ADL-intyget: Hur ska den som har rätt också få rätt?
DEBATT. Den som bor i Göteborg har i praktiken sämre möjligheter att få sin rätt prövad än den som bor i andra delar av landet. Inte för att behoven är mindre, inte för att lagen säger något annat – utan för att tillgången till avgörande medicinska underlag saknas. Det skriver juristerna Lisa Liljenberg och Ragnhild Nyberg, Passal Assistans.
Bevisbördan ligger på den enskilde
Något av det första som lärs ut till nya studenter på juristprogrammet är att det är skillnad på att ha rätt och att få rätt. Den senare delen – att få rätt – är vad vi som processförare ägnar vår tid åt när vi driver ärenden och mål för den enskilde i syfte att genomdriva dennes rätt. I vårt arbete handlar det om att säkerställa att personer med stora funktionsnedsättningar får det stöd de behöver och i rätt omfattning. Det är dessvärre inget självklart.
För att få sin rätt måste man kunna styrka sitt behov med relevant medicinskt underlag. Bevisbördan ligger på den enskilde, och ett av de mest efterfrågade och värderade intygen i assistansärenden är en så kallad ADL-bedömning.
ADL, ”Aktiviteter i dagliga livet”, bedöms av en arbetsterapeut som observerar och intervjuar personen om vardagliga sysslor som att duscha, gå på toaletten, äta och klä på sig. Eftersom dessa moment är centrala i bedömningen av assistansbehovet, är ADL-intyget ofta avgörande. Dock skiljer sig tillgången till dessa kraftigt över landet.
Här får du inte hjälp med ADL-intyg
I Göteborg kan en person med långvarig funktionsnedsättning i praktiken inte få en ADL-bedömning genom den offentliga vården, om det inte sker på beställning av kommun eller Försäkringskassan.
Men från socialsekreterare i Göteborgs kommun låter det så här: ”Vad gäller ADL-bedömning så kan vi inte skriva remisser eller beställa intyg. Vi kan inte heller bekosta intyg. Vi efterfrågar alltid ADL-intyg inom assistans, sen är det upp till den enskilde om den vill inkomma med det eller ej.”
Även om du har regelbunden kontakt med arbetsterapeut, uppger dessa att de inte får skriva ADL-intyg till enskild enligt sina riktlinjer.
Inom den offentligfinansierade vården finns bara Närhälsan som alternativ för göteborgare som behöver en ADL-bedömning. Dock skriver de intyg först om du fått avslag på din ansökan, och då mot kostnad. Baspriset är cirka 9000 kronor.
Många saknar den ekonomiska möjligheten, och även om du kan betala innebär det många månader utan insats då du först behöver vänta på ett avslag för att få intyget, och sedan överklaga. Att först i domstol få tillgång till rätt underlag framstår inte som det bästa användandet av samhällets resurser, när ett korrekt beslut hade kunnat fattas redan hos myndigheten.
Om du köper ADL-intyg värderas det lägre
Det finns viss möjlighet att beställa en ADL-bedömning privat mot betalning. Dock riskerar intyget att inte värderas lika högt då det inte anses som opartisk i samma utsträckning som bedömningar som gjorts genom det offentliga, intyget riskerar helt enkelt att framstå som ”köpt”.
Göteborgs stad har som uttalat mål att stävja fusk inom LSS, och är noggranna med vilka medicinska intyg de godkänner vid en assistansansökan, samt hur högt informationen som framkommer värderas.
Framstår det till exempel som att ett intyg främst är baserat på anhöriguppgifter får det ett mycket lågt bevisvärde när det kommer till att styrka hjälpbehovet.
Om staden i stället bistod invånare, med omfattande behov, i att beställa ADL-bedömning skulle de samtidigt säkerställa att de kan fatta sina beslut på objektiva uppgifter.
Slår hårt mot tidsbegränsade beslut
Detta framstår som extra relevant mot bakgrund av att Göteborgs stad har som huvudregel att tidsbegränsa beslut om personlig assistans, något som inte alla kommuner har. Det innebär att i Göteborg behöver personer med varaktiga funktionsnedsättningar genomgå förutsättningslösa omprövningar vart eller vartannat år, där de riskerar en minskning eller indragning av stödet om de inte inkommer med rätt underlag.
Flera värmländska kommuner har också regelbundna omprövningar av assistansbeslut, där de efterfrågar nytt underlag – men med den stora skillnaden att den enskilda får stöd i att ta fram intygen. Har man ingen egen kontaktväg får man hjälp genom att kommunen beställer ADL-bedömning, eller genom att vända sig till sin vårdcentral där läkaren beställer en. Bedömningen läggs sedan till grund för den fortsatta rätten till insatsen.
Sämre chans att styrka din sak i Göteborg
Sverige har 290 kommuner, men bor du i Göteborg ser dina möjligheter att få rätt betydligt sämre ut än om du bor i till exempel Karlstad, även om ni i teorin har lika rätt.
Du har helt enkelt sämre chanser att styrka din sak.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är densamma i hela landet men möjligheterna att få rätt enligt lagen skiljer sig alltså åt beroende på var i landet du bor. En sådan rättsosäkerhet baserad på kommuntillhörighet är inte acceptabel.
Lisa Liljenberg
Ragnhild Nyberg
Jurister på Passal Assistans
