Annons
Annons för Humana

Fiasko för omvårdnadsbidraget: ”Regeringen måste agera”

Nu bekräftar ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, att det kritiserade omvårdnadsbidraget inte håller vad det lovade.

– Eftersom föräldrarna nu får lägre ersättningsnivåer jämfört med i vårdbidraget kan det finnas skäl för regeringen att se över reglerna, säger Andreas Ivarsson, projektledare på ISF.

Funktionsrätt Sverige kräver nu att regeringen agerar för att återställa ersättningsnivåerna.

Funktionsrätt: Nu måste regeringen förbättra omvårdnadsbidraget

– Funktionsrättsrörelsen har i över fem år lyft att ambitionerna inte har uppfyllts och att politiken behöver ändra förutsättningarna för att få avsedd effekt på reformen, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, till HejaOlika.

– Det är glädjande att regeringens expertmyndighet på området, Inspektionen för socialförsäkringen, delar vår erfarenhet och kritik.

Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson.
– Vi utgår från att regeringen ändrar omvårdnadsbidraget så att vi får tillbaka de ursprungliga ersättningsnivåerna, Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson.

Syftet med att från 2019 ersätta det tidigare vårdbidraget med omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättning var att öka tydligheten, i större utsträckning utgår ifrån barnets behov och behålla ersättningsnivåerna.

– Förändringen har tvärtemot avsikten med reformen medfört lägre ersättningsnivåer, längre handläggningstider och otydliga och inte förutsägbara bedömningar från Försäkringskassan. Nu utgår vi ifrån att regeringen följer upp IFS:s granskning och ändrar så att den får den avsedda effekten med de ursprungliga ersättningsnivåerna och en tydlighet i bedömningen från Försäkringskassan, säger Nicklas Mårtensson.

LÄS ÄVEN:
Så får du omvårdnadsbidrag för ditt barn

Ersättningarna har sänkts

ISF:s nya granskning, som släppts idag, visar att föräldrar som beviljas omvårdnadsbidrag oftare får en lägre nivå än de som tidigare fick vårdbidrag, trots att reformen inte skulle förändra vilka behov som ger rätt till vilken ersättningsnivå.

Försämringen är i och för sig ingen nyhet. Att bidragsnivåerna sänkts har varit uppenbart nästan sedan bidraget gjordes om 2019, men ansvariga politiker har blundat för kritiken. Det nya är att regeringens egen myndighet stämmer in i kritiken från funkisföräldrar och funktionsrättsorganisationer.

Bidraget behöver förbättras på flera sätt

ISF konstaterar att omvårdnadsbidraget i många fall är mer transparent och tydligt än det tidigare vårdbidraget, men flera regler behöver förändras.

Försäkringskassan behöver bli bättre på att motivera sina beslut, så att föräldrarna förstår hur bedömningen gjorts – särskilt när det gäller föräldraansvar, skolfrånvaro och ersättningsnivåer för flera barn. Tydliga beslut är en förutsättning för att föräldrar ska kunna förstå grunderna och tillvarata sina rättigheter.

– Föräldrar måste förstå varför ett beslut har fattats. Det är avgörande för att de ska kunna ta till vara sin rätt och exempelvis bedöma om de har anledning att klaga på beslutet, säger Andreas Ivarsson.

Risken för återkrav har ökat

Granskningen visar även brister i hanteringen av omprövningsärenden. Enligt regelverket ska Försäkringskassan normalt ompröva beslut vartannat år, eftersom barnens behov kan förändras över tid.

– Men det gör myndigheten i väldigt liten utsträckning, och köerna med omprövningsärenden är långa. Detta ökar risken för felaktiga utbetalningar och kostsamma återkrav för föräldrarna. Vi anser att Försäkringskassan och regeringen behöver agera för att komma till rätta med situationen, säger Andreas Ivarsson.

Mer jämställt

En av fördelarna med omvårdnadsbidraget är att det är mer jämställt än vårdbidraget. Fler föräldrar ansöker gemensamt och väljer att dela på omvårdnadsbidraget, vilket gjort förmånen mer jämställd i enlighet med reformens intentioner. Men samtidigt är det fortfarande en klar majoritet kvinnor som har bidraget.

Så här behöver omvårdnadsbidraget förbättras

ISF har följande fyra rekommendationer som framförallt riktas till regering och riksdag.

1. Se till att omprövningarna fungerar

Regeringen och Försäkringskassan bör se över hur den långa kön av omprövningsärenden ska hanteras på kort sikt samt säkerställa att det finns förutsättningar att hantera omprövningar även på längre sikt för att leva upp till lagens krav och syfte.

ISF bedömer att det kommer att krävas mycket stora insatser för Försäkringskassan att hantera den kö av omprövningar som har byggts upp. Även om kön skulle arbetas ner är det tveksamt om dessa omprövningar skulle leva upp till lagens angivna syfte.
Lösningar på såväl kort som lång sikt är viktiga för att undvika felaktiga utbetalningar och onödiga återkrav för föräldrarna.
Anledningen till att ISF även riktar rekommendationen till regeringen är att det kan krävas resurstillskott eller prioriteringar av myndighetens uppgifter som bör hanteras av regeringen.

2. Stoppa försämringen av bidragsnivåerna

Regeringen bör överväga att se över omvårdnadsbidragets utformning när det gäller ersättningsnivåerna, eftersom de har utvecklats på ett sätt som inte var avsett med reformen.

Föräldrarna får lägre ersättningsnivå i omvårdnadsbidraget än vad de fick inom vårdbidraget. Det är upp till regeringen och ytterst lagstiftaren att bedöma om reglerna behöver ses över och förändras. Men en översyn kan i så fall utgå från att avsikten med reformen inte var att förändra vilka behov som kan ge rätt till respektive nivå i omvårdnadsbidraget, jämfört med vårdbidraget.

3. Förtydliga föräldraansvaret så att det blir mer rättssäkert

Regeringen bör överväga åtgärder för att förtydliga föräldraansvarets omfattning och flerbarnsbedömningen inom omvårdnadsbidraget.

ISF påpekar att reglerna fortfarande är otydliga när det gäller föräldraansvar och flerbarnsärenden, nu fem år senare efter reformen, för att det saknas vägledande domstolspraxis som förtydligar reglerna. ISF:s genomgång visar också att det är svårt för Försäkringskassan att förtydliga reglerna när det gäller föräldraansvaret och flerbarnsprövningar i sin styrning och sitt stöd eftersom lagen är otydlig och det saknas rättspraxis och annan vägledning.
ISF bedömer att denna risk för bristande rättssäkerhet till stora delar kommer att kvarstå framöver oavsett vilka åtgärder som myndigheten vidtar och det är skälet till att man rekommenderar regeringen att överväga åtgärder.

4. Försäkringskassan måste bli bättre på att motivera sina beslut

Försäkringskassan behöver utveckla sin styrning och sitt stöd så att myndigheten motiverar sina beslut tydligare – i synnerhet när det gäller föräldraansvar, skolfrånvaro och ärenden med flera barn.

Reglerna för omvårdnadsbidraget är i vissa fall är otydliga samtidigt som Försäkringskassan har ett stort bedömningsutrymme. ISF anser att denna kombination ställer särskilt höga krav på den formella rättssäkerheten. Det är därför särskilt viktigt att besluten motiveras tydligt så att föräldrarna kan förstå besluten, ta tillvara sin rätt och även bestämma om de vill få sitt beslut omprövat.
ISF anser att det finns utrymme för Försäkringskassan att utveckla sin styrning och sitt stöd så att myndigheten motiverar sina beslut tydligare när det gäller föräldraansvaret, barnens skolfrånvaro och ersättningsnivån i ärenden med flera barn. Det är viktigt att alla avgörande omständigheter framgår av besluten och att motiveringarna av besluten är tydliga.

Infördes 2019

Omvårdnadsbidraget infördes 1 januari 2019, och ersatte då vårdbidraget.

Läs mer på ISF.se

Historisk utveckling: Så har bidragsnivåerna förändrats 1994–2024

Denna interaktiva graf visar hur mottagare av omvårdnadsbidrag har fördelats över olika bidragsnivåer från 1994 till 2024.

Mottagare av omvårdnadsbidrag fördelat på bidragsnivåer 1994–2024
År Helt omvårdnadsbidrag eller mer 3/4 omvårdnadsbidrag Halvt omvårdnadsbidrag 1/4 omvårdnadsbidrag
1994 39 6 31 24
1995 36 7 30 26
1996 35 8 30 27
1997 34 8 30 29
1998 32 9 30 29
1999 31 9 30 30
2000 30 10 29 31
2001 29 10 29 32
2002 28 10 29 33
2003 27 10 29 34
2004 27 11 29 34
2005 26 11 29 34
2006 25 11 29 34
2007 25 12 29 34
2008 24 12 29 35
2009 23 12 29 36
2010 22 11 29 38
2011 21 11 29 39
2012 19 11 30 40
2013 18 12 31 39
2014 17 12 32 39
2015 17 13 33 38
2016 16 13 34 38
2017 15 13 34 38
2018 14 13 35 38
2019 12 12 35 40
2020 8 11 35 46
2021 5 10 33 52
2022 4 9 33 55
2023 3 9 33 55
2024 3 8 33 56

Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.