BO: ”Skrämmande berättelser från barn med funktionsnedsättning”

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Etac

Barnombudsmannen vill skärpa lagstiftningen, så att barn och unga som blir utsatta för kränkningar och fysiskt våld i skolan får den hjälp och stöd de har rätt till. I deras årsrapport konstaterar de att barn ofta inte får stöd på sina villkor samt att barn med funktionsnedsättning i större utsträckning är utsatta för kränkningar.

Barnombudsmannen vill skärpa lagstiftningen, så att barn och unga som blir utsatta för kränkningar och fysiskt våld i skolan får den hjälp och stöd de har rätt till. I deras årsrapport konstaterar de att barn ofta inte får stöd på sina villkor samt att barn med funktionsnedsättning i större utsträckning är utsatta för kränkningar.

– Det som har slagit mig, det är att de barn som vi har pratat med och berättar om vuxenkränkningar i skolan, de har nästan alla en funktionsnedsättning. Och det tycker jag själv var riktigt skrämmande, att det var på det sättet. Man är ofta på grund av en funktionsnedsättning sårbar redan från början och så beskriver man att man blir utsatt från vuxenvärlden. Det är inte okej, säger Barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

Barnombudsmannen har det senaste året granskat hur de mänskliga rättigheterna respekteras för barn och unga som utsätts för kränkningar och trakasserier i skolan. Man har intervjuat 89 barn med olika bakgrund. Slående är att många barn inte själva har koll på sina rättigheter och vet inte vart de ska vända sig.

– Det som är unikt i vår årsrapport är att unga har fått berätta själva om vilket stöd de upplever att de får, eller kanske framför allt det stöd man inte får. Det är detta vi fokuserar på i vår rapport. Vi vuxna har konstruerat ett system som vi tycker ska göra att barnen blir trygga i skolan. Men när jag pratar med barn så beskriver man att man inte känner till det här, man vet inte vilken hjälp man kan få. Och när det väl händer något, till exempel att det blir en anmälan, då blir det ofta inte på ens egna villkor. Och det är det vi tänker att man ska börja ta tag i och förändra, säger Fredrik Malmberg.

Resultat från deras egen årsrapport, samt kritik från både FN:s barnrättskommitté och FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, gör att Barnombudsmannen ser allvarligt på situationen och i sin kommande årsrapport lägger allt fokus på de mänskliga rättigheterna för barn och unga med funktionsnedsättning.

 


”Vuxenvärlden måste ta barnens berättelser på större allvar” säger Fredrik Malmberg till Föräldrakraft. Foto: Linnea Bengtsson

 

Men varför berättar barn med funktionsnedsättning i större utsträckning att de blir utsatta för kränkningar från vuxna?
– Jag kan inte svara på det. Men jag kan bara konstatera att det är fruktansvärt illa att det är så. Barnen beskriver att det kan handla om psykiska kränkningar som att lärare säger saker till dem, och att de sen dessutom kopieras av andra barn i klassrummet. En flicka med dyslexi beskrev till exempel att hon fick höra ”är du trög eller?”, och att detta sen kopierades av barn i hennes klass. För det första tycker jag inte att vuxna ska säga så här över huvud taget, men sen vet jag heller inte om de förstår hur fruktansvärda konsekvenser det får för de här barnen, säger Fredrik Malmberg.

Och hur ser det ut med fysiskt våld från vuxna?
– Om man tittar på de som utsatts för fysiskt våld från vuxna, så är ju barn med funktionsnedsättning generellt överrepresenterade. Och nu kan vi också konstatera att de barn som vi har mött som pratar om det är så i skolmiljön. Och det är något som vuxenvärlden måste ta på stort allvar, att det är de mest sårbara barnen som blir mest utsatta av vuxna i en miljö som ska vara den allra tryggaste, säger Fredrik Malmberg.

Men hur får man bukt med detta?
– Jag tycker man ska ta på allvar att 27 procent av alla anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet handlar om vuxnas kränkningar av barn och bland de anmälningarna handlar en tredjedel om våld mot barn. Det är ett problem som man inte bara kan bagatellisera tycker jag. Vi vill att man förtydligar i skollagen var gränserna går kring våld mot barn. Det finns domar som pekar på att gränserna har blivit mer otydliga, jag tycker det har gått för långt. Nu måste man vara tydlig med att så långt får det inte gå. Då sätter man press på skolhuvudmännen, att faktiskt ge stöd till lärare att förebygga sådana här situationer, säger Fredrik Malmberg.

Föräldrakraft var med när Barnombudsmannen idag lämnade över rapporten till Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister och Gustav Fridolin, utbildningsminister, där BO pekar på fyra viktiga punkter som måste förbättras.

 


”Hoppfull överlämning”, konstaterade Barnombudsmannen när har idag träffade Åsa Regnér och Gustav Fridolin. Foto: Linnea Bengtsson

 

– För det första måste barn och unga få konkret information individuellt. Alltså jag som elev ska få direkt information och veta vilken rätt till stöd jag har och hur jag kan få det stödet.

– För det andra tänker vi att skolhuvudmannen, alltså kommunen eller ett friskolebolag, ska ha en barn- och elevombudsman som man kan vända sig till om man inte får hjälp på sin egen skola.

– För det tredje måste myndigheterna som finns, Barn- och elevombudet, Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen, jobba mycket mer på barn och ungas villkor. De måste ha information som barn förstår och ta in barnen i processen.

– Sist, men inte minst måste man tydliggöra ännu skarpare att våld mot barn aldrig är okej. Och då tycker vi att man behöver få in en tydligare skrivning i Skollagen om det. Eftersom det finns domar nu som pekar på att gränserna har flyttats, säger Fredrik Malmberg.

Behöver man även förändra lärarutbildningen eller rutinerna kring stödet till lärarna?
– Det tror jag absolut. Jag hörde av Lärarförbundet på radion i morse att man väldigt sällan har praktiska övningar kring vad man ska göra i till exempel våldsamma situationer. Det här är ju oerhört svårt för lärarna att hantera. Jag tror absolut att lärarna behöver det här stödet och det är det som är vår poäng. Att skolhuvudmannen måste ta mycket större ansvar för att skolorna är trygga. De kan inte bara lämna det till rektor och lärare och hoppas att de löser det, säger Fredrik Malmberg.

Är du hoppfull efter idag?
– Ja, det är jag. Det går ju inte över en natt i politiken. Men det finns kommuner som redan börjat jobba med att göra skolhuvudmannen känd för barn och unga. Man jobbar med elevombud och så, som vi föreslår, så det händer saker där ute. Jag tror att debatten är jätteviktig, att man börjar se detta ur barnens perspektiv, som man kanske inte har gjort tidigare. Så jag är hoppfull att det blir en förändring, säger Fredrik Malmberg.

 

 

Publicerad:
2015-03-30

Av: Sara Bengtsson

Nyckelord:
Barnombudsmannen, Fredrik Malmberg, Gustav Fridolin, mobbning, våld, åsa regner


ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac