Debatt

Avskaffa institutionsboenden – nu!


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Vi har rätt att välja var och med vem vi vill leva, på lika villkor som andra, och inte vara tvungna att bo i särskilda boendeformer

Magnus, Richard och Anna

Debattartikeln är undertecknad av Magnus Andén, Richard Kostenius och Anna Söderberg.

 

DEBATTARTIKEL. Idag, på Internationella funktionshinderdagen, ställer Riksföreningen JAG frågan till Sveriges politiker: Är det nu inte dags att ta tydlig ställning mot institutioner? Är det inte dags för Sverige att äntligen uppfylla FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar och avveckla institutionsboenden en gång för alla?

Vittnesmålen om svåra missförhållanden och övergrepp i institutionsboenden är många – och det kommer ständigt nya. Kommuner och privata omsorgsbolag tillåts utsätta oskyldiga och ofta värnlösa medborgare för inlåsning, våld och tvångsmedicinering.

Slutna miljöer skapar övergrepp

Vad sker i en låst verksamhet när dörrarna stängts? Det går att rada upp ett otal exempel på slutna miljöer som lockar fram människors absolut värsta sidor. Miljöer där normala gränser och värderingar inte längre gäller. En värld i avskildhet där egna regler sätts upp och sanktioneras högt upp med ledningens goda minne. Upprepade fall av pennalism på internatskolor, kodex i militärförband och mobbing och bestraffningar i idrottssammanhang har avslöjats och dokumenterats.

Och nyligen kunde vi i SVT:s Uppdrag granskning återigen se hur destruktiva kulturer uppstår i LSS-institutioner. Personer med intellektuell funktionsnedsättning vittnar om vidriga övergrepp och misshandel i sina boenden.

Människor med stora komplexa behov klumpas ihop under ett och samma tak. Det livsviktiga individuella behovet sätts åt sidan framför gemensamma regler och rutiner. För den som inte passar in i formen, i synnerhet personer med autism och kognitiv funktionsnedsättning, väntar begränsning och uppfostring. En persons kraftiga protest och utagerande beteende leder många gånger till svåra kedjereaktioner hos de andra boende, omöjliga för organisationen att hantera. Bestraffning, inlåsning, våld och medicinering blir ett faktum. Och insynen elimineras när enhetschefer och personal tillåts besluta över de boendes besök, aktiviteter och sociala liv.

Det händer varje dag

Detta är inte exempel på saker som kan hända – de händer varje dag. Många av oss och våra familjer har upplevt det själva, eller sett det med egna ögon. Och de som har slagit larm har blivit stämplade som besvärliga anhöriga, utestängda, belagda med besöksförbud. Tack och lov för modiga visselblåsare som låter sanningen komma fram.

Här är några verkliga exempel, vittnesmål från medlemmar i vår förening. Vuxna människor som älskar livet, som kunde varit din granne, vän eller närstående. Som av olika anledningar måste sätta all sin tilltro och tillit till personer i sin närhet:

”Efter en tid i mitt boende började jag utveckla självskadebeteenden. Jag hade svårt att anpassa mig till gruppbostadens rutiner. Jag behöver särskilt mycket tid vid måltider och det fanns det inte utrymme till. Jag blev ofta lämnad ensam på mitt rum i min fåtölj. Där satt jag och drog av mig håret. Till slut utvecklade jag anorexi. Jag var mycket nära att dö.”
Anna

Jag var frisk – men låstes in

”Jag var helt frisk, psykiskt och fysiskt, men hade en turbulent tid i mitt liv. Genom vården blev jag lovad professionell och kreativ hjälp. Jag placerades på en låst avdelning på ett privatiserat före detta mentalsjukhus. Ingen fick besöka mig. Jag medicinerades tungt mot aptitlöshet, sömnsvårigheter, ångest, depression och schizofreni – men fick för lite av den epilepsimedicin jag verkligen behövde. Personalen trodde att mina stora epilepsianfall berodde på jag bekymrade mig för att lämna enheten och flytta hem igen. Jag var så drogad och illa däran att det var allvarlig fara för mitt liv.”
Erik

”Under loppet av tre månader i min boendeform bröts jag ner så hårt att jag bara var en spillra av mig själv. Personalen hade inte kunskap, vilja eller förmåga att ge mig det stöd jag behövde. Istället medicinerades jag med tunga läkemedel och jag låstes in med två personal och två väktare i min lägenhet. Jag led mycket svårt och mådde fruktansvärt dåligt.”
Saeid

Jag var när att mista livet

”Jag har hemska upplevelser från boende på gruppbostad. Jag for mycket illa och utvecklade svåra självskadebeteenden. Personalen hade varken kompetens eller förmåga att ge mig den tillsyn och omsorg jag behövde. Boendet satte in grabbar med stora muskler för att de skulle rå på mig. De personer, som verkligen hjälpte mig slutade. Det rådde en tystnadskultur och mina föräldrar blev förda bakom ljuset. Jag medicinerades med Stesolid, utan min gode mans vetskap. Missförhållandena gick så långt att jag blev så sjuk så jag var ytterst nära att mista mitt liv.”
Sofie.

”Där jag bodde vägrade personalen sköta min hygien på det sätt jag behövde. Jag protesterade men varje protest ledde till en begränsning. Det jag behövde togs systematiskt ifrån mig. Jag blev så pressad och stressad över att jag inte klarade av att anpassa mig till de andras rutiner och regler. Mina svåra självskadebeteenden var ett rop på hjälp. Som bestraffades. En gång fick min pappa köra mig till akuten för att sy ett spräckt ögonbryn efter att jag blivit skallad av en personal.”
Federico

Bygga inte nya institutioner

Sluta satsa pengar på institutioner och sluta hävda att de kan förbättras med pedagogisk arkitektur och professionalisering. Det går inte att bygga ”den goda institutionen”. Slutna miljöer kommer för evigt leda till pennalism och andra vidrigheter, och det kommer alltid att drabba de redan mest utsatta allra hårdast. Därför måste alla former av institutionsboende bort.

I flera av Sveriges kommuner idag byggs både gruppbostäder och barnboenden. Och det är nästan bara personer med intellektuell funktionsnedsättning som tvingas in i dessa institutionella boendeformer. En klar IQ-diskriminering helt i strid både med LSS och FN:s konventioner om rättigheter för barn och för personer med funktionsnedsättning, som Sverige har åtagit sig att följa.

Rätt att välja boende

I konventionens artikel 19 står tydligt att “personer med funktionsnedsättning har möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva på lika villkor som andra och inte är tvungna att bo i särskilda boendeformer”.

Låt människor själva välja ett eget anpassat boende med det individuella stöd som var och en har laglig och mänsklig rätt till och vet att en mår bra av. Så att alla Sveriges medborgare kan leva i frihet med delaktighet i dagens moderna samhälle.

Avskaffa institutionsboendena nu.

Magnus Andén
ordförande i Riksföreningen JAG, genom god man Cecilia Blanck

Richard Kostenius
vice ordförande i Riksföreningen JAG, genom god man Linda Forzelius

Anna Söderberg
medlem i Riksföreningen JAG, genom god man Åsa Emtelin

 

ANNONSER
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Mo Gård
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
ANNONSER
  • Annons för STIL
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Primass
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Fremia
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för HD Motion
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för JAG
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Made for Movement

   

2 Comments

  1. Tyvärr blir ”vanliga” gruppboenden institutioner när personal inte vill engagera sig och skapa meningsfull tillvaro för brukare. Dessa blir av ren tristess ledsna eller utåtagerande, precis som små barn gör när de behöver uppmärksamhet. Vad händer då? Jo medicinering. Senaste fallet jag hörde om var för ett år sedan. Det var en nära släkting, en ung person. Det var flera på boendet som medicinerades.

    Det är de som fördelar boendeplatser som har det största ansvaret – att matcha rätt. Det är så klart oerhört viktigt att varje individ hamnar på rätt plats där denne kommer att få sina behov tillgodosedda. Det kan vara platsen, boendets utformning, personalens styrkor och vilja att engagera sig, de övriga boenden (grannar) där deras diagnoser fungerar ihop samt att de har någorlunda samma intressen… Egentligen bör man titta på alla dessa faktorer.

    I en av Sveriges största städer sitter personer som har ansvar för detta men vars kompetens kan ifrågasättas. Man hämnas genom att erbjuda boende som uppenbart inte borde passa, bara för att kollegan har dålig erfarenhet av släkten till den sökande, eller för att man tagit illa upp någon fråga, eller rent av för att man kan. Det är svårt det här med makten.

    På den positionen borde sitta en eldsjäl som verkligen matchar på riktigt. Alla vinner på rätt matchning – inte bara sökande själv utan blivande grannar, personal, chefen…

    Vidare borde en grupp regelbundet kontrollera boenden, genom besök (oanmälda) samt genom enkäter till sökanden samt anhöriga/god man.

    Då hade risken till vantrivsel och kränkande behandling minskat.

  2. Pingback: Riksföreningen JAG gör musikvideo • Riksföreningen JAG

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *