”Personer inom LSS blir gravt utnyttjade av kriminella”

Kriminella gäng utnyttjar barn som är extra utsatta på grund av funktionsnedsättning. Det visar en kommande rapport från Myndigheten för delaktighet, MFD.
LÄS ÄVEN:
IVO varnar: Kriminella rekryterar unga även på LSS-boenden
Resultat av att inte inkludera
– Detta är det yttersta exemplet på vad som händer när man inte inkluderar. Det är inte barnet eller funktionsnedsättningen som är problemet, utan samhällets bristande förmåga att ge stöd, säger Malin Ekman Aldén, generaldirektör för MFD.
Se videointervju med Malin Ekman Aldén nedan:
Kartlagt risken för att hamna i kriminellas klor
Myndigheten för delaktighet har under 2024 på eget initiativ dragit igång ett samarbete med några större kommuner om riskerna för kriminell infiltrering i verksamheter för barn och unga med funktionsnedsättning.
– Vi har kartlagt hur funktionsnedsättning ökar risken för att hamna i klorna på kriminella. Det är jättesorgligt. De riskfaktorer dessa barn har, att misslyckas i skolan, ensamhet, fritid utan meningsfullt innehåll – de samspelar med risken för kriminalitet, säger Malin Ekman Aldén.
Lockar med socialt nätverk
MFD:s resultat visar att kriminella gäng kan sikta in sig på att utnyttja och lura personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att förvara vapen och narkotika LSS-boende, och skriva sig på deras adresser under förespegling att man är vänner.
– Det handlar om att personen lever i en väldigt utsatt situation, och så kommer någon som erbjuder någon form av mål och mening, och ett socialt nätverk. Det är fruktansvärt cyniskt, men så ser det ut, det är ett reellt problem.
Malin Ekman Aldén befarar att samhället kommer att se barnen eller ungdomarna som problemet.
– Men det är faktiskt inte dina egenskaper och din funktionsnedsättning som är risken, utan problemet är detta i relation till samhället och bristerna i strukturen kring dig.
Rapport med rekommendationer kommer 2025
MFD:s rapport blir klar i början av 2025, och man hoppas att den kommer att bredda synen på kriminaliteten bland barn och unga.
– Vi är inte färdiga med våra rekommendationer ännu, men vi kan redan nu säga att ju tidigare insatser desto bättre. Man kan inte börja jobba med de här barnen när de är 15 år, man behöver jobba mer när de är i förskola och barnhälsovård. Man måste arbeta med föräldrarna, och bygga förtroende, för att sedan kunna sätta in de åtgärder barnet behöver.
– Om man inte gör detta redan i förskolan kan man systematiskt bygga ett utanförskap. Och det utanförskapet gäller ju inte bara barnet, utan ofta hela familjen. Det behövs verksamheter som tar emot alla, som har låga trösklar. Man ska inte behöva vara expert för att få hjälp, utan det måste finnas ingångar för alla.
LSS-verksamheter måste mobiliseras
Det är brådskande att agera?
– Ja, det är ett gravt utnyttjande av de här människorna. Det är också brådskande för att funktionshinderverksamheterna inte är förberedda för det här. Om du arbetar på ett LSS-boende så räknar du inte med att hantera kriminella eller droger, utan du tänker ju att du ska vara där för att stödja en person. När kriminalitet plötsligt blir del av verkligheten, då måste man mobilisera, annars kan du inte hjälpa den enskilde.
Första steg mot lösningar
– Kommunerna behöver jobba tillsammans, och skapa ny kunskap. Vi ser det här arbetet som nyskapande, även internationellt sett. I Storbritannien finns en hel del kunskap kring problemet, och där finns rättsfall där människor till och med har blivit mördade i en sån här situation. Personer med exempelvis intellektuell funktionsnedsättning har först utnyttjats, och sedan har man gjort sig av med dem för att man är rädd att de ska skvallra.
– Sådan kunskap finns, men inte om hur man ska hantera det. Med den kunskap vi har samlat nu hoppas vi kunna ta första steget mot att hitta lösningar, eller metoder, säger Malin Ekman Aldén.
Nyanserad kunskap behövs
Myndigheten för delaktighet har gjort denna undersökning på eget initiativ?
– Ja, vi tycker att det är en stor fråga. I allt arbete kring kriminalitet så har man hittills haft väldigt lite funktionshinderperspektiv. Vi kände att ”nej nu får vi bidra med mer nyanserad kunskap” och se hur problemen hänger ihop, säger Malin Ekman Aldén.
Riksdagsinterpellation om gängrekrytering på LSS-boenden
Riksdagsledamoten Anna Wallentheim (S) tar upp frågan om kriminellas rekrytering av barn på LSS-boenden i en interpellation inlämnad 9 december, samma dag som intervjun ovan:
Kriminella nätverk riktar nu sin rekrytering mot barn och ungdomar på LSS-boenden, enligt utredning av Brottsförebyggande rådet. Dessa boenden är hem för unga med psykiska funktionsnedsättningar och stora vårdbehov, ofta utan möjlighet att bo hemma. De barn som rekryteras är ofta blyga, introverta och i stort behov av hjälp, vilket gör dem extra sårbara för manipulation. Gängen använder sofistikerade metoder, som långvarig påverkan via sociala medier och hot om ekonomisk skuld, för att tvinga barnen att utföra grova våldsbrott.
Problemet förstärks av att dessa barn ofta saknar stöd i skolan och tidiga insatser från samhället. Trots att socialtjänsten försöker erbjuda stöd blir insatserna ibland otillräckliga på grund av komplexa familjesituationer eller för att hjälpen sätts in för sent.
Min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer är därför: Vilka åtgärder planerar ministern, utifrån sitt ansvarsområde, att vidta för att motverka rekrytering av barn från LSS-boenden till kriminella nätverk?

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.