Ny guide: Sjukpenning och SGI

Vad krävs för att få sjukpenning, hur ansöker du och vad händer om du får avslag?

Den här guiden hjälper dig att förstå villkoren och Försäkringskassans bedömning, från sjukanmälan och läkarintyg till ersättning och skydd av din sjukpenninggrundande inkomst, SGI.

Vad avgör om jag har rätt till sjukpenning?

Du kan få sjukpenning om du har en sjukdom som sätter ned din arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Det är inte diagnosen som avgör, utan hur sjukdomen påverkar din möjlighet att arbeta.

Försäkringskassan bedömer bland annat:

om det är fråga om sjukdom eller ett sjukdomsliknande tillstånd,
vilka arbetsuppgifter du har,
hur sjukdomen påverkar din förmåga att utföra dem.
om övriga villkor är uppfyllda, exempelvis att du omfattas av försäkringen och frågor om SGI (sjukpenninggrundande inkomst).

För en anställd bedöms arbetsförmågan under de första 90 dagarna av sjukskrivningen i förhållande till det vanliga arbetet eller annat lämpligt tillfälligt arbete som arbetsgivaren erbjuder.

För anställda bedöms arbetsförmågan efter dag 90 mot andra arbeten hos arbetsgivaren och efter dag 180 normalt mot arbeten på arbetsmarknaden, med vissa undantag. För arbetssökande sker bedömningen mot arbetsmarknaden redan från början. För egenföretagare bedöms de vanliga arbetsuppgifterna till och med dag 180.

Sjukskrivning eller läkarintyg är ett underlag i bedömningen, men är ingen garanti för sjukpenning.

Vad är skillnaden mellan att vara sjuk, vara sjukskriven av läkare och få sjukpenning beviljad?

Sjukdom är ett hälsotillstånd, sjukskrivning är läkarens medicinska bedömning, och sjukpenning är en ersättning som Försäkringskassan prövar rätten till.

Att vara sjuk: Det kan finnas en sjukdom eller diagnos, men en diagnos i sig räcker inte för sjukpenning. Det avgörande är hur sjukdomen påverkar möjligheten att arbeta.
Att vara sjukskriven av läkare: Läkaren bedömer sjukdomen, funktionsnedsättningar och vilka aktiviteter som blir svåra. I läkarintyget kan det till exempel beskrivas svårigheter att sitta, lyfta, koncentrera sig eller minnas. Detta kopplas till arbetsförmågan.
Att få sjukpenning beviljad: Försäkringskassan bedömer om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel, samt om andra villkor är uppfyllda, exempelvis frågor om SGI och försäkringstillhörighet.

Läkarintyget är ett viktigt underlag, men ger inte automatiskt ersättning. Försäkringskassan gör en egen helhetsbedömning utifrån det samlade underlaget, som även kan innehålla uppgifter om arbetsuppgifter och från arbetsgivaren.

Hur skiljer reglerna om man är anställd, timanställd, arbetssökande eller företagare?

Grundregeln är samma för alla: sjukpenning förutsätter att sjukdom sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Men vad arbetsförmågan jämförs med och hur inkomsten/SGI bedöms skiljer sig.

Anställd: Under de första 90 dagarna bedöms du mot ditt vanliga arbete och annat lämpligt tillfälligt arbete som arbetsgivaren erbjuder.
Timanställd/behovsanställd: Har du tackat ja till inbokade pass eller avtalat arbete för en bestämd tid bedöms du som andra anställda under den tiden. För de första 90 sjukdagarna finns också ett villkor att det kan antas att du skulle ha arbetat om du inte blivit sjuk, när du är behovsanställd.
Arbetssökande: Det finns särskilda regler. Under de första 14 dagarna kan sjukpenning i vissa fall lämnas även om du inte skulle ha arbetat, om du bland annat är anmäld hos Arbetsförmedlingen och beredd att ta arbete i samma omfattning som din fastställda SGI.
Företagare: Den som driver eget aktiebolag räknas som anställd i bolaget. Arbetar du i ditt eget AB och tar ut lön, räknas du som anställd i bolaget i socialförsäkringsreglerna. Lönen räknas som inkomst av anställning. Om du endast tar utdelning räknas den som kapitalinkomst och är normalt inte SGI-grundande. Om du har enskild firma räknas företagsinkomsten som inkomst av annat förvärvsarbete. SGI bedöms utifrån näringsverksamhetens inkomster.
För nystartade företag finns särskilda SGI-regler; exempelvis kan aktiebolagsdelägares SGI under uppbyggnadsskedet (36 månader) beräknas till minst skälig lön för liknande arbete.

