget görs för de flesta barn, men för 3 av 10 barn görs inget föräldraavdrag.

Det beror på att avdrag inte ska göras från vissa grundläggande behov och andra personliga behov. En del barn är endast beviljade tid för sådana grundläggande behov där något föräldraavdrag inte ska göras.

Andelen beslut med föräldraavdrag är lägst för barn 1–6 år, eftersom 45 procent av barn i denna åldersgrupp endast var beviljad tid för sådana grundläggande behov som är undantagna från föräldraavdrag.

Föräldraavdrag ska inte göras för hjälp med de grundläggande behoven andning, måltider i form av sondmatning och löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd. Avdrag ska inte heller göras för andra personliga behov som är direkt nödvändiga för att hjälp med andning och löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd ska kunna ges, eller förberedelser och efterarbete i samband med måltider i form av sondmatning. För barn under 1 år ska inget avdrag för andra personliga behov göras och för barn 12 år och äldre ska inget avdrag göras för grundläggande behov (51 kap. 6 § andra stycket SFB).

 

8. Hur ofta beviljas assistans för ”förebyggande stöd” och ”löpande stöd”?

De nya grundläggande behoven förebygga skada och löpande stöd spelar stor roll för att barn ska beviljas assistans, särskilt för de barn som är 7–17 år.

 

9. Fler lämnar assistansen för att flytta till LSS-boende

Drygt 110 personer lämnade ersättningen för att de har flyttat till ett boende där vård och omsorg ingår, till exempel gruppbostad enligt LSS.

Detta är en ökning från tidigare år då antalet har legat på omkring 80–90 personer per år.

– I den siffran döljs nog många som fått avslag på en ansökan om utökning, för att de till exempel velat flytta från föräldrahemmet till en egen bostad. Eller tänkt att det ändå inte är nån idé att söka. Och när assistanstimmarna inte är tillräckliga för ett tryggt vuxenliv är institution det enda som återstår, kommenterar Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG.

Det finns främst tre orsaker till att personer lämnar assistansersättningen. Det är att personen avlider, att de grundläggande hjälpbehoven i genomsnitt inte överstiger 20 timmar per vecka eller att personen flyttar till ett boende där vård och omsorg ingår.

 

Mer än läget inom personlig assistans.