Så får du omvårdnadsbidrag för barn 2023

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidraget av omvårdnadsbidraget. Omläggningen innebar extrema väntetider och stora ekonomiska försämringar för 10 000-tals familjer som har barn med funktionsnedsättningar.

Under hösten 2022 har de extremt långa väntetiderna normaliserats. Handläggningstiden ligger nu på cirka 90 dagar.

Det har förts en het debatt om hur omvårdnadsbidraget ska räddas så att funkisfamiljer inte ska drabbas av försämringar. Läs till exempel om en debatt mellan Pia Steensland (KD) och Ardalan Shekarabi (S): Vi ska hålla löftet om omvårdnadsbidraget

Omvårdnadsbidraget är till för dig som är förälder till barn som har funktionsnedsättning som kräver mer omvårdnad än vad som är normalt för andra barn i samma ålder.

Det är inte enbart föräldrarna till ett barn med funktionsnedsättning som kan få det nya omvårdnadsbidraget. Även personer som likställs med föräldrar kan ha rätt till bidraget, exempelvis make som bor med föräldern och annan vårdnadshavare.

Båda föräldrarna kan beviljas bidraget, med hälften vardera eller med den fördelning som de själva önskar. Om föräldrarna inte är överens, ska bidraget fördelas mellan föräldrarna utifrån fjärdedelar med hänsyn till var barnet bor eller vistas.

Så här ska rätten till omvårdnadsbidrag bedömas:
– om barnet har mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn: ett fjärdedels bidrag
– stora behov av omvårdnad och tillsyn: halvt bidrag
– mycket stora behov av omvårdnad och tillsyn: tre fjärdedels bidrag
– särskilt stora behov av omvårdnad och tillsyn: helt bidrag

Om man vill ha omvårdnadsbidrag för flera barn lämnar man in en ansökan per barn. Försäkringskassan bedömer barnens sammanlagda behov av omvårdnad och tillsyn. Varje barn kan ge upp till ett helt omvårdnadsbidrag. Du kan också få bidrag om barnens sammanlagda behov ger rätt till det, även om barnen var för sig inte gör det.

Rätten till omvårdnadsbidrag hänger på hur mycket omvårdnad och tillsyn som föräldrarna måste sköta om utöver ”normalt föräldraansvar”.

Men vad innebär det i praktiken? Nedan finns exempel på behov som har betydelse. De är hämtade ut Försäkringskassans interna vägledning (avsnitt 3.4.3).

I vägledningen skriver Försäkringskassan att handläggarna ska ”utreda vilken omvårdnad och tillsyn barnet totalt behöver, det vill säga föräldrarnas dagliga insatser på grund av barnets funktionsnedsättning”. Hur mycket behov av omvårdnad och tillsyn finns, utöver vad som är vanligt för barn i motsvarande ålder?

Utifrån de uppgifter som du får av föräldrarna som ansöker kan det vara lämpligt att kontakta andra personer i barnets omgivning som kan ha god kännedom om hur barnet fungerar, till exempel vård- eller skolpersonal.
När du utreder barnets behov av omvårdnad är det lämpligt att diskutera frågor som är relevanta utifrån barnets funktionsnedsättning och ålder. Utgångspunkten är att försöka sätta sig in i barnets vardag.
Behöver barnet tillsyn utöver vad som är normalt för åldern, till exempel vid lek eller andra aktiviteter inomhus eller utomhus eller i kontakten med andra barn? Det bör i så fall framgå av utredningen hur, varför och när barnet behöver utökad tillsyn”, heter det i vägledningen.

Vägledningen tipsar handläggarna om att följande frågor kan vara till hjälp vid utredningen.

Dessa frågor är också bra stöd när man skriver ansökan om omvårdnadsbidrag. Det är viktigt om att ansökan är utförlig och helst beskriver konkreta exempel från vardagen.

Praktisk hjälp
• Behöver barnet hjälp med personlig hygien? Vid vilka moment och hur?
• Behöver barnet hjälp med av- och påklädning? Vid vilka situationer och hur? Morgon–kväll, vid utomhusaktiviteter, fritidsaktiviteter med mera?
• Behöver barnet hjälp med förflyttningar/handräckning? När, hur och i vilka situationer?
• Behöver barnet hjälp vid måltider? På vilket sätt? Behöver föräldern till exempel motivera barnet att äta och dricka?
• Behöver barnet hjälp med att kommunicera? På vilket sätt? Används till exempel hjälpmedel?

Tillsyn och aktiveringsinsatser
• Behöver barnet tillsyn för att förhindra eller avstyra situationer som kan vara farliga, för att inte barnet ska råka ut för eller orsaka olyckor eller liknande? Vad händer? Kan situationen avvärjas? Vad kan orsaken vara till att den farliga situationen uppstår?
• Behöver barnet tillsyn när hen sover?
• Klarar barnet att vara ensam utan förälderns närvaro? I vilka situationer kan barnet vara ensam respektive inte vara ensam?
• På vilket sätt måste föräldern närvara? Behöver föräldrarna finnas i beredskap? I vilken omfattning?
• Behöver barnet särskild aktivering, påminnelser, vägledning, instruktioner, uppmuntran, träning eller stimulans? På vilket sätt? Hur ofta?
• Behöver barnet struktur och styrning i vardagen? Hur arbetar föräldern med det?
• Behöver barnet hjälp i samspelet med andra personer? För att förstå och tolka omvärlden? Vad gör föräldern för att underlätta för barnet att samspela med andra barn och vuxna?
• Behöver barnet hjälp med att sätta gränser, träna sitt beteende? På vilket sätt arbetar föräldern med det?

Träning och behandling
• Får barnet på grund av sin funktionsnedsättning hjälp i hemmet av en förälder eller annan person, till exempel med särskild läs- och skrivträning? Vari består hjälpen och vilken tid tar den etc.?
• Behöver barnet hjälp med att läsa läxor eller liknande? På vilket sätt stödjer föräldern barnet med det utöver vad som kan vara vanligt förekommande för åldern?
• Behöver barnet någon behandling, till exempel medicinering, injicering, omläggning av bandage eller insmörjning?
• Deltar föräldern i behandlingen? I så fall, på vilket sätt och i vilken omfattning utför föräldern någon behandling?
• Använder barnet eller föräldern hjälpmedel för att träna eller behandla barnet? Vilka i så fall?

Förskola och skola
• Vistas barnet i förskola, familjedaghem eller fritidshem? Vilka tider vistas barnet där?
• Har barnet assistent, resursperson eller får barnet annan särskild hjälp eller stöd på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom och i så fall i vilken omfattning?
• Går barnet i skolan, i sådana fall vilken slags skola går barnet i?
• Vilka tider vistas barnet i skolan?
• Hur tar barnet sig till och från skolan?
• Om ett barn som omfattas av skolplikt inte går i skolan, varför går barnet inte i skolan?
• Behöver föräldern vara närvarande i skolan eller finns det en bundenhet i form av att föräldern måste vara beredd att åka till skolan?

Försäkringskassan kräver att det finns ett samband mellan funktionsnedsättningen och de behov av omvårdnad och tillsyn som barnet har.

Därför gör man en så kallad DFA-analys (diagnos, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning) för att se om det finns samband mellan ansökan och medicinsk information.

Svenska Downföreningen har skarpt kritiserat Försäkringskassans krav på DFA-analys. Man menar att det är praktiskt taget omöjligt att få fram läkarintyg som täcker allt. Föreningen skrev i en rapport 2020:

”Hur ska en läkare kunna intyga den extratid jag lägger varje morgon på att få iväg mitt barn till skolan? Hur ska en läkare kunna intyga all den extratid jag lägger på att ta fram bildstöd och träningsmaterial till mitt barn, som det dessutom är en logoped som rekommenderat? Hur ska en läkare kunna intyga all den tid dessa oändliga möten med habilitering, skola och kommunen tar? Vi ser många exempel på konsekvenser av aktivitetsbegränsningar som den sökande beskriver men som inte tydligt står med i läkarintyget. Trots att begränsningen uppenbart är kopplad till en intygad funktionsnedsättning blir resultatet att ansökan avslås.”

Det ska alltid finnas en beskrivning av en läkare av hälsotillståndet hos barnet. Det ska framgå på vilket sätt läkaren har haft kontakt med barnet. Läkarens beskrivning kan kompletteras av psykolog, fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped och andra medicinska professioner.

Läkarintyget ska ska omfatta hela kedjan och därför innehålla:
* diagnos enligt ICD-10 med diagnoskod, om det finns en diagnos
* uppgifter om funktionsnedsättningen
* uppgifter om aktivitetsbegränsningen
* information om vilka medicinska behandlingar som pågår och som är planerade, och hur funktionsnedsättningen och aktivitetsbegränsningarna bedöms utvecklas över tid.

Det är viktigt att läkarintyget är utförligt. Annars är risken stor att Försäkringskassan säger nej, med motiveringen att omsorgsbehovet inte är tillräckligt noga beskrivet. Ett sådant fall avgjordes nyligen i Västervik rapporteras i Västerviks-Tidningen 3 januari 2022. Föräldern hade överklagat Försäkringskassans avslag, men fick nej även i förvaltningsrätten. Den medicinska utredningen bekräftade att barnet har flera diagnoser, men rätten ansåg att beskrivningen av omsorgsbehovet inte var tillräcklig.

Ett av de allvarligaste problemen med regeländringarna 2019 var att handläggningen inte hann med anstormningen av nya ärenden. Hösten 2021 började köerna till omvårdnadsbidraget krympa. Besluten i september 2021 hade i snitt 316 dagars handläggningstid. Då fanns cirka 23 700 pågående ärenden om omvårdnadsbidrag som väntar på beslut.

