Omvårdnadsbidrag för barn med funktionsnedsättning – en guide för 2021–2022

Den 1 januari 2019 infördes de nya stöden omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, som ersätter tidigare vårdbidrag och handikappersättning.

Omläggningen har inneburit stora problem och försämringar för 10 000-tals funkisfamiljer.

Här är det viktigaste du behöver veta om omvårdnadsbidraget.

(Se även vår guide om merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning)

Ny siffror visar: Bara 4 av 100 får helt bidrag

Statistik från Försäkringskassan hösten 2021 visar att omvårdnadsbidraget har försämrats ännu mer än tidigare känt.

Andelen föräldrar som får helt omvårdnadsbidrag för barn med funktionsnedsättning har rasat. Försäkringskassan har upprepade gånger fått kritik för att felaktigt ha försämrat bidraget, bland annat i en rapport från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen.

Nu finns ny statistik som visar att försämringarna har fortsatt.

Så sent som 2018 hade 28 procent av alla föräldrar med vårdbidrag hel ersättning eller mer. I september 2021 är motsvarande andel för omvårdnadsbidraget endast 4 procent.

Även den näst högsta bidragsnivån (tre fjärdedels bidrag) har minskat kraftigt, och andelen har gått ned från 19 till 10 procent.

LÄS MER: Så överklagar du avslag på omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

Mer än varannan får lägsta bidraget

Allt fler har istället fått den allra lägsta bidragsnivån, fjärdedels bidrag. Den andelen har ökat från 19 procent 2018 (vårdbidrag) till 53 procent i september 2021.

Bidragsnivåer omvårdnadsbidrag

 

Sedan ersättningen lades om från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag, med start i januari 2019, har alltså ersättningarna kraftigt försämrats. Då ska man veta att vårdbidragets ersättningsnivåer redan före omläggningen hade minskat.

Färre beviljas bidrag

Samtidigt som bidragsnivåerna har reducerats har det blivit svårare att få omvårdnadsbidraget över huvud taget. Antalet mottagare har minskat med en tiondel på några år.

Och samtidigt får Försäkringskassan 1,4 miljarder kronor över av det budgetanslag som skulle gått till att förenkla och förbättra villkoren för funkisfamiljer.

Bakgrunden

Från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag. Vad har hänt sedan omläggningen 2019?

Omläggningen från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag i januari 2019 blev kaotisk, och problemen är fortfarande inte lösta.
Handläggningstiderna är än idag över 300 dagar, men trenden har vänt och i slutet av 2022 väntas tiden vara nere på 90 dagar.
Det allra största problemet kvarstår dock: I strid med intentioner bakom regeländringarna har möjligheterna att få ersättning kraftigt försämrats.

Siffror från Försäkringskassan visar att 55 procent av 14 200 familjer som haft ett barn med vårdbidrag har fått sänkta ersättningar.

Så sent som i oktober 2021 uttalade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi att syftet med regeländringarna inte var ett mer strikt regelverk, utan tvärtom. ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, påtalade i en rapport i februari 2021 att Försäkringskassan på flera olika sätt har sänkt ersättningarna på felaktiga sätt.

ISF-rapporten har ännu inte lett till några förändringar hos Försäkringskassan, enligt uppgift från Andreas Larsson, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

ISF finslipar just nu sin slutrapport som innehåller en fördjupad granskning av hur Försäkringskassan har skött handläggningen av omvårdnadsbidrag. När den släpps kanske Försäkringskassan måste agera. Rapporten skulle ha kommit i november 2021 men väntas nu bli klar i slutet av 2021 eller i början av 2022.

Frågan är hur en reform som utlovade stora förbättringar kunde leda till så kraftigt försämringar? Kommer Försäkringskassan att lösa problemen? Vad behöver göras för att de 10 000-tals berörda funkisfamiljerna åter ska få rimliga ersättningar?

Varför infördes omvårdnadsbidraget 2019?

