Riksrevisionen: För svårt att anmäla ändringar hos Försäkringskassan

Det är alltför svårt att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Särskilt svårt kan det vara för personer med funktionsnedsättning, äldre och de som har bristande språkkunskaper.

Det framgår av Riksrevisionens granskning Ändrade förhållanden – ineffektiv hantering i socialförsäkringen (RiR 2026:4).

LÄS ÄVEN:
”Försäkringskassan jagar fusk – men gör det svårt att göra rätt”

Många e-tjänster – men otydligt hur man gör rätt

Behovet av att förenkla och underlätta hanteringen är störst hos Försäkringskassan.

Riksrevisionen pekar bland annat på att Försäkringskassan har många olika e-tjänster och blanketter för anmälan av ändringar vid sjukersättning. Men det saknas en tydlig ingång, vilket gör det svårt för enskilda att anmäla på rätt sätt.

Videointervju med Nina Granqvist, Riksrevisionen

Risk för stora återkrav

Bristerna riskerar att leda till felaktiga utbetalningar och att enskilda får stora återkrav.

Personer som får sjukersättning, bostadstillägg eller andra ersättningar inom socialförsäkringen är skyldiga att anmäla ändrade förhållanden. Enskilda kan behöva anmäla bland annat ändringar av inkomst, boendekostnad och arbetsförmåga.

Men enligt Riksrevisionens granskning har Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten stora brister i hanteringen. Dels är det svårt för enskilda att göra anmälningar, dels hanteras uppgifterna inte tillräckligt snabbt av myndigheterna.

Bristerna hos myndigheterna leder även till att viktig information inte alltid når fram till rätt handläggare. Eller så tar det för lång tid. Långa ärendeköer har förvärrat bristerna.

Bristerna gäller även andra ersättningar från Försäkringskassan

Granskningen har omfattat sjukersättning och bostadstillägg, men Riksrevisionen menar att slutsatserna delvis är generella eftersom försäkrade ofta har även andra ersättningar än sjukersättning och bostadstillägg.

Använder inte informationsdelning

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten använder inte alla möjligheter till informationsdelning, vare sig internt eller mellan myndigheterna.

– Trots att det är möjligt att inhämta relevant information både från interna och externa källor bygger myndigheternas hantering till stor del på att personer själva ska anmäla ändringar. Det innebär fortsatta stora risker för felaktiga utbetalningar säger Nina Granqvist, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen anser även att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten behöver direktåtkomst till Skatteverkets månadsuppgifter om arbetsinkomster. Man vill att inkomstuppgifterna automatiskt uppdateras. Regeringen har lämnat en proposition (2025/26:88) som kan göra detta möjligt redan från april 2026.

”Mina sidor” behöver en omgörning

Störst problem med hanteringen av ändrade förhållanden har Riksrevisionen hittat hos Försäkringskassan.

Försäkringskassan rekommenderas att ta ett helhetsgrepp på sina e-tjänster på ”Mina sidor”, för att enskilda både ska kunna se vilka uppgifter som finns registrerade och enkelt anmäla förändringar.

Försäkringskassan uppmanas också att förbättra den interna informationsdelningen, för att säkerställa att uppgifter om ändrade förhållanden delas med de olika socialförsäkringsförmåner som kan påverkas av en ändrad uppgift.

Varför är det så svårt för enskilda att anmäla förändringar?

• Försäkrade som har socialförsäkringsförmåner från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten är skyldiga att anmäla ändrade förhållanden som kan påverka rätten till ersättning. Skyldigheten gäller inte uppgifter som myndigheterna redan har.
• Myndigheters möjligheter att dela uppgifter med varandra har ökat över tid. Det har gjort det svårt för enskilda att veta vilka uppgifter som myndigheterna har eller behöver.
• För enskilda är det svårt att överblicka Försäkringskassan e-tjänster. Det är ofta oklart hur rent praktiskt gör för att anmäla en förändring.
• För personer som har sjukersättning är det svårare att anmäla ändringar. Försäkringskassan har nio olika e-tjänster och motsvarande blanketter för anmälan av ändringar vid sjukersättning. Men det saknas en tydlig ingång, vilket gör det svårare för försäkrade att göra rätt och leder till oavsiktliga fel.
• Det finns inget bra stöd för alla de som har särskilda behov på grund av exempelvis funktionsnedsättningar.
• Riksrevisionen påpekar att Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan har olika sätt att erbjuda e-tjänster för ombud. Pensionsmyndigheten har anhöriginloggning, men det har inte Försäkringskassan.

Vilka brister är det i övrigt i Försäkringskassans hantering av ändringar?

• För personer som inte kan använda digitala tjänster, eller har särskilda behov på grund av funktionsnedsättning eller språk, är det ofta svårt att anmäla ändringar. Minskad tillgänglighet via telefon påverkar dessa grupper särskilt negativt. Det gäller både de som inte kan använda digitala kanaler och de som behöver extra stöd vid anmälan, påpekar Riksrevisionen.
• Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har också olika regler för anmälan av ändringar. Pensionsmyndigheten tillåter muntlig anmälan av ändringar för bostadstiIIägg som innebär en höjning av ersättningen, vilket Försäkringskassan inte gör.
• Trots att myndigheterna kan hämta information både från interna och externa källor bygger hanteringen på att enskilda själva anmäler ändringar. Riksrevisionen menar att detta medför stora risker för felaktiga utbetalningar.
• Genom att dela information kan myndigheterna minska den försäkrades uppgiftsbörda. Detta är särskilt viktigt för grupper särskilda behov på grund av funktionsnedsättning, hög ålder eller språksvårigheter.
• Försäkringskassan hanterar många ersättningar. Här finns stor potential att underlätta för enskilda genom att förbättra informationsdelningen mellan olika förmåner.
• Många av Försäkringskassans brister beror på att Försäkringskassan inte har tagit ett helhetsgrepp för hur uppgifter om ändrade förhållanden ska tas in och delas, inom myndigheten och med andra myndigheter.
• Idag finns risk att information inte kommer fram till rätt handläggare, eftersom det saknas tydliga rutiner och kompetens inom Försäkringskassan. Handläggare kan ha svårt att avgöra vilken information som behöver delas med handläggare av andra ersättningar. Det behövs mer automatiska lösningar för informationsdelning, tycker Riksrevisionen.
• Inom sjukersättning utreds ändrade förhållanden sällan av Försäkringskassan, och det kan skapa problem särskilt för de personer som har partiell sjukersättning. Vid partiell ersättning kan det också vara svårare för de försäkrade att avgöra vad som ska anmälas. Samtidigt har försäkrade med partiell sjukersättning större chans till förändrad arbetsförmåga, vilket gör att de oftare behöver anmäla ändringar. (Försäkringskassan tog under 2024 fram en riskbaserad urvalsprofil för att upptäcka felaktiga utbetalningar vid partiell sjukersättning. Riksrevisionen bedömer att det finns behov att rikta kontrollarbete även mot denna grupp.)
• När det gäller bostadstillägg bedömer Riksrevisionen att Pensionsmyndigheten har kommit längre med att utveckla automatiska system än Försäkringskassan. Även i övrigt har Pensionsmyndigheten bättre fokus på förbättringar. En förklaring kan vara att Försäkringskassan har så många fler ersättningar, och därmed kan ha svårare att prioritera.

Vad har Riksrevisionen granskat?

Granskningen omfattar sjukersättning och bostadstillägg för försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning (som Försäkringskassan administrerar) och bostadstillägg för pensionärer (som Pensionsmyndigheten administrerar).