Atjoo prosit!

Foto: Shutterstock.

Ur Tema Livsstil & Hälsa i Föräldrakraft nr 1, 2015.

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

Aj då, förkylningstider igen! Föräldrakraft har tillsammans med lung- och allergimottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus sammanställt en guide med allt du behöver veta om virus, bakterier och infektionskänsliga barn.

Aj då, förkylningstider igen! Föräldrakraft har tillsammans med lung- och allergimottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus sammanställt en guide med allt du behöver veta om virus, bakterier och infektionskänsliga barn.

 

Är mitt barn infektionskänsligt?

Många barn med funktionsnedsättning har en ökad infektionskänslighet trots att de inte har en bakomliggande immunbristsjukdom som orsakar detta.

Infektionskänsligheten kan istället uppkomma på grund av begränsad fysisk aktivitet och utevistelse, felsväljningar, mindre varierad kost eller att barnet har svårt att hosta upp slem.

För en del barn är varje förkylning en potentiell lunginflammation med oviss utgång. En del barn utvecklar också astma som gör dem extra infektionskänsliga.
 

Vad är infektionskänslighet?

Att vara infektionskänslig innebär att man är mer mottaglig för bakterier och virus, och att det är svårare att bli frisk från en infektion. Bakterier som finns naturligt på vår hud och i våra tarmar kan då lättare orsaka en infektion i kroppen.

En del av immunförsvaret består av de vita blodkropparna, men dessa kan påverkas av vissa sjukdomar och behandlingar så att de blir färre och mindre effektiva att stå emot en infektion.
 

Hur byggs vårt immunförsvar upp?

Precis innan vi föds får vi stora mängder antikroppar från vår mamma. Dessa antikroppar utgör ett viktigt försvar mot infektioner under det första halvåret. Men om din mamma inte själv har haft en viss infektion kan du inte heller ha några skyddande antikroppar mot just den.

Efter ungefär sex månader måste barnet därför bygga upp ett eget försvar mot infektioner. Detta sker genom att man utsätts för virus och bakterier och utvecklar egna anti­kroppar.

 

Men mitt barn är ju aldrig helt friskt!

Upp till tre års ålder är det vanligt att ha många infektioner, och många luftvägsinfektioner per år i denna ålder är fullständigt normalt. Efter­som de flesta infektioner inträffar under vinterhalvåret blir det många gånger så att barnet inte hinner bli helt bra från en förkylning innan nästa drar igång.

Det kan i perioder kännas som om barnet alltid är sjukt. Så länge det bara rör sig om förkylningar, hosta och snuva, en och annan magsjuka och öroninflammation och barnet i stort följer sin viktkurva, så är det nästan aldrig fråga om något fel på barnets immunförsvar.

Vad är barnastma?

I luftrören finns muskler som kan dra ihop sig vid en förkylning. Samtidigt svullnar slemhinnan och bildar slem. Det väser, rosslar och kan vara svårt att hosta. Återkom­mande och långvariga förkylningar eller upprepade öroninflammationer kan vara ett tecken på barnastma.

Upp till två års ålder så ser man att barnastma ofta uppkommer i samband med förkylning, och att när barnet har frisknat till så försvinner alla besvär. För vissa försvinner detta men för andra blir det grunden till bestående astmabesvär.

Vad händer i kroppen?

Om astman inte behandlas leder den ofta till trötthet och aptitlöshet vilket kan leda till dålig tillväxt. Luft­vägs­infek­tionerna kan bli frekventa och långvariga, speciellt hos barn som är undernärda. Om barnet inte heller orkar äta på grund av infektionen blir det lätt en ond cirkel.

Om man istället har problem med reflux eller fel­sväljning, att mag­innehåll hamnar fel är det lätt att bakterier fastnar i lungorna och orsakar lung­inflammation. Upp­repade infektioner gör också att flimmerhårens funktion försämras och får svårare att transportera upp slem.

Är det någon skillnad på virus och bakterier?

Bakterier och virus kan orsaka infektioner som ger ungefär likadana symtom. Infektioner orsakade av bakterier läker ofta ut av sig själva, men kan ibland behandlas med antibiotika. Antibiotika biter däremot inte på infektioner orsakade av virus, till exempel influensa.

Ibland används antivirala medel mot virusinfektioner, men det vanligaste är vaccin för att förebygga dem. Personer med flerfunktionsnedsättning, kronisk sjukdom, astma eller immunbristsjukdom erbjuds årligen vaccination mot influensa.

Kan man undvika att bli smittad?

Till viss del. De flesta infektioner smittar precis innan sjukdomen bryter ut, vilket innebär att man kan bli smittad även om man försöker undvika att komma i kontakt med andra som är sjuka. På samma sätt smittar man också andra.

Några bra tips är dock att tvätta händerna ofta, och torka eller sprita av saker som används av många. Dessutom är det bra att försöka se till att få frisk luft och fysisk aktivitet varje dag, liksom varierad kost och mycket frukt och grönt. Ordentligt med sömn är också viktigt.

Vilka behandlingsformer finns?

En del barn behöver medicin för att vidga och skydda luftrören mot inflammation. Det kan handla om behandling med kortison, slemlösande och luftrörsvidgande preparat, som inhaleras dagligen eller endast vid förkylning. En del barn behöver också regelbunden andningsgymnastik.

Stora mängder koksaltlösning som inhaleras kan göra slemmet lösare och lättare att hosta upp. Hjälp att hosta med en PEP-mask eller hostmaskin kan också behövas. I vissa fall behandlas barn som får upprepade problem med infektioner med lågdosantibiotika i förebyggande syfte.
 

Vad händer om förkylningen inte släpper taget?

För en del barn ”sätter sig” förkylningen och orsakar en följdinfektion någonstans i kroppen. Det vanligaste är öroninflammation, men även bihålor, urinvägar, ögon och lungor kan drabbas.

Ett kännetecken på detta kan vara att förkylningen efter några dagar ändrar karaktär. Tecken på lunginflammation kan vara att barnet blir mer allmänpåverkat, får feber, andas snabbare och ytligare, eller att slemmet byter färg och konsistens. Mycket rossel kan låta som en lunginflammation utan att vara det.

Hur behandlas lunginflammation?

Förr i tiden var lunginflammation inte behandlingsbart och ledde till döden. Idag kan många former av lunginflammation behandlas, men det är fortfarande ett allvarligt tillstånd.

Om man på grund av dålig hostfunktion har svårt att bli av med slem kan lunginflammation vara livshotande, och det är viktigt att söka sjukvård snabbt. På sjukhuset lyssnar läkaren på lungorna. Därefter kontrolleras barnet snabbsänka (CRP) för att se hur kraftig infektionen är.

Dessutom tar man ofta en lungröntgen och ett slemprov. Om allt tyder på lunginflammation sätts ofta antibiotikabehandling in. Barnet kan också behöva syrgas och extra andningsstöd under en tid.

 

Vad kan för mycket antibiotika leda till?

Det finns många olika sorters antibiotika. En del hjälper mot många bakterier, så kallade bredspektrum-antibiotika. Andra hjälper bara mot vissa, och läkare rekommenderas att använda dessa i första hand.

Antibiotika slår ut den naturliga bakteriefloran i svalg, underliv och tarm och gör det lättare för nya infektioner att få fäste. Om man avbryter en antibiotikakur kan de bakterier som inte hunnit dö växa sig starkare och bli resistenta.

Resistens innebär att bakterien ändrar sina egenskaper och blir motståndskraftig mot antibiotika. Det finns ett samband mellan mycket antibiotikaförbrukning och resistensutveckling.

De resistenta bakterierna kan smitta andra bakterier, och människor kan överföra dessa mellan varandra. Man ska därför bara äta antibiotika om man måste.

 

Publicerad:
2015-01-09

Av: Anna Pella

Nyckelord:
Livsstil & hälsa


ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Egen assisans