De nya reglerna för omvårdnadsbidraget till föräldrar som har barn med funktionsnedsättningar skulle förenkla för alla, var det sagt. Men övergången från vårdbidraget blev ett haveri, och de som drabbades var redan hårt pressade funkisföräldrar.

Reformen utlovade även en enklare ansökningsprocess, men i praktiken blev det mer jobb med att ansöka om bidragen. Familjer måste söka två olika ersättningar (omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning), istället för enbart vårdbidraget.

Vad är problemet med omvårdnadsbidraget?

Det största problemet är att Försäkringskassan felaktigt har stramat åt nivåerna, alltså sänkt ersättningarna, för många funkisfamiljer. Försäkringskassan förnekar att man försämrat, men rapporten från ISF i februari 2021, visade att det är vad som skett.

ISF skriver där att det kan vara svårare att komma upp i högre ersättningsnivå med omvårdnadsbidrag jämfört med vårdbidraget. Det beror på att vissa handläggare felaktigt kräver att alla behovsexempel ska vara uppfyllda för en viss nivå. Handläggaren ska egentligen göra en helhetsbedömning, men ibland följer man istället en checklista och kräver att alla exempel på behov (som angavs i förarbetena till de nya reglerna) ska vara uppfyllda – vilket alltså är felaktigt.

 

Läget just nu

Hur är den sammantagna utvecklingen för vårdbidrag/omvårdnadsbidrag?

Hösten 2021 är omvårdnadsbidrag och vårdbidrag beviljade för sammanlagt 58 000 barn, varav drygt 49 000 barn har nya omvårdnadsbidrag och knappt 9000 barn har vårdbidrag.

Före regeländringarna hade 65 000 barn vårdbidrag (år 2018) vilket innebär att antalet barn med bidrag har minskat med en tiondel mellan 2018 och 2021.

De sammanlagda kostnaderna för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag under 2021 beräknas bli knappt 3,5 miljarder kronor (varav 2,6 miljarder gäller nya omvårdnadsbidrag). I budgeten fanns hela 1,4 miljarder kronor mer anslaget.

Det stora överskottet förklarar Försäkringskassan med att antalet mottagare av vårdbidrag minskat snabbare än beräknat. ”Den utgiftsprognos som är lagd var helt enkelt för högt räknad”, säger Andreas Larsson.

Vad behöver göras om, för att lösa problemen?

Försäkringskassan säger att man inte har gjort någon analys över hur problemen med omvårdnadsbidraget skulle kunna lösas. ”Allt vårt fokus ligger på att minska ärendebalanserna och korta handläggningstiderna”, säger Andreas Larsson.

Ett mer begränsat ”föräldraansvar” vore ett sätt att förbättra omvårdnadsbidraget. Inom personlig assistans har utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans” föreslagit ett nytt schablonavdrag för föräldraansvaret, som ett sätt att hjälpa funkisfamiljer. Socialminister Lena Hallengren har redan uttalat att förslaget ska genomföras inom assistansen 2023. En liknande begränsning av föräldraansvaret skulle kunna införas vid bedömning av rätt till omvårdnadsbidrag, en tanke som har brett politiskt stöd.

Hur ser fördelningen mellan ut olika bidragsnivåer?

Så här ser fördelningen ut enligt Försäkringskassans statistik för september 2021.

Fjärdedels bidrag: 53,21% (25 323 mottagare)
Halvt bidrag: 32,96% (15 685 mottagare)
3/4-dels bidrag: 9,91% (4 718 mottagare)
Helt bidrag: 3,12% (1 487 mottagare)

 

Har det alltså blivit mycket svårare att få omvårdnadsbidraget?

Många föräldrar berättar att nya reglerna blivit ett hårt slag.

”Omställningen innebar en neddragning och lång väntan utan bidrag”, berättar en mamma till tre barn som inbördes har olika och stora behov på grund av autism. Tidigare hade familjen ett och ett halvt vårdbidrag för två barn, efter regeländringen beviljades man motsvarande ett helt bidrag för tre barn med autism. ”Trenden har varit densamma för de flesta av mina vänner i liknande situation”.

Många fler vittnar om svårigheten att få omvårdnadsbidrag.

”Av de ärenden vi driver gällande såväl omvårdnadsbidrag som merkostnadsersättning ser vi tydliga skillnader i bedömning från Försäkringskassan, jämfört med tidigare. Gällande merkostnadsersättning är det vanligt att tidigare godtagna merkostnader som legat till grund för vårdbidrag inte längre godtas alternativt godtas i en mindre omfattning”, uppger Linda Bergstrand på God Juridik.

”Det nya regelverket ska tillämpas på samma personer och det är samma sorts omvårdnadsbehov och merkostnader som ska utredas. Det finns dessutom åtskilliga ärenden som är direkt jämförbara”, säger hon.

Andreas Larsson, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, anser dock att det inte är helt möjligt att jämföra tidigare vårdbidrag och omvårdnadsbidrag då de är olika i sin konstruktion. (I vårdbidraget ingick eventuella merkostnader i bedömningen och så är inte fallet för omvårdnadsbidrag.)

En jämförelse av prognoserna inför omläggningen och utfallet visar dock att kostnaderna blev nästan 1,5 miljarder lägre än väntat.

Redan före omställningen till nya omvårdnadsbidraget hade det blivit svårare att få bidrag. Statistik för vårdbidrag visade att andelen som fick hel ersättning hade rasat, och att det blivit vanligare med lägre ersättningar. Försäkringskassan hävdade dock redan då att man inte alls hade infört tuffare bedömningar. Men någon annan förklaring var svår att finna. Under samma period hade det ju blivit mycket svårare att få personlig assistans för barn, så behovet av vårdbidrag borde rimligen ha ökat.

LÄS MER: Rätt till helt omvårdnadsbidrag – Försäkringskassan får bakläxa (igen)
Om man har ett barn med grav hörselskada har man rätt till helt omvårdnadsbidrag. Det slår Kammarrätten fast i ett beslut som innebär bakläxa för Försäkringskassan som beslutat dra ned ersättningen. Det är inte första gången som Kammarrätten ger besked om rätten till helt bidrag.

Att ansöka

Vem kan få omvårdnadsbidrag?

Det är inte enbart föräldrarna till ett barn med funktionsnedsättning som kan få det nya omvårdnadsbidraget. Även personer som likställs med föräldrar kan ha rätt till bidraget, exempelvis make som bor med föräldern och annan vårdnadshavare.

Så här ska rätten till omvårdnadsbidrag bedömas:
– om barnet har mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn: en fjärdedels bidrag
– stora behov av omvårdnad och tillsyn: halvt bidrag
– mycket stora behov av omvårdnad och tillsyn: tre fjärdedels bidrag
– särskilt stora behov av omvårdnad och tillsyn: helt bidrag

Båda föräldrarna kan beviljas bidraget, med hälften vardera eller med den fördelning som de själva önskar. Om föräldrarna inte är överens, ska bidraget fördelas mellan föräldrarna utifrån fjärdedelar med hänsyn till var barnet bor eller vistas.

Även om de flesta tycker det är bra att kunna dela på bidraget kan det skapa problem. Försäkringskassan har flaggat för att det kan bli svårt när föräldrar inte själva är överens. I riksdagsdebatten gjordes också invändningar om att ekonomiskt utsatta ensamstående kvinnor skulle drabbas av försämringar.

Hur långa är handläggningstiderna för omvårdnadsbidrag?

Nu under hösten 2021 har köerna krympt till omvårdnadsbidraget, men väntetiden på beslut är fortfarande över 300 dagar.

De ärenden som beslutades i september hade i snitt 316 dagars handläggningstid. I september fanns cirka 23 700 pågående ärende om omvårdnadsbidrag som väntar på beslut.

Under 2021 har Försäkringskassan förstärkt genom att anställt cirka 260 nya medarbetare. ”Det är en stor satsning från vår sida och vi har fått in många nya och duktiga utredare i vår verksamhet”, säger Andreas Larsson.

– Även om avarbetningen går bra så är handläggningstiderna fortsatt långa. Så är det. Anständiga handläggningstider, cirka 90 dagar, tror vi kan infrias under tredje kvartalet 2022, säger Andreas Larsson.

Vad kan man själv göra för att snabba upp handläggningen?

Det viktigaste är att ansökan är komplett ifylld och har alla underlag, till exempel läkarutlåtande, så att Försäkringskassan inte behöver begära kompletteringar.
Försäkringskassan gör dock alltid en egen utredning och kan även kontakta vården direkt för kompletteringar. Utredningen görs av en handläggare, sedan fattas beslutet av särskilt utsedd beslutsfattare.

Om man inte blir nöjd med beslutet?

Om man inte är nöjd med handläggningen eller beslutet, så kan man komma med synpunkter i flera steg. Först kan man tycka till om det förslag till beslut som Försäkringskassans handläggare ”kommunicerar”.

När beslutet har kommit kan man begära omprövning, vilket måste ske inom två månader. Omprövningen görs av en speciell omprövningsenhet inom Försäkringskassan. Om man ändå inte blir nöjd kan man överklaga till förvaltningsrätten.

Hur ofta omprövas besluten om omvårdnadsbidrag?

Både det gamla vårdbidrag och nya omvårdnadsbidraget omprövas vartannat år, om det inte finns anledning till att ha annan tidsperiod, som kan vara kortare eller längre. Tiden anges i beslutet.
Man måste själv anmäla ändringar i behovet till Försäkringskassan. Detta måste göras inom 14 dagar efter att förändringen inträffat. Det är riskabelt att inte anmäla eftersom man då kan drabbas av återkrav. En besvärlig situation, även om det inte finns några extra straffavgifter.
Exempel på förändringar som kan påverka ersättningarna är att ett barn får plats på korttidsboende, att en vuxen flyttar till gruppbostad eller att man inte längre har de merkostnader som Försäkringskassan har godkänt.

Hur mycket kan man få i omvårdnadsbidrag?

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning tvingas ofta dra ned på den egna yrkeskarriären. Men glöm tanken att omvårdnadsbidraget skulle kompensera för faktiskt förlorad inkomst. Det har aldrig varit politikens målsättningen, vare sig med det gamla vårdbidraget eller nya omvårdnadsbidraget.

Ett helt omvårdnadsbidrag ligger i år (2021) på 9917 kronor per månad. Det är betydligt mindre än hälften av kollektivavtalade ingångslöner inom hotell, restaurang och detaljhandel, där många får sina första jobb och från start tjänar nästan 22 000 kronor per månad. Lagerarbetare får en ingångslön på nära 25 000 kronor i månaden.

Beloppen för omvårdnadsbidrag ändras vid varje årsskifte. För år 2021 gäller följande belopp enligt Försäkringskassans information på webben:

Ett fjärdedels bidrag är 2 479 kronor per månad
Halvt bidrag är 4 958 kronor per månad
Tre fjärdedels bidrag är 7 438 kronor per månad (tre fjärdedelar)
Helt bidrag är 9 917 kronor per månad

Bidraget beskattas som vanlig inkomst av tjänst. Det är pensionsgrundande.
Utöver omvårdnadsbidraget kan föräldrar till barn med funktionsnedsättning få merkostnadsersättning.
En fördel med nya omvårdnadsbidrag (jämfört med gamla vårdbidraget) är att det kan ges retroaktivt för tiden tre månader före ansökan.

Kan man få extra ersättning från barnförsäkringen?

Ja, de flesta barnförsäkringar utlovar extra ersättning om ett barn beviljas omvårdnadsbidrag.

Konsumenternas jämförelse av barnförsäkring visar att de flesta barnförsäkringar ger sådan kompletterande ersättning. Ersättningstiden kan variera men de flesta betalar under hela bidragstiden.

Barnförsäkringarnas ersättningsbelopp varierar mellan 40 000 kronor och 119 000 kronor per år vid helt vård- eller omvårdnadsbidrag. Vid halvt bidrag varierar beloppen mellan 20 000 kronor och 59 500 kronor. Man kan även få kompletterande ersättning vid fjärdels eller tre fjärdedels bidrag.

Tips för att få rätt till omvårdnadsbidrag och/eller merkostnadsersättning?

”Vid ansökan om omvårdnadsbidrag är det viktigt med intyg som styrker ett omvårdnadsbehov som går utöver vad som kan anses normalt för ålder. Läkarutlåtandet måste vara utförligt. Det kan vara bra att inhämta intyg inte bara från läkare, men också från förskola, skola, korttids etcetera, säger Linda Bergstrand, jurist på God Juridik.

”Vid en ansökan om merkostnadsersättning gäller det att ha medicinskt underlag, eller andra underlag, som styrker samtliga merkostnader, gärna så specifikt som möjligt. Det är också viktigt att tänka på att merkostnaden ska ha en direkt koppling till funktionsnedsättningen. Det kan tyckas självklart, men är avgörande.”

Andreas Larsson på Försäkringskassan ger dessa råd i en intervju med HejaOlika:

”Det är bra att börja med att läsa på Försäkringskassans webbsida för att få mer information. På det sättet får du förståelse och rätt förväntningar på försäkringarna. Det är viktigt att du tänkt igenom vad du ansöker om. Ansöker du om merkostnadsersättning behöver du ta ställning till om dina kostnader är större än vad som är vanligt för personer i samma ålder, att de är minst 11 900 kronor per år, och att de även är kopplade till funktionsnedsättningen. Använd gärna e-tjänsten vid ansökan, beskriv så mycket du kan i din ansökan och bifoga ett läkarutlåtande som beskriver funktionsnedsättningen.”

Hur får jag med barnets alla svårigheter i ansökan?

Adhd-center vid habiliteringen i Stockholm har sammanställt tips inför ansökan om omvårdnadsbidrag. Tipsen bygger på litteratur, forskning och erfarenheter av vad som fungerar för barn med adhd/add.

Här är habiliteringens lista över svårigheter som kan beskrivas:

Tillsyn och vård, exempelvis: Tillsyn inne och ute, ramlar och skadar sig ofta, medicinering, behandling av annat slag och behov av omfattande stöd i vardagen (ge exempel).

Instruktioner och lärande, exempelvis: Läxhjälp, instruktioner och förklaringar, motiverande åtgärder, möten i skolan, information till skolan, förälder förväntas närvara i skolan samt exempelvis vid utflykter eller konflikter.

Kommunikation och samspel, exempelvis: Förmedla upplevelser, behov och känslor, förstå instruktioner och sampel med jämnåriga.

Svåra beteenden exempelvis: Utbrott och aggressivitet, hyperaktivitet/svårigheter att reglera sin aktivitetsnivå, impulsivitet, trots, syskonkonflikter, planeringssvårigheter, tidsuppfattning, att ta med sig tillhörigheter, att veta vad som ska göras och igångsättningssvårigheter.

Planeringssvårigheter: Tidsuppfattning, att ta med sig tillhörigheter, att veta vad som ska göras och igångsättningssvårigheter.

Vardagsrutiner, exempelvis: Matsituationen, sömn, på- och avklädning, personlig hygien och nersmutsade kläder – mer tvätt.

Övrigt, exempelvis: Myndighetskontakter, gå ner i arbetstid och stöd vid fritidsaktiviteter.

Merkostnader, exempelvis: Slitage, borttappade saker eller förstörda saker.

Kan man ha både assistans och omvårdnadsbidrag?

Ja, man kan absolut ha både personlig assistans och omvårdnadsbidrag för ett barn.

Om barnet har assistans kommer omvårdnadsbidraget dock bara att täcka in behov som inte täcks av assistansen. Försäkringskassan har uppgifter om vad som ingår i beslutet om assistansersättning. I samtal med den sökande utreds vilka andra behov som kan ingå i omvårdnadsbidraget.

Merkostnadsersättning kan också vara aktuellt, oavsett om man har assistans eller inte.

 

Olösta frågor kring omvårdnadsbidraget

Hur påverkas omvårdnadsbidraget av tid som barnet vistas i skolan?

Ibland motiverar Försäkringskassan en lägre ersättning med att barnet får omvårdnadsbehov tillgodosedda även i skolan. Men detta ifrågasätts av ISF som menar att Försäkringskassan inte tydligt visar hur skoltiden påverkar bidragsnivån, och att bedömningarna inte heller är konsekventa.

ISF menar att det är tveksamt om det huvud taget är rätt att sänka bidragsnivån  för att barnet vistas i skolan. ISF skriver i sin rapport i februari 2021 att ”det är problematiskt att en förälder kan få lägre ersättning på grund av att barnet går i skolan när behoven av omvårdnad och tillsyn är omfattande under den tid barnet inte är i skolan”.

ISF påpekar att föräldrar inte får högre ersättning om barnet inte vistas i skolan, trots att detta borde vara anledning till en höjning.

”Vi har inte kunnat utläsa att det faktum att barnet inte går i skolan har påverkat den beslutade ersättningsnivån i omvårdnadsbidraget. I dessa ärenden anser vi att en högre ersättningsnivå hade varit rimlig”, skriver ISF i granskningen.

Hur påverkas omvårdnadsbidraget av ”normalt föräldraansvar”?

En nyckelfråga – vad är normalt föräldraansvar? – är fortfarande olöst. Detta bäddar för fortsatta konflikter om rätten till stöd för barn.

Försäkringskassan har flera gånger efterlyst förtydliganden från regeringen, men anser inte att man har fått det.

”Vi ser att de problem vi lyfte i vårt remissvar, inför reformen, gällande bedömning av föräldraansvaret kvarstår. Det finns inte något underlag att stödja sig på när det gäller vad som omfattas av föräldraansvaret för barn i olika åldrar. Vi utgår ifrån det som står i bestämmelserna och som säger att vid bedömningen av omvårdnad och tillsyn ska det bortses från de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter ”, säger Andreas Larsson, Försäkringskassan.

Denna luddiga formulering använde regeringen i propositionen inför införandet av omvårdnadsbidrag:

”Det är behovet av omvårdnad och tillsyn som barnet kan antas vara i behov av på grund av sin funktionsnedsättning som bör ligga till grund för bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag. De behov som kan ge rätt till omvårdnadsbidraget bör nämligen vara sådana som ligger utanför det som en förälder har att tillgodose inom ramen för föräldraansvaret enligt föräldrabalken. En motsvarande svårighet finns vid bedömningen av rätten till personlig assistans.”

Oavsett bristen på tydliga regler för föräldraansvar pekar ISF:s granskning på stora brister i Försäkringskassans handläggning: ”I en del ärenden framstår det som att ansvaret och jämförelserna används för att motivera bedömningen på en lägre ersättningsnivå”, skriver ISF.

Tanken är att vad som ingår i föräldraansvaret ska minska i takt med att barnet blir äldre och mer självständigt. Men detta misslyckas Försäkringskassan ofta med att visa i sina beslut. Tvärtom används föräldraansvaret ibland felaktigt. ISF kritiserar att Försäkringskassan ibland håller nere ersättningen, med hänvisning till ”stora normalvariationer i hur mycket föräldrar behöver finnas till hands för sina tonåringar, exempelvis vid konflikter”.

”Vi ifrågasätter om det är rimligt att diskutera normalvariation i hur mycket föräldrar behöver finnas till hands för tonåringar vid konflikter, när läkarutlåtandet för barnet beskriver en allvarlig, utåtagerande beteendestörning på grund av barnets funktionsnedsättning”, skriver ISF.

Fler artiklar om omvårdnadsbidraget

Rätt till helt omvårdnadsbidrag – Försäkringskassan får bakläxa (igen)

300 miljoner ska lösa krisen för omvårdnadsbidrag

Shekarabi kräver koll på köerna till omvårdnadsbidraget

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *