Nyheter

Personer med LSS drabbas av åtstramningar i pandemins skugga


Innehåll från NKA
Att vara anhörig
Nya webbinarier om anhörigfrågor
NKA-podden tipsar om stöd och strategier
Samtalsgrupp kostnadsfritt stöd
Fler tips på NKA:s egen temasida

Innehåll från Misa
Misa tipsar
De har varken skola eller jobb
Gymnasiesärskola – och sedan?
I ett rättvist samhälle kan alla välja sysselsättning
Fler tips på Misas temasida

Innehåll från Humana
Humana tipsar
Logopedens bästa råd!
När Josefin fick en son med autism valde hon att bli jurist
Parapepp inspirerar till aktivitet
Fler tips på Humanas temasida

Risken ökar nu för att personer med intellektuell funktionsnedsättning blir sittande hemma, isolerade i LSS-bostäder
Eva Borgström. Foto: Linnea Bengtsson

Eva Borgström. Foto: Linnea Bengtsson.

 

Smittrisken har minskat, krisberedskapen har förbättrats. Men nu växer oron för att budgetåtstramningar i kommunerna ska försämra situationen för personer med LSS. Det handlar om isolering, ökad ohälsa, färre LSS-insatser och stängda gymnasiesärskolor.
– Det kan påverka personer som omfattas av LSS mycket negativt, säger Eva Borgström, FUB.

Enligt Eva Borgström påverkas personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och anhöriga på många sätt. Här är några exempel:

Stängd daglig verksamhet

Personer med intellektuell funktionsnedsättning, IF, har i hög grad påverkats av pandemin. I många kommuner har daglig verksamhet, DV, stängts ned, i vissa kommuner redan tidigt i våras, och hittills hållits stängda i flera månader. I vissa fall, exempelvis Stockholms stad, har det gjorts på grund av hög allmän smittspridning i Stockholmsområdet. I andra kommuner med låg eller ingen smittspridning, stängdes DV ned av mer oklara orsaker. Kanske hög sjukfrånvaro då personal följde Folkhälsomyndighetens rekommendationer att stanna hemma vid minsta sjukdomssymptom?

En annan förklaring kan ha varit att man ville använda personalen i andra verksamheter, till exempel äldreomsorgen. Klart är att stängd daglig verksamhet har inneburit mindre aktivitet och stimulans och färre sociala kontakter för många personer med IF.

Besöksförbud i gruppbostäder

I anslutning till att regeringen i mars lämnade en skarp rekommendation mot att besöka äldreboenden, vilket ledde till ett nationellt besöksförbud på äldreboenden, införde många kommuner och privata utförare besöksförbud även på gruppbostäder. Detta trots att det saknades lagstöd för detta. I vissa fall varade besöksförbudet under lång tid, i två-tre månader. Det var, och är, ibland även kopplat till restriktioner för de boende vad gäller fritidsaktiviteter, att gå till affären och handla mat, etc.

Besöksförbudet innebar att de boende inte fick träffa sina anhöriga i den egna lägenheten och att de i vissa fall inte heller fick träffa dem utanför gruppbostaden. I andra gruppbostäder infördes endast restriktioner när det gäller besök i gemensamhetsutrymmet. Besöksförbudet i kombination med stängd DV har för vissa inneburit kraftigt minskade sociala kontakter, passivitet, minskad fysisk aktivitet och ensamhet. Risken är stor för ökad psykisk och fysisk ohälsa.

Flyttat till föräldrahemmet

Det förekommer även att personer med IF tillfälligt har flyttat från LSS-bostaden till föräldrahemmet, framför allt för att de anhöriga inte har känt sig trygga med personalens förmåga att hantera risken för smittspridning, etc.

Personer med flerfunktionsnedsättning

Oron var under våren stor hos många anhöriga till personer med flerfunktionsnedsättning – en grupp personer som är särskilt sårbara om de insjuknar i covid-19. Det fanns en oro för smittspridning via de personliga assistenterna, som ofta är unga och rör sig ute i samhället, åker kollektivt till jobbet, etc.

Det dröjde även innan man fick tillgång till skyddsutrustning och möjlighet att testa assistenterna för covid-19. Det fanns även en stor oro för att den närstående inte skulle få sjukhusvård om hen insjuknade.

Bristande information till anhöriga

Den enkät som Riksförbundet FUB gjorde i början av juni visade att många anhöriga var mycket missnöjda med den bristande informationen från ledningen för LSS-bostaden. De anhöriga saknade information om LSS-bostadens rutiner med anledning av covid-19 och handlingsplaner vid eventuell smitta. Man ville veta om personalen hade kunskap om hygienrutiner och om man hade tillgång till skyddsutrustning. I många fall var informationen otillräcklig och ibland till och med obefintlig.

Hur utvecklas situationen just nu?

Smittläget i samhället har varit lägre under sommaren och det bör rimligtvis ha påverkat personer med IF positivt. Samtidigt vet vi sedan tidigare att när ordinarie personal i LSS-bostäder har semester och ersätts av sommarvikarier, minskar på många håll möjligheten till aktiviteter och utevistelse för de boende. Vikarierna har fullt upp med de fasta rutinerna och hinner inte med – eller prioriterar inte – fritidsaktiviteter.

Inför en eventuell andra våg av smittspridning är LSS-verksamheterna förberedda på ett helt annat sätt än i början av våren.

Skyddsutrustning finns på plats, baspersonalen har deltagit i Socialstyrelsens webbutbildningar om basala hygienrutiner, vilket i våras brast på många håll, och både PCR-test för att undersöka om en person med IF eller personal har en pågående infektion och antikroppstest finns tillgängliga. Det finns även rutiner framtagna för hur man ska hantera om någon sjuknar in i LSS-bostaden. Det borde minska oron.

Vi hör att daglig verksamhet fortfarande håller stängt i vissa kommuner – dock oklart i hur många kommuner.

Exempel på konkreta problem?

Ett konkret problem är att personer med IF riskerar att bli sittande hemma i LSS-bostad.

Risken för kraftigt ökad psykisk- och fysisk ohälsa hos personer med IF som en följd av stängd DV, fortsatta besöksrestriktioner, indragna fritidsaktiviteter etc.

Utbildningen för många elever med IF påverkas. Under våren låg undervisningen i många gymnasiesärskolor slentrianmässigt nere, trots att skolstängningen och distansundervisningen enbart gällde gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Minskat anordnande av LSS-insatser som kontaktperson och ledsagning i skuggan av covid-19 bidrar ytterligare till personer med IF:s isolering.

Minskat anordnande av LSS-insatser riktade till familjer som avlösarservice och korttidsvistelse med hänvisning till smittspridning. I nuläget ska rutiner för att hantera detta finnas. Det är av stor vikt för såväl föräldrar, syskon och barn med IF att dessa insatser kan erbjudas.

Det finns även en uppenbar risk att pandemin kommer att leda till stora budgetåtstramningar, inte minst i kommunerna, vilket kan påverka personer som omfattas av LSS mycket negativt.

Vad anser du om FUB om smittskyddspenningen?

Riksförbundet FUB uppmärksammade tidigt i våras socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi och regeringen på att många familjer som har barn med intellektuella funktionsnedsättningar blir allvarligt påverkade av Covid-19 pandemin. Vi skrev att åtgärder måste vidtas omedelbart för att skydda familjerna mot de ekonomiska konsekvenserna av en plötslig och oväntad minskning av löneinkomsten orsakad av den pågående pandemin.

Vi menar att barn med intellektuella funktionsnedsättningar måste prioriteras som en särskild riskgrupp. Många är infektionskänsliga och har underliggande sjukdomar och riskerar därför att bli allvarligt sjuka om de smittas av Covid-19. Flertalet kan inte heller vara ensamma hemma på samma sätt som jämnåriga barn utan funktionsnedsättning – något som gäller även de allra flesta elever som går i gymnasiesärskolan. Detta medför att när gymnasiesärskolorna stänger måste föräldrarna stanna hemma från arbetet för att ta hand om sina barn.

Hur påverkas Riksförbundet FUB:s verksamhet av pandemin?

Vi har påverkats i hög grad när det gäller fysiska träffar, som medlemsaktiviteter av olika slag ute i lokalföreningarna. Indragna aktiviteter har drabbat medlemmar med IF särskilt hårt eftersom de redan har drabbats av besöksförbud i gruppbostaden och andra restriktioner samt stängd DV i många kommuner.

Pandemin har inneburit att digitala möten i form av Zoom och Teams har ökat kraftigt i samhället. Så även inom FUB. Många lokalföreningar och länsförbund har för första gången hållit digitala årsmöten och sammanträden. Riksförbundet anordnade en digital förbundsstämma i maj för att kunna ta viktiga och brådskande beslut, som inte kan vänta till den extra förbundsstämma som planeras äga rum i maj 2021.

Riksförbundets kansli har följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer och de anställda har sedan mitten av mars i huvudsak arbetat hemifrån. Planerade fysiska möten och konferenser har ställts in. Riksförbundets intressepolitiska påverkansarbete fokuserades under våren och försommaren i huvudsak på pandemin och dess effekter för personer med IF. Kansliet tog exempelvis tidigt fram anpassad information om sjukdomen, skyddsåtgärder etc.

Vi uppmärksammade tidigt regeringen och centrala myndigheter på LSS-personalens behov av utbildning om hygienrutiner och skyddsåtgärder, förebyggande föräldrapenning för föräldrar som har barn som är extra utsatta om de blir smittade. Vi har lyft frågor som rätt att åka ensam i färdtjänsten för att förhindra smittspridning, konsekvenser av stängda skolor och rätt till habiliteringsersättning när daglig verksamhet är stängd på grund av pandemin.

Under sommaren genomfördes två enkätundersökningar kopplade till covid-19 pandemin; den ena riktade sig till anhöriga, ställföreträdare och personal i LSS-verksamhet, den andra till personer med IF.

 

Fler artiklar om detta ämne

Coronakrisen
Christina Heilborn. Foto: Charlotte Ruckl
”Coronakrisen fick samhället att glömma människors lika värde”
Personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas hårt – även anhöriga blir utan stöd
Assistansguide
Jessica Smaaland. Foto: Anna Pella
Guide: Personlig assistans under corona och andra kriser
”Man kan inte skylla på att detta aldrig hänt innan. Alla behöver bli bättre på krisberedskap”
Coronakrisen och assistans
Love Molin. Foto: Anna Pella
”Vi får lita blint på herr Tegnell”
Love Molin har klarat krisen bland annat genom att bygga skyddstält och visir tillsammans med sina assistenter