Under 2021 förstärkte Försäkringskassan med cirka 260 nya medarbetare.

I oktober 2022 rapporterade Försäkringskassan till regeringen att man kommer ned på 90 dagars handläggningstid senast under första kvartalet 2023. För omvårdnadsbidrag startas handläggning av nyinkomna ärenden inom 8 dagar, och för merkostnadsersättning inom ett par dagar.

Vad kan man själv göra för att snabba upp handläggningen?

Det viktigaste är att ansökan är komplett ifylld och har alla underlag, till exempel läkarutlåtanden, så att Försäkringskassan inte behöver begära kompletteringar.
Försäkringskassan gör dock alltid en egen utredning och kan även kontakta vården direkt för kompletteringar. Utredningen görs av en handläggare, sedan fattas beslutet av särskilt utsedd beslutsfattare.

Försäkringskassan skrev i en rapport till regeringen sommaren 2022 att många ansökningar inte är kompletta:

”Oftast saknas läkarutlåtande. Försäkringskassan försöker i möjligaste mån använda information som redan finns på myndigheten men i många fall krävs det ett läkarutlåtande. Under tiden med de långa handläggningstiderna har de sökande blivit vana med att lämna in ansökan så fort som möjligt för att därefter komplettera den med läkarutlåtande i väntan på att ärendet omhändertas. Eftersom det finns väntetider inom vården fördröjer detta handläggningen.”

Om man inte är nöjd med handläggningen eller beslutet, så kan man komma med synpunkter i flera steg.

1. Först kan man tycka till om det förslag till beslut som Försäkringskassans handläggare ”kommunicerar”.

2. När beslutet har kommit kan man begära omprövning, vilket måste ske inom två månader. Omprövningen görs av en speciell omprövningsenhet inom Försäkringskassan.

3. Om man ändå inte blir nöjd kan man överklaga till förvaltningsrätten.

Både det gamla vårdbidrag och nya omvårdnadsbidraget omprövas vartannat år, om det inte finns anledning till att ha annan tidsperiod, som kan vara kortare eller längre. Tiden anges i beslutet.

Om barnets behov ändras är det viktigt att föräldrarna anmäler detta till Försäkringskassan. Detta måste göras inom 14 dagar efter att förändringen inträffat. Om man missar detta kan man drabbas av återkrav. En besvärlig situation, även om det inte finns några extra straffavgifter.

Exempel på förändringar som kan påverka omvårdnadsbidraget eller merkostnadsersättningen är att ett barn får plats på korttidsboende, att en vuxen flyttar till gruppbostad eller att man inte längre har de merkostnader som Försäkringskassan har godkänt.

Omvårdnadsbidraget 2023 – beloppen i kronor

Beloppen för omvårdnadsbidrag följer prisbasbeloppet och ändras vid varje årsskifte. Det innebär att bidraget följer konsumentprisutvecklingen.

Tabellen nedan visar hur mycket omvårdnadsbidraget höjs den 1 januari 2023. Denna höjning beror på att prisbasbeloppet höjs.

LÄS ÄVEN: Så mycket höjs ersättningar och bidrag 1 januari 2023

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning tvingas ofta dra ned på arbete och karriär. Tyvärr räcker inte omvårdnadsbidraget långt för att kompensera för faktiskt förlorad inkomst.

Ett helt omvårdnadsbidrag år 2023 är 10 938 kronor per månad. Det är mindre än hälften av kollektivavtalade ingångslöner inom hotell, restaurang och detaljhandel, där många får sina första jobb och från start tjänar cirka 22 000 kronor per månad. Lagerarbetare får en ingångslön på cirka 25 000 kronor i månaden.

Bidraget beskattas som vanlig inkomst av tjänst. Det är pensionsgrundande.

Utöver omvårdnadsbidraget kan föräldrar till barn med funktionsnedsättning få merkostnadsersättning.

En fördel med nya omvårdnadsbidrag (jämfört med gamla vårdbidraget) är att det kan ges retroaktivt för tiden tre månader före ansökan.

Nedan sammanfattar vi vad propositionen och Försäkringskassans vägledning säger om vilka behov som krävs för att uppnå olika bidragsnivåer.

– om barnet har mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn: ett fjärdedels bidrag
– stora behov av omvårdnad och tillsyn: halvt bidrag
– mycket stora behov av omvårdnad och tillsyn: tre fjärdedels bidrag
– särskilt stora behov av omvårdnad och tillsyn: helt bidrag

Försäkringskassans vägledning hänvisar till propositionens exempel på behov som typiskt sett ryms inom respektive bidragsnivå. Vägledningen betonar att exemplen inte är uttömmande, utan att det är barnets sammantagna behov av omvårdnad och tillsyn som avgör om behoven är mer än måttliga, stora, mycket stora eller särskilt stora.

När man använder exempelbehoven måste man samtidigt ta hänsyn till barnets ålder, om annat samhällsstöd finns och om ansökan gäller flera barn i samma familj. Bedömningen ska beakta inte bara vilken slags omvårdnad barnet behöver, utan också hur ofta, tillsynsbehovet och förälderns bundenhet.

Fjärdedels bidrag förutsätter att barnet har mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn på grund av sin funktionsnedsättning.

Exempel ur vägledningen:

• barnet på grund av sin funktionsnedsättning
− behöver återkommande aktivering, motivering och påminnelser
− behöver praktisk hjälp vid på- och avklädning, vid måltider, med egenvård eller hygien
• föräldern behöver lägga mycket tid på
− olika kontakter med skola, hälso- och sjukvård eller andra verksamheter
− planering och samordning av olika insatser och möten om barnet på grund av barnets funktionsnedsättning.
Tillsyn på denna nivå kan till exempel vara att föräldern
• behöver finnas tillgänglig på distans genom att ha en tät och regelbunden telefonkontakt med barnet
• delar av dygnet måste vara fysiskt tillgänglig för att avstyra konflikter, hindra impulser eller uppmärksamma förändringar i barnets hälsotillstånd
• måste ha en hög beredskap, vilket leder till en ökad bundenhet vid barnet jämfört med föräldrar till ett barn som inte har en funktionsnedsättning.

Halvt bidrag förutsätter att barnet har stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av sin funktionsnedsättning. Exempel ur vägledningen:

• behöver omvårdnad även nattetid
• har behov av en regelbunden och betydande aktivering och motivering samt behov av ständiga påminnelser
• behöver få regelbunden praktisk hjälp att förflytta sig, vid på- och avklädning, måltider eller med hygien
• har ett stort behov av stöd för att kommunicera och samspela med andra.”
Ett stort behov av tillsyn kan till exempel vara att barnet
• behöver särskild tillsyn nattetid på grund av störd nattsömn till följd av funktionsnedsättningen
• har svårt att röra sig, förflytta sig, har kommunikationssvårigheter eller stora koncentrationssvårigheter. Föräldern behöver då finnas till hands för att kunna bistå i olika avseenden.

Tre fjärdedels bidrag förutsätter att barnet har mycket stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av sin funktionsnedsättning. Exempel ur vägledningen:

• regelbunden och omfattande praktisk hjälp i vardagen och omfattande stöd för att träna, kommunicera och samspela med andra
• hjälp med egenvård eller annan behandling av svåra medicinska tillstånd.
Ett mycket stort behov av tillsyn kan till exempel vara att barnet behöver ha en förälder närvarande stora delar av dygnet på grund av allvarliga medicinska tillstånd eller för att avstyra farliga situationer eller beteenden.

Helt bidrag förutsätter att barnet har särskilt stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av sin funktionsnedsättning. Ett särskilt stort behov av tillsyn uppges som regel innebära ett behov av ständig uppsikt, i princip dygnet runt, och medföra en mycket stor bundenhet för föräldrarna. Exempel ur vägledningen:

• regelbunden och omfattande praktisk hjälp både på dagen och på natten
• regelbunden och omfattande hjälp vid kommunikation
• kontinuerlig och kvalificerad träning och stimulans eller andra behov i motsvarande omfattning till följd av funktionsnedsättningen.

Ja, ett barn kan ha både personlig assistans och omvårdnadsbidrag. Om barnet har assistans kommer omvårdnadsbidraget dock bara att täcka in behov som inte täcks av assistansen. Försäkringskassan har uppgifter om vad som ingår i beslutet om assistansersättning.

I samtal med den sökande utreds vilka andra behov som kan ingå i omvårdnadsbidraget. Merkostnadsersättning kan också vara aktuellt, oavsett om man har assistans eller inte.

De flesta barnförsäkringar utlovar extra ersättning om ett barn beviljas omvårdnadsbidrag. Organisationen Konsumenterna har gjort en jämförelse av barnförsäkringar som visar att de flesta barnförsäkringar har sådan ersättning. De flesta betalar ut extraersättningen under hela tiden som barnet får omvårdnadsbidraget.

Barnförsäkringarnas ersättningsbelopp varierar mellan 40 000 kronor och 119 000 kronor per år vid helt vårdbidrag eller omvårdnadsbidrag. Vid halvt bidrag varierar beloppen mellan 20 000 kronor och 59 500 kronor. Man kan även få extraersättning vid fjärdedels eller tre fjärdedels bidrag.

”Vid ansökan om omvårdnadsbidrag är det viktigt med intyg som styrker ett omvårdnadsbehov som går utöver vad som kan anses normalt för ålder. Läkarutlåtandet måste vara utförligt. Det kan vara bra att inhämta intyg inte bara från läkare, men också från förskola, skola, korttids etcetera”, säger Linda Bergstrand, jurist på God Juridik.

”Vid en ansökan om merkostnadsersättning gäller det att ha medicinskt underlag, eller andra underlag, som styrker samtliga merkostnader, gärna så specifikt som möjligt. Det är också viktigt att tänka på att merkostnaden ska ha en direkt koppling till funktionsnedsättningen. Det kan tyckas självklart, men är avgörande.”

Tips från Försäkringskassan?

Andreas Larsson på Försäkringskassan gav dessa råd sommaren 2021 i en intervju med HejaOlika:

”Det är bra att börja med att läsa på Försäkringskassans webbsida för att få mer information. På det sättet får du förståelse och rätt förväntningar på försäkringarna. Det är viktigt att du tänkt igenom vad du ansöker om. Ansöker du om merkostnadsersättning behöver du ta ställning till om dina kostnader är större än vad som är vanligt för personer i samma ålder, att de är minst 11 900 kronor per år, och att de även är kopplade till funktionsnedsättningen. Använd gärna e-tjänsten vid ansökan, beskriv så mycket du kan i din ansökan och bifoga ett läkarutlåtande som beskriver funktionsnedsättningen.”

Inför ansökan kan det vara klokt att titta igenom Försäkringskassans egen interna vägledning, som uppdateras då och då. Den finns för nedladdning här på Försäkringskassans webbplats.

Adhd-center vid habiliteringen i Stockholm har sammanställt tips inför ansökan om omvårdnadsbidrag. Tipsen bygger på litteratur, forskning och erfarenheter av vad som fungerar för barn med adhd/add.

Här är habiliteringens lista med exempel över svårigheter som kan beskrivas:

Tillsyn och vård: Tillsyn inne och ute, ramlar och skadar sig ofta, medicinering, behandling av annat slag och behov av omfattande stöd i vardagen (ge exempel).
Instruktioner och lärande: Läxhjälp, instruktioner och förklaringar, motiverande åtgärder, möten i skolan, information till skolan, förälder förväntas närvara i skolan samt exempelvis vid utflykter eller konflikter.
Kommunikation och samspel: Förmedla upplevelser, behov och känslor, förstå instruktioner och sampel med jämnåriga.
Svåra beteenden: Utbrott och aggressivitet, hyperaktivitet/svårigheter att reglera sin aktivitetsnivå, impulsivitet, trots, syskonkonflikter, planeringssvårigheter, tidsuppfattning, att ta med sig tillhörigheter, att veta vad som ska göras och igångsättningssvårigheter.
Planeringssvårigheter: Tidsuppfattning, att ta med sig tillhörigheter, att veta vad som ska göras och igångsättningssvårigheter.
Vardagsrutiner: Matsituationen, sömn, på- och avklädning, personlig hygien och nersmutsade kläder – mer tvätt.
Övrigt: Myndighetskontakter, gå ner i arbetstid och stöd vid fritidsaktiviteter.
Merkostnader: Slitage, borttappade saker eller förstörda saker.

Ibland motiverar Försäkringskassan ett lägre omvårdnadsbidrag med att barnet får omvårdnadsbehov tillgodosedda även i skolan. Detta ifrågasätts av ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, som menar att skoltid inte ska räknas som ett samhällsstöd, och därför inte heller ska minska rätten till omvårdnadsbidrag.

ISF skrev i sin rapport i februari 2021 att ”det är problematiskt att en förälder kan få lägre ersättning på grund av att barnet går i skolan när behoven av omvårdnad och tillsyn är omfattande under den tid barnet inte är i skolan”.

ISF påpekar att föräldrar inte får högre ersättning om barnet inte vistas i skolan, trots att detta borde vara anledning till en höjning.

”Vi har inte kunnat utläsa att det faktum att barnet inte går i skolan har påverkat den beslutade ersättningsnivån i omvårdnadsbidraget. I dessa ärenden anser vi att en högre ersättningsnivå hade varit rimlig”, skrev ISF i granskningen.

Vad är normalt föräldraansvar? Det är en nyckelfråga som fortfarande är olöst. Många anser att Försäkringskassan använder föräldraansvaret felaktigt, för att minska bidragsnivån eller helt neka ersättning.

”Det finns inte någon generell beskrivning av vad som är normalt och det här begreppet utnyttjas därför av Försäkringskassan som i många fall hänvisar till föräldraansvaret, även i de fall där det uppenbart handlar om merarbete för föräldrar som har barn i behov av stöd i situationer där en majoritet av de jämnåriga klarar sig på egen hand”, skrev Svenska Downföreningen i oktober 2020.

I december 2021 rekommenderade ISF regeringen att utreda nationella riktlinjer för normalt föräldraansvar.

Försäkringskassan har tidigare också efterlyst förtydliganden från regeringen: ”De problem vi lyfte i vårt remissvar, inför reformen, gällande bedömning av föräldraansvaret kvarstår. Det finns inte något underlag att stödja sig på när det gäller vad som omfattas av föräldraansvaret för barn i olika åldrar. Vi utgår ifrån det som står i bestämmelserna och som säger att vid bedömningen av omvårdnad och tillsyn ska det bortses från de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter”, sa Andreas Larsson, Försäkringskassan, till HejaOlika i september 2021.

Följande formulering använde regeringen i propositionen inför införandet av omvårdnadsbidrag: ”Det är behovet av omvårdnad och tillsyn som barnet kan antas vara i behov av på grund av sin funktionsnedsättning som bör ligga till grund för bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag. De behov som kan ge rätt till omvårdnadsbidraget bör nämligen vara sådana som ligger utanför det som en förälder har att tillgodose inom ramen för föräldraansvaret enligt föräldrabalken. En motsvarande svårighet finns vid bedömningen av rätten till personlig assistans.”

ISF har kritiserat att Försäkringskassan ibland håller nere ersättningen, med hänvisning till ”stora normalvariationer i hur mycket föräldrar behöver finnas till hands för sina tonåringar, exempelvis vid konflikter”.

”Vi ifrågasätter om det är rimligt att diskutera normalvariation i hur mycket föräldrar behöver finnas till hands för tonåringar vid konflikter, när läkarutlåtandet för barnet beskriver en allvarlig, utåtagerande beteendestörning på grund av barnets funktionsnedsättning”, skrev ISF i februari 2021.

I april 2022 var 69 917 barn berättigade till omvårdnadsbidrag, varav 23 650 flickor och 46 267 pojkar.

Uppgift saknas om hur många som fortfarande har vårdbidrag. Hösten 2021 var antalet knappt 9000. Före regeländringarna hade 65 000 barn vårdbidrag (år 2018).

Statistik publicerad av Försäkringskassan i maj 2022 visar också att de allra flesta barn som får omvårdnadsbidrag, 73 procent, har diagnoser inom området ”psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar”.

”Vi har sett att andelen barn med psykiska diagnoser ökade för vårdbidraget under många år och att det fortsatt så även inom det nya omvårdnadsbidraget. Nu kan vi också se att nästan två tredjedelar av barnen finns inom två diagnoser – ’F84 genomgripande utvecklingsstörninga’ och ’F90 hyperaktivitetsstörningar’. Inom dessa diagnoser ryms bland annat autism och ADHD”, säger Magdalena Kubien på Försäkringskassans analysavdelning.

De sammanlagda kostnaderna för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag under 2021 beräknades bli knappt 3,5 miljarder kronor (varav 2,6 miljarder gäller nya omvårdnadsbidrag). I budgeten fanns hela 1,4 miljarder kronor mer anslaget.

Det stora överskottet förklarar Försäkringskassan med att antalet mottagare av vårdbidrag minskat snabbare än beräknat. ”Den utgiftsprognos som är lagd var helt enkelt för högt räknad”, säger Andreas Larsson.

I statsbudgeten för 2023 finns 4,485 miljarder kronor för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag. Regeringen räknar med att detta ökar till 4,888 miljarder 2024 och till 4,995 miljarder 2025.
Regeringen skriver i budgetpropositionen att vårdbidraget beräknas att helt upphöra från och med 2024. Antalet mottagare av omvårdnadsbidrag förväntas öka över tid. Även prisbasbeloppet beräknas öka, vilket påverkar förmånsnivån som blir högre.

I april 2022 var 1 785 barn berättigade till merkostnadsersättning, varav 721 flickor och 1 064 pojkar. Merkostnadsersättning var tidigare en del av vårdbidraget.

Så här ser fördelningen ut enligt Försäkringskassans statistik för september 2021.

Fjärdedels bidrag: 53,21% (25 323 mottagare)
Halvt bidrag: 32,96% (15 685 mottagare)
3/4-dels bidrag: 9,91% (4 718 mottagare)
Helt bidrag: 3,12% (1 487 mottagare)

Ett av motiven till regeländringarna 2019 var att omvårdnadsbidraget skulle bli mer jämställt än vårdbidraget. Statistik från maj 2022 visar dock att det i 78 procent av fallen är barnets mamma som får hela utbetalningen. Bara i en tiondel av faller är det pappan som tar emot hela utbetalningen. I övriga fall delas utbetalningen mellan mamman och pappan.

Statliga utredaren Håkan Ceder föreslog 2015 att handikappersättningen och vårdbidraget slopas och ersätts med omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. 56 000 barn med vårdbidrag och 63 500 personer med handikappersättning berördes av utredningens förslag.

Håkan Ceder.

En konsekvens av förslag var att vissa personer skulle få sänkt ersättning eller ingen ersättning alls. Förändringarna är störst för de som hade handikappersättning. Försäkringskassan föreslogs få i uppdrag att utveckla en ny hantering av omvårdnadsbidrag, för att förbättra rättssäkerheten. Utredaren bedömde också att det fanns skäl att undersöka en koncentration av handläggningen för båda ersättningarna, för att kunna ha en hög och jämn kunskapsnivå.

De nya reglerna för omvårdnadsbidraget skulle förenkla och ge en välbehövlig ”modernisering”.

Reformen utlovade en enklare ansökningsprocess, men i praktiken blev det mer jobb med att ansöka om bidragen. Exempelvis måste familjerna nu söka två olika ersättningar (omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning), istället för enbart vårdbidraget.

En nyhet jämfört med vårdbidraget var att omvårdnadsbidraget kan beviljas båda föräldrarna till ett barn.

Vidare fick föräldrarna lagstadgad rätt att arbeta deltid även efter det att barnet fyllt åtta år.

Omläggningen från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag i januari 2019 blev dock kaotisk, med extremt långa väntetider på beslut. Handläggningstiderna låg hösten 2021 på över 300 dagar. Trenden har vänt neråt, och mot slutet av 2022 väntas handläggningstiden vara nere på ”normala” 90 dagar.

Ett större problem är att möjligheterna att få ersättning kraftigt försämrats, i strid med det syfte som reformen hade när riksdagen röstade igenom den. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har flera gånger uttalat att syftet med regeländringarna inte varit ett mer strikt regelverk, utan snarare tvärtom.

Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm. Foto: Linnea Bengtsson.

Ända sedan införandet 2019 har det varit strid om omvårdnadsbidraget.

Många föräldrar vittnar om att kraven för att få omvårdnadsbidrag har blivit mycket tuffare. ”Omställningen innebar en neddragning och lång väntan utan bidrag”, berättar en mamma till tre barn som inbördes har olika och stora behov på grund av autism.

Tidigare hade denna familj ett och ett halvt vårdbidrag för två barn, efter regeländringen beviljades man motsvarande ett helt bidrag för tre barn med autism. ”Trenden har varit densamma för de flesta av mina vänner i liknande situation.”

Juristen Linda Bergstrand på God Juridik beskriver en liknande bild: ”Av de ärenden vi driver gällande såväl omvårdnadsbidrag som merkostnadsersättning ser vi tydliga skillnader i bedömning från Försäkringskassan, jämfört med tidigare. För merkostnadsersättning är det vanligt att tidigare godtagna merkostnader som legat till grund för vårdbidrag inte längre godtas alternativt godtas i en mindre omfattning.”

”Det nya regelverket ska tillämpas på samma personer och det är samma sorts omvårdnadsbehov och merkostnader som ska utredas. Det finns dessutom åtskilliga ärenden som är direkt jämförbara”, betonar Linda Bergstrand.

Andreas Larsson, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, anser dock att det inte är helt möjligt att jämföra tidigare vårdbidrag och omvårdnadsbidrag då de är olika i sin konstruktion. (I vårdbidraget ingick eventuella merkostnader i bedömningen och så är inte fallet för omvårdnadsbidrag.) En jämförelse av prognoserna inför omläggningen och utfallet visar dock att statens årliga kostnader blev nästan 1,5 miljarder kronor lägre än väntat.

Redan före regeländringarna 2019 hade det blivit svårare att få vårdbidrag. Andelen som fick hel ersättning hade minskat kraftigt. Försäkringskassan hävdade redan då att man inte alls hade infört tuffare bedömningar. Men någon annan förklaring var svår att finna. Under samma period hade det även blivit svårare att få personlig assistans för barn, så behovet av vårdbidrag borde rimligen ha ökat.

Lägre bidragsnivåer

Statistik från Försäkringskassan hösten 2021 visade att omvårdnadsbidraget hade försämrats mer än tidigare känt. Andelen föräldrar med helt omvårdnadsbidrag hade rasat. Så sent som 2018 hade 28 procent av alla föräldrar med vårdbidrag hel ersättning eller mer. I september 2021 hade motsvarande andel för omvårdnadsbidraget minskat till 4 procent. Även andelen med tre fjärdedels bidrag (näst högsta nivån) har minskat kraftigt, från 19 till 10 procent.

LÄS MER: Så överklagar du avslag på omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

Allt fler har istället fått den allra lägsta nivån, fjärdedels bidrag. Den andelen har ökat från 19 procent 2018 (vårdbidrag) till 53 procent i september 2021 (omvårdnadsbidrag).

ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, påtalade i februari 2021 att Försäkringskassans handläggning lett till sänkta ersättningar. Enligt Maria Gustavson, som ledde ISF:s granskning, har Försäkringskassan senare kompletterat den interna vägledningen på olika sätt som kan stärka funkisföräldrars rätt till omvårdnadsbidrag.

ISF:s granskning visar att kan vara svårare att komma upp i högre ersättningsnivå med omvårdnadsbidrag jämfört med vårdbidraget. Det beror på att vissa handläggare felaktigt kräver att alla behovsexempel ska vara uppfyllda för en viss nivå. Handläggaren ska egentligen göra en helhetsbedömning, men ibland följer man istället en checklista och kräver att alla exempel på behov (som angavs i förarbetena till de nya reglerna) ska vara uppfyllda. Försäkringskassans interna vägledning har nu ändrats så att det tydligt framgår att exemplen inte får användas som en checklista.

