Fler behöver långvarigt ekonomiskt bistånd
- Fler personer med funktionsnedsättning behöver ekonomiskt bistånd (socialbidrag) under lång tid.
- Det visar statistik publicerad av Socialstyrelsen i april 2022.
- En bidragande orsak är nya avgifter för hjälpmedel.
LÄS ÄVEN: Så mycket höjs ersättningar och bidrag
Nya avgifter är förklaring
År 2020 fick cirka 2,5 procent av personer med LSS-insatser långvarigt bistånd. För personer med funktionsnedsättning som har insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, hade mer än 10 procent långvarigt ekonomiskt bistånd.
Andelen personer med ekonomiskt bistånd under kortare tid har minskat något sedan 2018. Men andelarna är fortfarande höga; 5 procent inom LSS och 19 procent inom SoL.
En förklaring till varför ekonomiskt bistånd är vanligare inom SoL än inom LSS är att kommunerna tar ut mer avgifter inom SoL. LSS ska i princip vara fritt från avgifter.
Hjälpmedelsavgifter ett växande problem
Socialstyrelsen varnar för att kommuners och regioners avgifter för olika stöd försämrar den ekonomiska tryggheten för enskilda.
Ett exempel är omkostnader för ledsagare enligt LSS. De flesta kommuner ersätter dessa kostnader, men i 15 procent av kommunerna måste de enskilda betala.
Ett större och växande problem är nya hjälpmedelsavgifter. Här kan man se en ökning i många kommuner och regioner.
– Det gäller framförallt avgifter för vuxna. De finns även enstaka exempel på regioner och kommuner som tar ut hjälpmedelsavgifter för barn, till exempel när det gäller ortoser och cyklar, säger Karin Flyckt, samordnare för funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen.
– Jag är oerhört glad över att vi nu har börjat få statistik över hjälpmedelsavgifterna, så att vi kan följa utvecklingen. Det vi redan nu vet är att det blivit vanligare med abonnemang och uthyrning, och att vissa hjälpmedel omdefinieras som konsumentprodukter, till exempel tyngdtäcken. Det innebär till exempel att man själv får köpa och betala, säger Karin Flyckt.
Kan tvingas avstå från hjälpmedel
Hon hoppas på mer kunskap inom området, eftersom den statistik som hittills finns ”väcker mer frågor än ger svar”. Även forskning om vilka effekter hjälpmedel har är begränsad.
– Men vi vet att avgifter på hjälpmedel kan påverka den enskilde väldigt mycket, till exempel om man avstår från hjälpmedel för att man inte har råd, säger Karin Flyckt.
99 procent har nu habiliteringsersättning
En förändring till det bättre är att deltagare i dagliga verksamheter enligt LSS nu får habiliteringsersättning i allt större utsträckning. Socialstyrelsen räknar med att 99 procent av alla kommuner betalar sådan ersättning.
Detta beror till viss del på det riktade statsbidraget till habiliteringsersättningen. Socialstyrelsen berömmer också kommunerna för att man oftast fortsatt betala habiliteringsersättning under pandemin när vissa dagliga verksamheter varit stängda.
Den extra habiliteringsersättningen har varit uppskattad av både deltagare och anhöriga. De flesta kommuner uppger att det stimulerat deltagarna till att delta i verksamheten och få dem att känna sig behövda.