Detta är övergripande information. Exakt vad som gäller kan bero på exempelvis om en timanställd har bokade pass och vilken företagsform företagaren har.

Vad gäller för anställda som inte får sjuklön?

Om du är anställd men inte har rätt till sjuklön från arbetsgivaren kan sjukpenning från Försäkringskassan bli aktuell redan i början av sjukperioden. Du behöver uppfylla de vanliga villkoren för sjukpenning, bland annat att sjukdom sätter ned arbetsförmågan och att övriga villkor, exempelvis SGI, är uppfyllda.

Det innebär i praktiken:

Du ska normalt sjukanmäla dig till Försäkringskassan. Anställda som har rätt till sjuklön ska däremot sjukanmäla sig till arbetsgivaren.
Ett karensavdrag ska normalt göras från sjukpenningen. Om ersättningen är arbetstidsberäknad motsvarar avdraget 20 procent av den sjukpenning du genomsnittligen skulle få under en vecka. Om den är kalenderdagsberäknad motsvarar avdraget en hel dags sjukpenning.
Detta kan bland annat gälla vissa behovsanställda med anställningsavtal som inte ger rätt till sjuklön.

Det är viktigt att skilja på att inte ha rätt till sjuklön och att arbetsgivaren inte betalar sjuklön trots att en sjuklöneperiod finns. Om arbetsgivaren ska ansvara för sjuklön kan sjukpenning normalt inte ersätta inkomsten från just den arbetsgivaren under sjuklöneperioden, även om sjuklönen inte faktiskt betalas ut.

Vem ska jag sjukanmäla mig till, och när?

Är sjukanmälan samma sak som ansökan? Vad ska arbetsgivaren göra?

Sjukanmäl dig direkt – till rätt mottagare.

Anställd med sjuklön: Sjukanmäl dig direkt till arbetsgivaren. Om sjukfallet fortsätter efter sjuklöneperioden ska arbetsgivaren anmäla det till Försäkringskassan inom sju dagar efter sjuklöneperiodens slut.
Om du inte har rätt till sjuklön, eller exempelvis är arbetssökande eller egenföretagare: sjukanmäl dig till Försäkringskassan. Sjukpenning kan normalt inte lämnas längre tillbaka än sju dagar före anmälningsdagen, om inte hinder eller särskilda skäl finns.
Du kan själv sjukanmäla dig till Försäkringskassan även när arbetsgivaren ska göra en anmälan. En ansökan kan dessutom prövas om underlaget är tillräckligt, även om arbetsgivaren inte har anmält.

Sjukanmälan är inte samma sak som ansökan. Sjukanmälan talar om att ett sjukdomsfall finns. Ansökan gäller den period du vill ha sjukpenning för; det behövs en ansökan för varje sådan period.

Vad är SGI? Har jag en inkomst som sjukpenningen kan grundas på?

SGI betyder sjukpenninggrundande inkomst. Det är den beräknade årliga inkomsten från eget arbete som Försäkringskassan kan lägga till grund för bland annat sjukpenning. Inkomsten kan komma från anställning eller från annat förvärvsarbete, exempelvis eget företag.

För att få en SGI behöver du normalt ha inkomst från arbete som kan förväntas pågå i minst sex månader i följd eller återkomma varje år. Det behöver inte vara samma anställning under hela perioden – även flera kortare jobb kan tillsammans uppfylla villkoret. Den beräknade årsinkomsten måste också nå en lägsta gräns, som är 14 200 kronor år 2026.

Du behöver alltså inte redan ha arbetat i sex månader. Försäkringskassan bedömer vilka inkomster du kan förväntas ha framåt. Om du har slutat arbeta kan en tidigare SGI i vissa situationer vara skyddad; det beskrivs i nästa avsnitt.

Enkelt exempel: Om någon har en pågående anställning med 30 000 kr i månadslön och inkomsten kan antas fortsätta, är den årliga inkomsten i exemplet 360 000 kr (30 000 × 12). Det är ett förenklat exempel på en möjlig SGI, inte ett beslut eller sjukpenningbelopp.

Jag har varierande inkomster – vad gäller?
Försäkringskassan utgår i första hand från inkomster som kan förväntas framåt. Om inkomsten inte går att förutse, till exempel på grund av OB-tillägg, provision eller behovsarbete, kan tidigare månaders inkomster användas i beräkningen.

Jag har flera jobb – vad gäller?
När framtida inkomster från exempelvis två jobb inte går att uppskatta kan tidigare inkomster beaktas, eftersom den sammanlagda framtida inkomsten är osäker.

Jag har eget företag – vad gäller?
Det är bara inkomst som är kopplad till ditt eget arbete i företaget som kan ingå i SGI. Kapitalinkomster, gåvor och bidrag ingår normalt inte. Har du både anställning och företag bedöms respektive inkomstslag enligt sina regler.

Jag har perioder utan arbete – vad gäller?
När du inte längre har inkomst av eget arbete är huvudregeln att du inte behåller SGI. Den kan dock vara skyddad i vissa situationer, exempelvis vid arbetslöshet, studier, föräldraledighet, sjukpenning eller rehabiliteringsersättning. Vilka villkor som gäller beror på situationen.

Hur skyddar jag min SGI om mitt arbete eller min situation förändras?

Till exempel vid arbetslöshet, studier, föräldraledighet och efter avslutad sjukpenning.

SGI-skydd innebär att Försäkringskassan kan utgå från din tidigare arbetsinkomst trots att du slutar arbeta eller arbetar mindre. Det är viktigt inte bara för sjukpenning utan även för bland annat föräldrapenning på sjukpenningnivå, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning, rehabiliteringspenning, smittbärarpenning och närståendepenning.

Om du blir arbetslös

För att skydda SGI genom att stå till arbetsmarknadens förfogande behöver du normalt vara anmäld hos Arbetsförmedlingen, aktivt söka arbete och vara beredd att ta arbete i samma omfattning som din fastställda SGI. Även den som tidigare varit egenföretagare kan i princip använda detta skydd.

Ett kort avbrott i arbetssökandet kan i vissa fall vara möjligt, men praxis har satt ramar: högst två avbrott och sammanlagt högst 25 arbetsdagar per kalenderår. Försäkringskassan uppmanar den som behöver skydda SGI genom arbetssökande efter avslutad sjukpenning att skriva in sig så snart som möjligt, senast 25 arbetsdagar efter sista dagen med sjukpenning.

Om du studerar

SGI kan vara skyddad när du studerar med studiestöd. Utan studiestöd krävs normalt studier på minst halvtid som berättigar till studiemedel. Före andra kalenderhalvåret det år du fyller 20 krävs dessutom eftergymnasiala studier. Det finns även särskilda regler för vissa studier inom det egna yrkesområdet.

Vid föräldraledighet

Innan barnet fyller ett år: SGI är skyddad när du vårdar barnet och helt eller delvis avstår från arbete. Uttag av föräldrapenning krävs inte för just detta skydd.
Från ettårsdagen: Om du är helt ledig behöver du normalt ta ut föräldrapenning fem dagar per kalendervecka. Arbetar du deltid behöver uttaget motsvara arbetstidsminskningen.

När sjukpenning upphör

Medan du får sjukpenning eller rehabiliteringsersättning är SGI skyddad. Efter sista dagen med sjukpenning finns ett särskilt skydd i 25 arbetsdagar för den som är helt eller delvis arbetslös, eller som av hälsoskäl inte kan återgå hos arbetsgivaren/den egna verksamheten. Under dessa dagar behöver personen inte redan vara anmäld hos Arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete, men övriga villkor måste vara uppfyllda. Regeln gäller inte automatiskt efter rehabiliteringspenning eller vid avslag utan någon beviljad sjukpenning.

Det finns också ett generellt tremånadersskydd vid helt avbrott från allt SGI-grundande arbete, men det har särskilda villkor och gäller inte vid enbart minskad arbetstid.

SGI-skydd är inte ett automatiskt besked om rätt till ersättning. Försäkringskassan bedömer situationen när en SGI-baserad ersättning blir aktuell.

När behöver jag läkarintyg – och vad behöver framgå?

För sjukpenning är huvudregeln att arbetsförmågans nedsättning ska styrkas med läkarintyg från och med dag 8 i sjukperioden. Det finns undantag: intyg kan behövas senare om sjukpenning ändå inte kan betalas för den första tiden, och i vissa ärenden kan Försäkringskassan bedöma att intyg är uppenbart obehövligt eller att annat underlag räcker.

Vad behöver framgå av läkarintyget?

Intyget ska ge en medicinsk förklaring till hur sjukdomen påverkar möjligheten att arbeta:

Sjukdomstillstånd/diagnos eller symtom.
Funktionsnedsättning – vilka kroppsliga eller psykiska funktioner som påverkas.
Aktivitetsbegränsningar – vad personen därför har svårt att göra, till exempel koncentrera sig, gå, lyfta eller hantera tempo.
Kopplingen till arbete eller annan relevant sysselsättning: på vilket sätt begränsningarna påverkar arbetsförmågan i förhållande till arbetsuppgifterna. Läkaren ska även ange vad bedömningen bygger på, såsom undersökning eller journaluppgifter.

En diagnos eller en sjukskrivningsgrad räcker inte. Läkarens uppgift är främst den medicinska bedömningen. Försäkringskassan bedömer sedan rätten till sjukpenning utifrån hela underlaget. Ett bristfälligt intyg kan behöva kompletteras.

Hur beskriver jag i ansökan varför jag inte kan arbeta?

Beskriv vad du faktiskt behöver göra i arbetet och vad som blir svårt på grund av sjukdomen. Var konkret, sann och individuell – skriv inte vad du tror att Försäkringskassan vill höra. I en sjukpenningansökan ska det bland annat finnas en beskrivning av arbetsuppgifterna och hur sjukdomen eller skadan påverkar förmågan att utföra dem.

Du kan lägga upp beskrivningen så här:

Arbetsuppgift: Vad gör du? Hur ofta, hur länge och under vilket tempo?
Svårighet: Vad kan du inte göra, eller vad fungerar bara begränsat?
Konsekvens: Vad händer när du försöker – och hur påverkar det arbetet?
Omfattning: Gäller det hela arbetsdagen, vissa moment eller efter en viss tid?

Några tänkbara exempel:

Koncentration: ”Jag arbetar normalt med att läsa och bedöma många ärenden. Jag har svårt att behålla koncentrationen och tappar tråden efter kortare stunder. Då riskerar jag att missa uppgifter och klarar inte arbetets krav på uppmärksamhet och tempo.”
Uthållighet/återhämtning: ”Arbetet kräver möten och kundkontakt under större delen av dagen. Efter en kortare aktivitet behöver jag vila länge och kan inte återgå till samma uppgift med tillräcklig uthållighet.”
Rörelse: ”Jag brukar stå och gå mellan olika arbetsstationer samt lyfta material. Jag har svårt att gå, stå och bära, vilket gör att jag inte kan utföra dessa moment i den omfattning arbetet kräver.”

Aktivitetsbegränsningar kan exempelvis handla om att gå, sitta, lyfta, fatta beslut, minnas eller behålla koncentration. Beskriv gärna när, hur ofta och hur länge svårigheterna visar sig.

Håll isär din egen beskrivning av arbetet från läkarens medicinska bedömning. Läkarintyget behöver stödja hur sjukdomen påverkar funktion och aktiviteter, men Försäkringskassan gör bedömningen av rätten till sjukpenning utifrån hela underlaget.

Hur ansöker jag steg, och vilka uppgifter ska jag ha framme?

För sjukpenning behöver du ansöka skriftligt för varje period du vill ha ersättning för. Du kan använda Försäkringskassans e‑tjänst eller den fastställda pappersblanketten. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete.

En checklista

Börja med att ta fram detta:

Datum: första och sista dagen du ansöker för. Ansökan avser en bestämd period. Vid förlängning behövs också en ansökan för den nya perioden.
Omfattning: vilken nivå av sjukpenning du ansöker om.
Arbete: arbetsgivare och dina vanliga arbetsuppgifter.
Hur sjukdomen påverkar arbetet: beskriv konkret vilka arbetsuppgifter du inte kan eller har svårt att utföra.
Inkomst och arbetstid: aktuell inkomst samt ordinarie arbetstid och hur arbetstiden är förlagd.
Medicinskt underlag: uppgifter om sjukdomen och, när läkarintyg behövs, att intyget beskriver sjukdomstillståndet, funktionspåverkan och aktivitetsbegränsningar i relation till arbete.

Steg för steg

Välj e‑tjänsten för sjukpenning, eller pappersblankett.
Fyll i perioden och ersättningens omfattning.
Lämna uppgifter om arbete, arbetstid och inkomst.
Beskriv sjukdomens konkreta påverkan på arbetsuppgifterna.
Kontrollera att medicinskt underlag täcker de uppgifter som behövs.
Läs igenom, underteckna och skicka in.

Utan e-legitimation eller om ansökan är svår

Utan e‑legitimation kan du beställa en ansökningsblankett via Försäkringskassans kundcenter. Kundcenter kan också svara på frågor om sjukpenning och ansökan.

Om sjukdomen gör att det är omöjligt eller förenat med synnerliga svårigheter att ansöka finns ett mycket begränsat undantag från kravet på skriftlig ansökan.

Kan jag få sjukpenning på deltid? Och hur får jag förlägga arbetstiden?

Ja, sjukpenning kan lämnas på deltid: en fjärdedels, halv eller tre fjärdedels sjukpenning. Nivån beror på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom – den är alltså inte en nivå man fritt väljer. Minsta nedsättning för partiell sjukpenning är en fjärdedel.

Omfattningen

¼ sjukpenning: arbetsförmågan är nedsatt med minst ¼ men mindre än hälften.
½ sjukpenning: nedsatt med minst hälften men mindre än ¾.
¾ sjukpenning: nedsatt med minst ¾ men inte helt.

Hur arbetstiden normalt förläggs

Huvudregeln är att arbetstiden minskas i samma grad varje dag.

Det går att förlägga arbetet ojämnt, exempelvis olika långa pass eller färre arbetsdagar, om upplägget inte försämrar möjligheterna att återgå i arbete. Försäkringskassan ska bedöma detta i det enskilda fallet. Vid ojämn förläggning bedöms arbetsförmågan normalt över högst 14 dagar, men ibland över längre tid.

Stäm av innan schemat ändras

Om du vill ha en annan förläggning än en jämn minskning varje dag ska du först stämma av det med Försäkringskassan. Ett läkarintyg som beskriver varför den ojämna förläggningen fungerar kan i många fall vara tillräckligt underlag.

Arbetstidens faktiska förläggning kan också behöva framgå från dig eller arbetsgivaren och kan finnas i arbetsgivarens plan för återgång i arbete.

Hur mycket pengar kan jag få?

Beloppet beror främst på din fastställda SGI, sjukpenningnivå, sjukskrivningsgrad och hur sjukpenningen ska beräknas.

På normalnivå är beräkningsunderlaget:

SGI × 0,97 × 0,80

På fortsättningsnivå är det:

SGI × 0,97 × 0,75

Det motsvarar alltså inte exakt 80 respektive 75 procent av SGI. Deltidssjukpenning anpassas sedan till den beviljade nivån.

Ersättningstak

SGI kan som mest vara 10 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet bestäms för varje år.

Karens

Karensreglerna skiljer sig mellan situationer:

När sjukperioden börjar med sjukpenning som svarar mot anställningsinkomst görs normalt karensavdrag. Det är en hel dags sjukpenning vid kalenderdagsberäkning eller 20 procent av en genomsnittlig veckas sjukpenning vid arbetstidsberäkning.
För sjukpenning som svarar mot eget företagande gäller normalt sju karensdagar, om inte annan karenstid har anmälts.
Om arbetsgivaren ska betala sjuklön samma dag ska sjukpenningen inte beräknas på inkomsten från den arbetsgivaren.

Vad händer efter att jag skickat ansökan?

Efter ansökan prövar Försäkringskassan om uppgifterna räcker för att bedöma rätten till sjukpenning för den period och omfattning du har ansökt om. Ett läkarintyg är ett medicinskt underlag, men det är inte i sig en ansökan.

Om något saknas

Om relevanta uppgifter saknas ska Försäkringskassan informera om vilka uppgifter som behövs, varför de behövs, och när de senast ska lämnas in.

Kompletteringar kan ibland lämnas muntligt eller skriftligt. Men uppgifter om vilken dag/period, omfattning, ett utökat anspråk, underskrift och kontonummer måste kompletteras skriftligt.

Om komplettering inte lämnas kan Försäkringskassan bedöma ansökan utifrån det underlag som finns. Det kan leda till avslag. Om ansökan är så ofullständig att den inte kan prövas i sak kan den i stället avvisas.

Om ansökan och läkarintyget inte stämmer

Kontrollera särskilt att datum och sjukskrivningsomfattning i din ansökan stämmer med det medicinska underlaget. Om ansökan gäller fler dagar eller en högre omfattning än vad som redan framgår, är det ett utökat anspråk som ska hanteras skriftligt. Försäkringskassan kan behöva begära kompletterande uppgifter för att kunna bedöma perioden.

Vad gör jag om jag får avslag eller fortfarande är sjuk när perioden tar slut?

Om du får avslag eller fortfarande är sjuk när perioden tar slut behöver du skilja på en ny period framåt och ett beslut för en redan prövad period. Fortsatt sjukdom ger inte automatiskt fortsatt sjukpenning.

Om du fortfarande är sjuk

Förlängning av sjukpenning
Sjukpenning söks för en viss period och omfattning. Vill du ha sjukpenning för fler dagar efter en tidigare beslutad period behöver du ansöka på nytt för de dagarna. Den nya ansökan prövas som ett eget ärende.

Om du får avslag

Omprövning av beslut
Läs beslutet noga: ett beslut kan gälla hela perioden eller bara vissa dagar. De flesta beslut enligt socialförsäkringsbalken kan begäras omprövade. Begäran ska normalt göras inom två månader från den dag du fick del av beslutet.

Överklagande
Efter omprövning kan beslutet i de flesta fall överklagas.

Skydda SGI

SGI-skydd efter sjukpenning eller avslag
SGI-skydd behöver bedömas utifrån vad som händer mellan perioderna, exempelvis fortsatt sjukdom, arbete, studier, föräldraledighet eller att stå till arbetsmarknadens förfogande. Skyddet under väntan på beslut gäller inte automatiskt om man ansöker igen om samma redan slutligt prövade sak; en ny, ännu oprövad period kan däremot bedömas annorlunda.

Källor

Försäkringskassan, Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning, vägledning 2025:1, version 4, beslutad 2026-09-15.
Försäkringskassan, Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid, vägledning 2004:5, version 17, beslutad 2024-11-06