De ser till att alla kan trivas på jobbet
Gabrielle, Agnes och Filip är tre av totalt 400 deltagare i dagliga verksamheter i Gävle.
De jobbar med många olika uppgifter. Agnes arbetar i en företagsgrupp på ett äldreboende. Gabrielle har en enskild plats och arbetar på Omvårdnad Gävles förebyggande verksamhet. Filip arbetar i en basverksamhet som arbetar med olika inne- och uteaktiviteter samt enklare servicesysslor, till exempel tvätt åt externa företag och bakning.
Det är jobb som möter stor uppskattning, och ofta skapar guldkant för alla de som får glädje av deras service.
De gillar verkligen sina jobb, det är uppenbart när Föräldrakraft träffar dem en dag i augusti.
Men de gör också sitt bästa för att alla andra deltagare ska trivas. Denna trio ingår nämligen i en referensgrupp för deltagarna i Gävles dagliga verksamheter.
Där har de goda möjligheter att påverka verksamheterna, särskilt om arbetskamraterna har det problem av något slag.
Nyligen fick de chansen att tycka till om habiliteringsersättningen – den skattefria ersättning man får som deltagare, istället för lön.
Denna ersättning fördubblades – från 45 kronor till 90 kronor som mest per dag. Därmed har Gävle kanske den högsta hab-ersättningen i landet, åtminstone vad man känner till i Gävle.
Höjningen var en symboliskt mycket viktig framgång. Men Gabrielle, Agnes och Filip och övriga i referensgruppen fick också gehör för att ersättningen skulle bli mer som en morot. Så nu beräknas den utifrån hur många timmar man är på jobbet, en förändring som redan ökat motivationen och närvaron.
Var sjätte vecka träffas referensgruppen för att prata om aktuella saker. Ofta handlar det om trivsel. Hur man mår på jobbet är den viktigaste frågan.
När vi träffar Gabrielle, Agnes och Filip har de nyligen klarat av ett referensgruppsmöte. På agendan var kommunens nya satsning på att utbilda personal i bemötande.
Referensgruppen vill gärna vara med och påverka även här, så Filip och Gabrielle utsågs att delta i personalutbildningen, för att svara på frågor om hur man inom daglig verksamhet upplever bemötande.
Det förekommer både bra och dåligt bemötande. Men Gabrielle har personligen nästan bara upplevt gott bemötande på sina arbetsplatser.
– Alla är alltid så glada och trevliga när jag kommer och ropar ”Hej Gabrielle”. Det är så det ska vara, man vill inte ha sura miner eller att folk inte säger något, säger Gabrielle.
Referensgruppen är ett av flera exempel på att Gävle arbetar med att öka delaktighet och inflytande för alla.
Det handlar om stort och smått: Blir man lyssnad på, även om man bor på gruppboende? Får man vara den man är?
Gävle har väckt uppmärksamhet för att ha varit tidigt ute med ”delaktighetsmodellen”, ett sätt att stärka personernas engagemang och inflytande över sin dag.
– Det är ett riktigt bra verktyg för att få fram vad alla tycker, säger Malin som är handledare inom en daglig verksamhet, men också aktivt jobbar med delaktighetsfrågor.
När hon använder delaktighetsmodellen träffar hon deltagarna på en annan verksamhet än den hon själv normalt jobbar på.
– Eftersom jag kommer utifrån och inte är personal på verksamheten vågar deltagarna vara mer öppna med sina åsikter, säger Malin.
Efter fem år med delaktighetsmodellen är entusiasmen fortfarande stor i Gävle, även om den fortfarande inte har införts överallt.
– Hur mycket den används beror på hur önskemålen ser ut, det finns också deltagare som inte alls vill vara med och det måste man respektera, säger Malin.
Att man inom Gävle kommun är mycket stolt över den dagliga verksamheten går inte att ta miste på.
Många blir intresserade av det stora engagemanget från medarbetarna
Och det kommer många studiebesök, både från andra kommuner och från andra verksamheter inom Gävle kommun.
– Många som jobbar med personalfrågor blir mycket intresserade av det stora engagemanget från medarbetarna och hur man lägger upp arbetet genom att låta deltagarna själva välja aktiviteter, säger Ann-Helen Dahlqvist, som är chef för enheten för daglig verksamhet.
Den stora valfriheten, och möjligheterna att allt som oftast byta sysselsättning, imponerar.
– Varje år är det en femtedel av alla deltagare som byter plats och en tiondel av medarbetarna som byter arbete berättar Ann-Helen. Vi öppnar och stänger verksamheter utifrån deltagarnas efterfrågan.
Det är ändå en låg siffra jämfört med år 1995. Det var då kommunen tog över alla dagliga verksamheter från landstinget. Och då fick deltagarna äntligen chansen att själva välja sysselsättning.
– Det var första gången någonsin det gjordes en enkät bland deltagarna, och det ledde till nästan hälften bytte inriktning, berättar Ann-Helen Dahlqvist.
– Det var första gången någonsin det gjordes en enkät bland deltagarna, och det ledde till att nästan hälften bytte inriktning och en tredjedel av medarbetarna bytte arbete berättar Ann-Helen Dahlqvist.
Hon har det övergripande ansvaret för Gävle kommuns dagliga verksamheter och har haft det ända sedan övertagandet.
Enligt FUB-föreningen i Gävle är det till stor del hennes förtjänst tillsammans med medarbetarna i enheten att verksamheterna haft en så bra utveckling.
Läs även:
Gävle satsar på valfrihet, men sätter tryggheten främst
Därför har Gävles dagliga verksamheter nominerats till ”Bästa LSS-kommun”:
Många möjligheter för brukarna
Gävle FUB vill nominera Gävle kommun för det fina arbete som görs inom Enheten för daglig verksamhet, EDV. Gävle kommun har en väldigt bra daglig verksamhet med stor flexibilitet och många valmöjligheter för brukarna att prova på olika verksamheter. Man får möjlighet att utvecklas och gå vidare till trygghetsanställningar. Personalomsättning är låg och brukarna är nöjda. Det kommer ofta studiebesök från andra kommuner som vill veta hur Gävle kommun arbetar. Som ett extra plus har habiliteringsersättningen för de som har daglig verksamhet höjts.