”Bättre möjligheter för alla med funktionsnedsättning”
UPPDATERAD. ”Möjligheter till jobb, ett gott liv och en meningsfull fritid förbättras för alla med olika former av funktionsnedsättning”, sa Stefan Löfven i regeringsförklaringen på måndagen.
Samtidigt klev Lena Hallengren fram som ny chef för hela socialdepartement och får därmed mer makt i den nya regeringen.
Även om LSS, lagen om stöd och service, aldrig nämndes med namn lyfte statsministern fram några av de punkter som S, MP, L och C kommit överens om.
”Rätten till assistans för egenvård, andning och sondmatning ska återställas. Definitionen av normalt föräldraansvar smalnas av. Rätten till assistans för behov av tillsyn stärks. Frågan om huvudmannaskapet för den personliga assistansen utreds. Den som har rätt till personlig assistans ska få det”, sa Stefan Löfven.
Några ytterligare funktionshinderfrågor kom med i regeringsförklaringen.
”Ingen elev ska lämnas efter och den som vill ska kunna springa före. Läsa-skriva-räkna-garantin ska förverkligas”, sa Stefan Löfven.
”Det ska bli lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp. Stöd för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska öka. Resursskolor ska utvecklas och särskolan stärkas.”
Stefan Löfven sa också att en ”oberoende institution för mänskliga rättigheter inrättas”.
RBU efterlyser snabb handling
De första reaktionerna på regeringsförklaringen från funktionsrättsrörelsen är avvaktande.
RBU:s Maria Persdotter säger att ”det är bra att statsministern äntligen lyfter den kritiska frågan om rätten till personlig assistans. Det är rätt tänkt, men det brådskar med besluten. Sondmatning, andning och statligt huvudmannaskap för personlig assistans är redan utredda. Vi behöver snabb handling, inte fler utredningar”.
DHR kritisk till jobbpolitiken
DHR:s Rasmus Isaksson radar upp en lång rad kritiska synpunkter, bland annat när det gäller sysselsättning:
”Möjligheten till arbete för personer med funktionsnedsättning nämndes inte alls i regeringsförklaringen vilket är en stor besvikelse. Personer med funktionsnedsättning är en resurs som idag inte används i på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning är mycket högre än för befolkningen i stort. Situationen för personer med funktionsnedsättning måste vara av högsta prioritet för den tillträdande arbetsmarknadsministern”, säger Rasmus Isaksson.
Oro för stora ekonomiska klyftor
Funktionsrätt Sveriges Elisabeth Wallenius gläds åt en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Men även hon kritiserar regeringsförklaringen:
”Vi ser inga ambitioner i regeringsförklaringen när det gäller det breda perspektivet inom alla samhällsområden på personer som lever med funktionsnedsättning som en självklar del av den mänskliga mångfalden. Det handlar bland annat om de stora ekonomiska klyftor som finns mellan personer som arbetar och personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan arbeta och som idag lever på sjuk- och aktivitetsersättning på oacceptabelt låga nivåer.”
FUB vill ha satsningar på alla LSS-insatser
FUB:s ordförande Harald Strand är kritisk till att regeringsförklaringen bara nämner assistans och ingen annan av de tio LSS-insatserna.
”Övriga LSS-insatser måste på samma sätt präglas av hög kvalité och rättssäkerhet! Alla som har rätt till en eller flera av LSS-insatserna ska få dem. Vi stöder naturligtvis att föräldraansvaret ska smalas in, precis som vår rapport ’Föräldraansvar för barn med funktionsnedsättningar’ tydligt beskrivit. En ny kompletterande utredning behövs, men den bör även gälla alla insatser i LSS”, säger Harald Strand.
Han är också kritisk till att regeringsdeklarationen inte uppmärksammar den fattigdom som drabbar merparten av LSS personkrets 1.
Glädjande satsning på särskolan
Autism & Aspergerförbundet ser positivt på regeringsförklaringen. ”Glädjande att den nya regeringen avser att stärka särskolan, en elevgrupp som länge kommit i skymundan”, säger förbundets skolombudsman Agneta Söder.
Hon berömmer även ”att elever ska få rätt stöd i tid i skolan, vilket innebär att läsa-skriva-räkna-garantin kommer att genomföras. Lärarutbildningen kommer reformeras och det föreslås att kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till exempel autism ska bli obligatoriskt – ett krav som förbundet länge drivit”.