Personer med LSS rekryteras av kriminella i mer än var 7:e kommun

Mer än var sjunde kommun har upptäckt att personer med LSS-insatser har rekryterats till kriminalitet.

Ytterligare mer än 4 av 10 kommuner vet inte om så har skett.

Trots detta ingår LSS-verksamheter sällan i det brottsförebyggande arbete som kommuner är skyldiga att utföra.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Björn Eriksson: Individerna måste få ett starkt stöd

Den rapport om gängens rekrytering av personer med LSS som Socialstyrelsen släpper idag visar också att LSS-gruppen ofta själva utsätts för brott.

– Det här handlar om en grupp som både löper högre risk att utsättas för brott och att dras in i kriminalitet. När man har svårt att överblicka konsekvenser ökar sårbarheten – och då måste stödet runt individen vara starkt, säger Björn Eriksson, Socialstyrelsen generaldirektör.

Stort mörkertal – 4 av 10 kommuner vet inte

Rapporten beskriver att 15 procent av kommunerna och stadsdelarna uppger att personer med LSS-insatser rekryterats för att utföra kriminella handlingar.

Det rör sig om några få personer i varje kommun, och de vanligaste insatserna som personerna har är daglig verksamhet och bostad med särskild service för vuxna.

Många kommuner, 41 procent, svarar att de inte vet, så det är svårt att dra några generella slutsatser om hur vanligt det är med sådan rekrytering eller hur spridningen ser ut i landet.

Där personer med LSS-insatser har rekryterats till kriminalitet är konsekvenserna allvarliga allvarliga. Individerna drabbas av våld och hot om våld av kriminella, och det skapar även en otrygghet bland personalen i verksamheten.

Kommunerna saknar verktyg för att ge stöd

Socialstyrelsens kartläggning visar att de som rekryterats till kriminalitet ofta har riskfaktorer som beroende, psykisk ohälsa, social isolering och brist på sysselsättning.

– Kommunerna berättar att de saknar verktyg för att stödja personer med LSS-insatser som samtidigt har en samsjuklighet, säger Charlotte Fagerstedt, utredare på Socialstyrelsen.

Riktade insatser behövs

Lotta Hedstad, utredare på Socialstyrelsen, efterlyser nu riktade insatser för att förebygga kriminalitet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning.

– Det finns en risk att den här gruppen förbises. Funktionshinderperspektivet behöver bli en tydligare del av kommuners och myndigheters brottsförebyggande arbete, säger Lotta Hedstad.

MFD, Myndigheten för delaktighet, har deltagit i kartläggningen. MFD och Socialstyrelsen genomför ett webbinarium 6 maj 2026.

Här sker rekrytering

De vanligaste LSS-insatserna bland personerna som rekryterats till kriminalitet:
• bostad med särskild service för vuxna (22 kommuner uppger detta)
• daglig verksamhet (14 kommuner)
• korttidsvistelse utanför det egna hemmet (7 kommuner)
• boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar (3 kommuner)
• kontaktperson (3 kommuner).

Vad säger lagen om kommunernas ansvar?

Kommunerna är skyldiga att bedriva ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete och säkerställa organisatoriska förutsättningar för det. Skyldigheten finns sedan 2023, då lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete trädde i kraft.

Enligt lagen ska kommunen ta fram en lägesbild över brottsligheten med omfattning, konsekvenser och orsaker samt göra en åtgärdsplan.