Sänkt ersättning drabbar många familjer dubbelt eftersom det innebär motsvarande försämring av eventuell ersättning från barnförsäkring (se ovan om barnförsäkring).

Många föräldrar upplever också att Försäkringskassan handlägger ansökningar på ett okunnigt sätt. ”Handläggare avfärdar så basala saker som förvaltningslagen, den som alla statligt anställda handläggare bör kunna innebörden av. Ett annat exempel är handläggare som inte vet att de har en egen utredningsskyldighet och t ex både får och ska begära kompletteringar på intyg själva, och ett tredje exempel är handläggare som inte känner till skillnaden mellan lag och Försäkringskassans interna regelverk”, skrev Svenska Downföreningen i rapport 2020.

Färre beviljas bidrag

Samtidigt har det blivit svårare att få omvårdnadsbidraget över huvud taget. Antalet mottagare bedöms ha minskat med en tiondel på några år.

Mer än en fjärdedel av anslaget blir över

Enligt Försäkringskassans årsredovisning för 2021 blev 1 416 miljoner kronor över av anslaget på totalt 5 367 miljoner för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag. Det motsvarar drygt 26 procent.

ISF rekommenderade regeringen i december 2021 att utreda nationella riktlinjer för hur normalt föräldraansvar ska bedömas.

Ett mer begränsat föräldraansvar vore ett sätt att stärka rätten till omvårdnadsbidrag. Inom personlig assistans har utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans” föreslagit ett nytt schablonavdrag för föräldraansvaret, som ett sätt att hjälpa funkisfamiljer. Socialminister Lena Hallengren vill genomföra denna reform inom assistansen 2023. En liknande begränsning av föräldraansvaret skulle kunna införas vid bedömning av rätt till omvårdnadsbidrag, en tanke som har brett politiskt stöd.

Försäkringskassan lägger allt fokus på att ”minska ärendebalanserna och korta handläggningstiderna”, uppger Andreas Larsson.

I december 2021 blev ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, klar med sin granskning. Den visar på stora brister kring föräldraansvar, skoltid och rättssäkerhet. Samtidigt visar andra undersökningar att stödet till berörda familjer försämrats kraftigt.

– Nu har regeringen svart på vitt att den reform som genomfördes 2019 medfört allvarligt försämringar för familjer som har barn med funktionsnedsättning. Nu måste regeringen agera kraftfullt, kommenterade Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige.

Autism- och Aspergerförbundet uppmanade regeringen att ”omgående se till att de tusentals familjer som berörs får det ekonomiska stöd de behöver”. Den medlemsenkät som Autism- och Aspergerförbundet genomförde i november 2021 visade att 57 procent av de berörda hade fått en sänkning av bidraget.

Pia Steensland (KD) har pressat socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi på besked om hur regeringen ska rätta till omvårdnadsbidraget, så att det inte blir en försämring för funkisfamiljer.

Pia Steensland (KD) krävde i december 2021 kompensation för familjerna som drabbats av försämringarna. ”Det är orimligt att familjer som i grunden har en utsatt ekonomisk situation har fått ett försämrat stöd”, sade Pia Steensland. I en skriftlig fråga till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi kräver hon besked om vilka åtgärder regeringen tänker vidta.

I ett mejl till HejaOlika svarade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi att ”regeringen har en löpande dialog med Försäkringskassan om dessa viktiga frågor och det är avgörande för regeringen att följa upp hur reformens utfall svarar mot lagstiftarens intention. De rekommendationer som presenterats [av ISF] tas på stort allvar och är ett viktigt underlag för att kunna vidta de åtgärder som krävs. Syftet med reformen har aldrig varit att människor i den berörda målgruppen ska få det sämre än innan reformen.”

Liberalernas talesperson Bengt Eliasson är mycket kritisk, och skrev så här i en debattartikel juli 2022: ”Löftet var när omvårdnadsbidraget infördes att föräldrar som tidigare haft vårdbidrag skulle få det nya omvårdnadsbidraget. Men det blev tvärtom. Statistiken visar att av de som haft vårdbidrag och sedan ansökt om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning fick en tredjedel lägre ersättning och var femte avslag. Det är en skandal av stor omfattning som få är medvetna om men som slår hårt.”
 

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, i oktober 2022 gör det svårare att få helt omvårdnadsbidrag. Beslutet innebär att barn med grav hörselskada inte längre automatiskt får helt omvårdnadsbidrag.

HFD slår fast att det alltid ska göras en individuell bedömning. Detta innebär att praxis ändras i en riktning som Försäkringskassan länge har stridit för. Försäkringskassan har upprepade gånger avslagit helt omvårdnadsbidrag för barn med grav hörselnedsättning, men har tidigare fått bakläxa i kammarrätten som ansett att helt bidrag ska beviljas.

LÄS MER: Ännu svårare att få omvårdnadsbidrag efter ny dom i HFD

Se även vår guide om merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning.