Bidrag & ersättningar 2026: Realinkomst kan falla för personer med funktionsnedsättning

2026 riskerar realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att sjunka. 

Ersättningar höjs med endast 0,7 procent, medan lönerna ökar med 3–4 procent och det är oklart var inflationen landar.

Samma låga uppräkning gäller även omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.

Uppdatering 24 sept 2025:
Enligt Konjunkturinstitutets prognos 24 september blir inflationen 2026 endast 0,1 procent, mätt med måttet KPI, och 0,9 procent med måttet KPIF.

LÄS ÄVEN:
Allt om bidragsreformen: Så ska bidragen minska 2026–2027
Funkisskatten avskaffas 2026: 1800 kronor lägre skatt per år

Ersättningar höjs med 0,7 procent 1 januari 2026

SCB släppte den 14 juli 2025 beräkningen av prisbasbeloppet för 2026. SCB:s siffra på 0,7 procent har nu fastställts om höjning av prisbasbeloppet 2026.

Prisbasbeloppet höjs därmed med 400 kronor, från 58 800 kronor 2025 till 59 200 kronor 2026.

Förhöjt prisbasbelopp för 2026 höjs med 500 kronor, från 60 000 kronor till 60 500 kronor.

En ökning av prisbasbeloppet på 0,7 procent innebär att en rad bidrag och ersättningar också höjs med 0,7 procent den 1 januari 2026. Förutom sjuk- och aktivitetsersättning följer bland annat merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag prisbasbeloppet.

Siffror i korthet

• Personer med sjuk- och aktivitetsersättning får alltså nöja sig med en höjningen på runt 0,7 procent medan förvärvsarbetande väntas få 3–4 procent högre lön under 2026.
• För personer med inkomstpension (den största delen av den allmänna pensionen, baserat på inkomster du haft under ditt liv) väntas ökningen bli 2,2 procent, enligt Pensionsmyndighetens aprilprognos (efter en ökning med 4 procent under 2025).
• Garantipensionen följer prisbasbeloppet, precis som sjuk- och aktivitetsersättningen.
• Konjunkturinstitutets prognos för inflationen 2026 är 2,2 procent enligt en rapport publicerad 17 juni 2025. Enligt regeringens nya prognos som släppts 17 september blir inflationen 2026 endast 0,6 procent, mätt med måttet KPI.

LÄS ÄVEN:
Bidragsspärr och straffavgift kan införas 1 juli 2026

 

Så mycket höjs bidrag, ersättningar och andra förmåner 2026

Olika ersättningar (eller förmåner som de också kallas) följer prisbasbeloppet i olika utsträckning och har olika beräkningsregler. Alla förmåner höjs alltså inte lika mycket som prisbasbeloppet. Endast vissa av de förmåner som tas upp i denna artikel påverkas av prisbasbeloppet.

• Vissa uppgifter i tabellen nedan är ännu inte uppdaterade för 2026. Vi uppdaterar informationen löpande.
• Bara vissa ersättningar och bidrag påverkas av prisbasbeloppet. Ofta krävs specifika politiska beslut för att en ersättning ska höjas, vilket bland annat gäller barnbidraget.

Tips: Använd Sökfilter: Välj förmån för att snabbt hitta den information du söker.

 

 

 

Vilka blir de nya beloppen för bidrag och ersättningar 2026?

HejaOlika har beräknat de nya beloppen baserat på SCB beräkning av prisbasbeloppet och en höjning med 0,7 procent.

Sjuk- och aktivitetsersättning från 1 januari 2026

För att se nya belopp för inkomstbaserad sjuk- och aktivitetsersättning; se rutan längre ned.

Omvårdnadsbidrag från 1 januari 2026

Merkostnadsersättning från 1 januari 2026

 

 

Hur påverkas din skatt av nya prisbasbeloppet 2026?

Höjningen av prisbasbeloppet innebär att grundavdrag och jobbskatteavdrag automatiskt höjs med upp till 800 kronor per år.

Största skattesänkningarna går till de som har högst inkomster. Brytpunkten för statlig skatt höjs med 17 300 till 660 400 kronor per år.

 

Anders Lago, FUB: Skamligt att personer med IF tvingas till fattigdom

– Vi får tyvärr se fram mot ytterligare ett fattigt år för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, IF. Som det ser ut nu kommer det bli en blygsam höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen med enbart 0,7 procent. Detta samtidigt som alla kostnader ökar även för personer med IF, säger Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB, i en kommentar.

– Vi har föreslagit regeringen att göra en total översyn av ekonomin för personer med en funktionsnedsättning. Det är skamligt att personer med till exempel IF ska leva under fattigdomsgränsen, i vårt rika Sverige. De får också betala mer i skatt än personer som jobbar eller har pension.

– När jag pratat med politiker i regering och riksdag säger de att det är arbetslinjen som gäller. Men om man inte kan eller får jobba, då blir man kvar i fattigsverige, säger Anders Lago.

 

Sjuk- och aktivitetsersättning jämfört med löner sedan 2011

Hur har sjuk- och aktivitetsersättningen utvecklats jämfört med löner? Grafiken nedan visar utvecklingen sedan 2011, baserat på uppgifter från Försäkringskassan och SCB.

 

Ersättningar höjdes med 2,6 procent 1 januari 2025

Den 1 januari 2025 höjdes många bidrag och ersättningar med 2,6 procent. Det gäller bland annat sjukersättning, aktivitetsersättning, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Andra bidrag höjdes mindre, eller inte alls.

Samtidigt beräknades löner öka med cirka 3,9 procent och inkomstpension med 4 procent.

Personer som har sjuk- och aktivitetsersättning beräknades få mindre att leva på 2025.

Under 2025 chockhöjs egenavgiften för läkemedel, när taket för högkostnadsskyddet höjs med sammanlagt cirka 34 procent.

LÄS ÄVEN:
Bidrag, inflation och prisbasbelopp – så hänger det ihop
Högkostnadstaket för läkemedel chockhöjs med 900 kr den 1 juli 2025

GUIDE:
Vi hjälper dig att göra en enkel budget för ditt hushåll

Vissa grupper förlorade sina ersättningar 1 juli 2025

Vissa socialförsäkringsförmåner drogs in eller minskades för den som befinner sig i häkte, fängelse eller ett särskilt ungdomshem. Det gäller till exempel sjukpenning och sjukersättning.

Lagändringen, som börjar gälla 1 juli 2025, innebär att förmåner kan minskas eller dras in även för den som är dömd till fängelse eller sluten ungdomsvård men som håller sig undan verkställighet av domen. Förmånerna ska även kunna minskas eller dras in när det finns ett beslut om häktning men den häktade personen inte har kunnat frihetsberövas.

Så slår funkisskatten 2025

Med Skatteverkets webbverktyg ”Räkna ut din skatt” kan vi se hur stor andel skatt som betalas av pensionärer, arbetstagare och personer med sjuk- och aktivitetsersättning 2025. HejaOlika har använt verktyget för att beräkna skatten på några olika inkomster. Resultatet visar att ”funkisskatten” kan uppgå till mer än 5400 kronor per år.

Inför 2026 har regeringen föreslagit att funkisskatten avskaffas.

 

 

 

Garantibelopp inom sjuk- och aktivitetsersättning 2024–2025

HejaOlika har räknat fram de nya beloppen för de lägsta beloppen, garantiersättningen, baserat på att prisbasbelopp och ersättningar höjs med 2,62 procent 1 januari 2025.

… och efter skatt?

Tabellen nedan gäller 2024, och kommer att uppdateras med siffror för 2025.

 

Disponibel inkomst 2025 för dig med garantinivå

Swedbank har tagit fram följande exempel på önskemål från HejaOlika. Beräkningarna är från augusti 2024.

• Beloppen är i kronor per månad.
• Båda exemplen gäller person som bor själv i en hyreslägenhet om 2 rum och kök.
• Nödvändiga levnadskostnader bygger på Swedbanks beräkningar för olika typhushåll, och inflationen bygger på Swedbanks prognos. (För 20-åringen har en preliminär uppskattning gjorts.)
• Bostadstillägg bygger på 2024 års regler (ingen ändring 2025).
• Inkomstskatt utifrån genomsnittlig kommunalskatt på 32,65 procent.
• Inkomstskatten är avrundad och beräknas utifrån gällande regelverk, dvs inkluderar inte förändringar som kan komma att föreslås i regeringens budgetproposition för 2025.
• Inkomstskatten inkluderar dock effekten av förändring av prisbasbelopp för 2025.

20-åring med aktivitetsersättning

(Typexempel.)

Se även HejaOlikas beräkning i februari 2025 av hushållsbudget för 20-åring med aktivitetsersättning.

35-åring med sjukersättning

(Typexempel.)

Ålderspensionär med garantipension

(Typexempel.)

För ålderspensionärer med garantipension blir det lite mer kvar att leva på, även om typexemplet nedan också visar en försämring från 2024 till 2025.

Exemplet gäller en garantipensionär född 1938 eller senare, som bor själv i en hyreslägenhet om 2 rum och kök.

Inkomstpension höjs 4 procent

Ålderspensionärer som har inkomstpension (baserad på intjänad inkomst under yrkeslivet) får en höjning som bygger på inkomstutvecklingen i samhället. 2025 höjs inkomstpensionen med 4,0 procent. Den som har låg inkomstpension eller inte har haft någon inkomst alls får nöja sig med en höjning på 2,6 procent 2025.

 

Oförändrat bostadstillägg 2024–2025

Det sker ingen förändring vare sig 2025 eller 2026 av maxbeloppet för det statliga bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

En höjning bostadstillägget skulle kräva ett nytt beslut av riksdagen, och inga sådana planer finns i dagsläget. Bostadstillägget håller alltså på att urholkas, eftersom det inte höjs i takt med hyror. (Hyrorna ökade med i genomsnitt 4,6 procent 2025 och 5 procent 2024, enligt Hyresgästföreningen.) Detta pressar ned den disponibla inkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Maxbeloppet för bostadstillägg är därför 6 550 kronor per månad även under 2025 och 2026. Ersättning betalas inte ut för den del av din boendekostnad som överstiger 7 500 kronor.

I stora drag beräknas bostadstillägget så här (men det finns många fler regler att ta hänsyn till – se även Försäkringskassans information):
För boendekostnader upp till 5 000 kronor ersätts 96 procent.
För boendekostnader från 5 000 och upp till 7 500 kronor ersätts 70 procent.
För boendekostnader som är mer än 7 500 kronor får du ingen ersättning.

Det finns även ett särskilt bostadstillägg som ska garantera den enskilde en skälig levnadsnivå efter att en skälig bostadskostnad är betald. En förutsättning för att kunna få särskilt bostadstillägg är att bostadstillägg är beviljat. År 2023 räknades en bostadskostnad på högst 7 500 kronor per månad för ensamstående och 3 750 kronor per månad för sammanboende som skälig bostadskostnad. Beloppen för skälig levnadsnivå var 6 719 kronor per månad för ensamstående och 5 404 kronor för sammanboende.

Vissa kommuner erbjuder också ett bostadstillägg. År 2019 uppgav 21 kommuner att de har ett kommunalt bostadstillägg. Vissa kommuner har maxhyror för LSS-bostäder.

LÄS ÄVEN:
Får jag behålla bostadstillägget när sjukersättningen höjs?

 

Påverkas bostadstillägget av höjd sjukersättning?

Höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen den 1 januari 2025 påverkade inte bostadstillägget 2025, för personer som endast har den lägsta ersättningen (garantinivån).

Fribeloppet för bostadstillägget höjs lika mycket som garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen. Fribeloppet dras av från inkomsterna när Försäkringskassan beräknar rätten till bostadstillägg. Eftersom sjuk- och aktivitetsersättning och fribeloppet följs åt går det jämnt upp för de som har garantinivån.

Om man däremot har en sjukersättning som är högre än garantinivån kan bostadstillägget sänkas något. Läs mer och se exempel i denna artikel: Får jag behålla bostadstillägget när jag får högre sjukersättning?

Mer information om bostadstillägget och hur det beräknas har Försäkringskassan här.

 

Omvårdnadsbidrag 2024–2025

Så här mycket höjdes omvårdnadsbidrag 1 januari 2025.

 

LÄS VÅR GUIDE:
Så får du omvårdnadsbidrag

 

Merkostnadsersättning 2024–2025

Så här mycket höjdes merkostnadsersättning 1 januari 2025.

 

LÄS VÅR GUIDE:
Merkostnadsersättning för barn och vuxna

 

Fritidskortet 2025

I september 2025 infördes ett fritidskort för barn och unga i åldern 8–16 år. Fritidskortet kan användas för att betala avgifter för vissa fritidsaktiviteter.

Alla barn 8–16 år får 500 kronor om året på fritidskortet. Vårdnadshavare i hushåll som fick bostadsbidrag förra året kan ansöka om att få 2 000 kronor per barn.

Det kommer inte att vara ett fysiskt kort, utan en digital tjänst som föräldrar kan använda för att betala barns avgifter för fritidsaktiviteter med.

Fritidsaktiviteter bokas direkt hos föreningar eller andra som erbjuder fritidsaktiviteter för barn mellan 8 och 16 år. Betalning med Fritidskortet sker först efter att medlemskap eller deltagande har bekräftats. Läs mer på Fritidskortets egen webbplats.

LÄS ÄVEN:
Fritidskort införs trots brister för funkisfamiljer

 

Sjukpenning, föräldrapenning och studiemedel 2025

Den 1 januari 2025 höjdes sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning genom att högsta nivån i ersättningarna ökade med cirka 2,6 procent.

Högsta nivån för sjukpenning ökar med 32 kronor till 1 250 kronor per dag. Lägsta nivån höjs till 28 kronor.

Nytt från 2026: Regeringen planerar att från 1 mars 2026 införa en ny modell för arbetsprövning för personer som har sjukpenning. Förslaget innebär att den som är sjukskriven på heltid ska kunna testa att arbeta under en kortare period i överenskommelse med arbetsgivaren, utan att sjukpenningen dras in.

Högsta nivån för föräldrapenning ökar med 32 kronor till 1 250 kronor per dag. Grundnivån är oförändrat 250 kr och lägsta nivån 180 kr.

Hur mycket höjs studiebidrag och studielån 2025? 2025 års studiemedel från CSN höjs med prisbasbeloppet. Totalbeloppet (studiebidrag och studielån) höjs med cirka 344 kronor per studiemånad. Från 1 januari 2025 får en studerande med fullt studiemedel 13 500 kronor för fyra veckors heltidsstudier, varav 4092 kronor i bidrag och 9408 kronor i lån.

Troligen höjs även fribeloppet, det vill säga gränsen för vad man får tjäna innan studiemedlet påverkas. 2024 blev den nya gränsen vid 20 veckors studier under ett halvår 110 995 kronor. Det innebär att man under 2024 som mest får ha 18 500 kronor i inkomster i månaden innan studiemedlet reduceras. Läs mer hos CSN.

Studiestartsstödet, som är ett bidrag för arbetslösa, höjdes också till 2024. Det nya beloppet för studiestartsstödet uppgår till 10 884 kronor för fyra veckors heltidsstudier. (Uppgift om studiestartstödet för 2025 saknas.)

Studiebidrag på gymnasiet påverkas inte av prisbasbeloppet, utan är bestämt av riksdagen ska vara 1250 kronor per månad under 2024.

Högre studiemedel vid funktionsnedsättning. Om du har en funktionsnedsättning kan du i vissa fall få studiemedel som är högre än vad som motsvarar din studietakt. Om du exempelvis har synnedsättning, dyslexi eller ADHD behöver du kanske lägga mer tid på dina studier. Då kan du ibland få studiemedel för studier på 100 procent även om din studietakt bara är exempelvis 75 procent.

CSN skriver att studie­hindren i första hand ska åtgärdas genom hjälp och stöd från din skola: ”Det är bara om skolans åtgärder inte räcker som du kan få studiemedel för en högre takt än vad du faktiskt studerar. Det är också skolan som avgör om du får sänka din studietakt.”

Om du på grund av funktionsnedsättning lägger mindre tid på studier så kan du inte få studiemedel för en högre studietakt. Då finns istället en möjlighet att få studiemedel under sjukdom.

 

Sjukpenning i särskilda fall 2025

En ersättning som höjs extra mycket 2025 är sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Beloppen har varit oförändrade ända sedan ersättningen infördes 2012. Efter att ha legat still i 13 år höjs beloppen med cirka 44 procent.

Här kan du läsa om regeringens förslag som nu är godkänt av riksdagen.

Sjukpenning i särskilda fall är främst aktuell för personer som har fyllt 30 år och tidigare har haft aktivitetsersättning. Ersättningsnivåerna för sjukpenning i särskilda fall regleras i socialförsäkringsbalken (28 a kap. 9 §) och beslutas av riksdagen.

De nya beloppen för 2025 framgår av nedanstående tabell.

 

 

Arbetsskadelivränta

Arbetsskadelivränta räknas om varje år genom att multipliceras med ett särskilt indexeringstal. Indexeringstalet för 2025 är 1,0408. Den högsta möjliga arbetsskadelivräntan för 2025 är 441 000 kronor (7,5 prisbasbelopp).

Arbetsskadelivränta är en ersättning som betalas ut till arbetstagare som har drabbats av en arbetsskada som har lett till en varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Ersättningen ska kompensera inkomstbortfallet.

Läs mer om arbetsskadelivränta hos Försäkringskassan.

 

 

Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning 2025

Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning är ekonomiska stöd som man kan få som deltagare i arbetsmarknadsprogram hos Arbetsförmedlingen. Information finns på Försäkringskassans webbplats.

Under 2023 hade cirka 231 700 personer aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. Drygt 16 000 hade etableringsersättning. Drygt 916 miljoner kronor betalades ut. Mer statistik finns här.

Aktivitetsstödet höjs inte 2025. Maxbeloppet är knutet till de belopp som finns i förordning 1997:835 om arbetslöshetsförsäkring, och hör ihop med lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring.

Den 1 oktober 2025 införs nya regler för aktivitetsstödet. Reglerna innebär att aktivitetsstödet trappas ned ju längre tid personen är arbetslös. Den lägsta nivån i stödet föreslås höjas från 223 till 365 kronor per dag.

För utvecklingsersättning är det endast det högre beloppet som höjs 2025. Utvecklingsersättningen är en ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (definieras i förordning 2017:819). Det högre beloppet är kopplat till aktuella belopp för studiebidrag vilket höjs årligen i takt med prisbasbeloppet. Den 1 januari 2025 höjdes därför det högre beloppet från 199 kronor till 205 kronor. Den lägre nivån låg kvar oförändrad på 57 kronor.

Varför höjs bara ett av beloppen inom utvecklingsersättning?

• Det finns två belopp inom utvecklingsersättningen, ett högre och ett lägre. Det högre beloppet får du om du har gymnasieexamen eller om du studerar på folkhögskola i studiemotiverande syfte och har fyllt 20 år. Övriga får de lägre beloppet.
• Det högre beloppet är uträknat på en femtedel av studiebidrag som lämnas enligt studiestödslagen (3 kap. 12 § 1 studiestödslagen 1999:1395). Det studiebidraget är baserat på prisbasbeloppet, vilket också gör att det högre beloppet för utvecklingsersättning ändras utifrån det.
• Det lägre beloppet är baserat på studiebidrag inom studiehjälp som lämnas enligt 2 kap. 7 § studiestödslagen. Det bidraget är ett fast belopp som inte är baserad på prisbasbelopp. Det lägre beloppet av utvecklingsersättning ändras därför inte utifrån prisbasbeloppet.

Etableringsersättningen är en annan ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, men som ett fast belopp. (Även etableringsersättning definieras i förordning 2017:819.) Det sker ingen höjning 2025 utan beloppet är fortsatt 308 kronor för etableringsprogrammet och 231 kronor för kartläggningsfasen.

 

Barnbidraget 2025 – sjunde året utan höjning!

Barnbidrag påverkas inte av prisbasbeloppet. Eventuella höjningar kräver beslut av regering och riksdag. Det finns inga signaler om att höjningar skulle vara aktuella, trots att de är en viktig del av ekonomin för familjer med låga inkomster.

Barnbidraget har inte höjts sedan mars 2018, då det höjdes från 1050 kr till 1250 kr per månad. Om barnbidraget skulle ha följt prisutvecklingen skulle det idag ligga på nästan 1600 kr per månad.

Swedbank har i april 2024 räknat ut att barnbidraget endast täcker cirka 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring, vilket är den lägsta nivån sedan banken började följa hushållens ekonomi för 50 år sedan.

– För många barnfamiljer kan barnbidraget vara avgörande för att få ekonomin att gå ihop. Stora kostnadsökningar känns extra mycket om man har mindre ekonomiska marginaler och inte några utgifter man kan dra ner på. Då är barnbidraget som kommer varje månad efterlängtat, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.

Allmänt barnbidrag är 1 250 kronor i månaden per barn och är skattefritt. Det betalas ut från och med månaden efter barnets födelse, och till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Därefter får barnet studiebidrag från CSN i stället för barnbidrag, förutsatt att barnet går på gymnasiet. Barn som efter att ha fyllt 16 går kvar i grundskolan eller i anpassad skola får förlängt barnbidrag. Skolan ska anmäla att ett barn har rätt till förlängt barnbidrag.

Bostadsbidraget höjs 2026

Regeringen föreslår höjt bostadsbidrag från 1 januari 2026 för ekonomiskt utsatta barnfamiljer med höga boendekostnader. De övre bostadskostnadsgränserna föreslås höjas med 1 500 kronor (till 6800 kr) för familjer med ett barn, och med 2 000 kronor (till 7900 kronor) för familjer med två eller flera barn. Det innebär höjningar med som mest 800 kronor per månad för familjer med ett barn och 1 000 kronor per månad för familjer med två eller flera barn.

Trots hög inflation och högre hyror har de övre gränserna för den bostadskostnad som bostadsbidraget beräknas utifrån inte höjts sedan 1997. Oppositionen är kritisk: ”De har sedan tidigare tagit bort tillägget i bostadsbidraget som kunde innebära upp till 2100 kronor extra i månaden för familjer med tuff ekonomi – för att nu införa en satsning som på sin höjd innebär 1 000 kronor extra”, säger Miljöpartiets Janine Alm Ericson till Aftonbladet.

Bostadsbidraget påverkas inte av prisbasbeloppet, och kan alltså bara höjas genom nya beslut av regering och riksdag.  Försäkringskassan skrev i en analys i februari 2021 att barn- och familjeersättningarna de senaste 20 åren har bidragit med en allt mindre del av hushållens inkomster. Ersättningsbeloppen inte har höjts i takt med inkomstutvecklingen. Därför har låginkomstfamiljer, som får en stor del av sin hushållsinkomst från barn- och familjeersättningarna, halkat efter ekonomiskt.

– Höjningar av barnbidraget och bostadsbidraget sker efter politiska beslut och inte efter indexering. Om vår ambition är att minska inkomstskillnader löpande så krävs regelbundna manuella höjningar av beloppen, kommenterade Niklas Löfgren, familjepolitisk talesperson på Försäkringskassan.

Riksrevisionen har påpekat att bostadsbidragets bostadspolitiska måluppfyllelse har försämrats över tid eftersom en större andel av hushållen med bostadsbidrag är trångbodda jämfört med tidigare. Regeringen har besvarat granskningen med att rapporten ”för närvarande inte motiverar några ytterligare åtgärder”.

 

Tillfälligt förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer 2025

Det tillfälligt förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer förlängdes i flera steg, men har nu (sedan 1 juli 2025) helt upphört. Samtliga cirka 110 000 barnfamiljer som hade bostadsbidrag (av totalt 135 000 hushåll med bostadsbidrag) fick tilläggsbidraget. Läs mer i regeringens tidigare promemoria.

Tilläggsbidraget infördes för att barnfamiljer med låga inkomster skulle klara de höga kostnadsökningarna. Samtidigt betonade regeringen att bidraget var av ”extraordinär karaktär” som bara skulle finnas under en begränsad tid.

Barnfamiljer med låg inkomst och små ekonomiska marginaler är särskilt utsatta, skrev regeringen. ”Det finns därför anledning att ge stöd till ekonomiskt utsatta barnfamiljer så att de kan klara sina boendekostnader.”

Paradoxalt nog fick barnfamiljer som har försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd – det yttersta skyddsnätet – ingen ökad disponibel inkomst. Försörjningsstödet eller biståndet minskades med samma belopp som det extra tilläggsbidraget/bostadsbidraget. I denna pdf redovisade regeringen hur man har resonerat.

Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder var kritisk till tilläggsbidraget: ”Bostadsbidraget har släpat efter kostnadsökningarna i samhället alldeles för länge.” Hyresgästföreningen har tillsammans med Majblomman, Röda Korset och Rädda Barnen gett ut rapporten Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2024. Där säger man att även de barnfamiljer som får försörjningsstöd eller lever med löneutmätning måste få ta del av höjda bostadsbidrag.

 

Allmänt och särskilt tandvårdsbidrag

Alla vuxna har rätt till ett allmänt tandvårdsbidrag. För personer i åldern 30–64 år mär det allmänna tandvårdsbidraget 300 kronor per år. För personer 24–29 år och över 65 är det dubbelt så stort, 600 kronor per år. Beloppet dras automatisk från tandläkarräkningen. Bidraget kan sparas i upp till två år. Den 1 juli varje år fylls det allmänna tandvårdsbidraget på.

Det särskilda tandvårdsbidraget som man kan få genom Försäkringskassan uppgår till 600 kronor per halvår, eller totalt 1200 kronor per år. Bidraget kan delas upp, exempelvis genom att använda 200 kronor vid ett besök och 400 kronor vid nästa. Däremot kan man inte spara bidraget från ett halvår till ett annat. Bidraget används vid besök hos tandläkare eller tandhygienist som är ansluten till statliga tandvårdsstödet.

Särskilt tandvårdsbidrag höjs från 600 till 1000 kronor

Den 13 augusti flaggade regeringen för att det särskilda tandvårdsbidraget höjs från 600 till 1000 kronor per halvår från och med 1 jan 2026.

Vem kan få särskilt tandvårdsbidrag?
Bidraget är till för personer som har en viss sjukdom eller en viss funktionsnedsättning som innebär en risk för försämrad tandhälsa. Det gäller till exempel:

• muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling
• muntorrhet på grund av strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen
• Sjögrens syndrom
• kronisk obstruktiv lungsjukdom och har ordinerats syrgas eller näringsdryck
• cystisk fibros
• ulcerös colit
• Crohns sjukdom
• tarmsvikt
• frätskador på tänderna och anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal reflux sjukdom
• svårinställd diabetes
• genomgår dialysbehandling
• är immunosupprimerad på grund av läkemedelsbehandling
• genomgått en organtransplantation.

Läs mer om tandvårdsstödet på Försäkringskassans webb.

 

Habiliteringsersättning på daglig verksamhet

Personer som deltar i daglig verksamhet enligt LSS kan få habiliteringsersättning från sin kommun. Det kallas ofta hab-ersättning eller flitpeng. Det är frivilligt för kommunerna att betala habiliteringsersättning, och upp till kommunpolitikernas goda vilja. I många kommuner görs årligen en liten höjning, men beloppen är alltid låga. Enligt Socialstyrelsen låg ersättningarna under 2022 på mellan 22 kronor och 174 kronor per dag.

Läs mer om habiliteringsersättningen: Vad gör din kommun med gratispengarna till habiliteringsersättning?

 

Åldersgränser för ersättningar och bidrag

Nedan beskrivs de åldersgränser som gäller under 2025 och vilka åldersgränser som höjs 1 januari 2026.

Den 1 januari 2026 höjs åldersgränsen för flera bidrag och ersättningar, eftersom dessa knyts till riktåldern för pension som då ändras till 67 år.

Sjukersättning har man tidigare kunnat få som längst tills man fyller 65 år. Den 1 januari 2023 ändrades denna åldersgräns till 66 år, och 2026 höjs den till 67 år. Man behöver inte själv göra något för att sjukersättning ska förlängas enligt den nya tidsgränsen.

Försäkringskassan uppger att sjukersättning från och med 2026 som längst betalas ut till och med månaden före den månad då man uppnår riktåldern för pension. Riktåldern fastställs årligen, sex år innan den ska användas. Riktåldern är fastställd till 67 år för 2026–2030. Sjukersättningen kommer automatiskt att förlängas när riktåldern för pension ändras, den enskilde behöver inte själv ansöka eller göra något.

Tidpunkten i förmånsintyget är inte nödvändigtvis samma tidpunkt som då din sjukersättning upphör. Försäkringskassan skriver inte ut förmånsintyg utifrån riktåldern ännu eftersom lagändringen inte har trätt i kraft. Om ditt förmånsintyg upphör kan du beställa ett nytt.

Den som är född 1959 påverkas inte av förändringen av åldersgränsen, utan din sjukersättning kommer upphöra under 2025, månaden före du fyller 66 år. Är du född 1960–1963 är riktåldern beslutad till 67 år, och din sjukersättning kommer upphöra månaden före du fyller 67 år.

Hur länge sjukersättning kan betalas ut regleras i 33 kap. 4 § SFB och i 33 kap. 16 § SFB. Lagändringen om riktålder träder i kraft den 1 december 2025, men börjar tillämpas från och med januari 2026. Försäkringskassan kommer att uppdatera information om detta i samband med att lagändringen träder i kraft.

Även för assistansersättning (personlig assistans) höjs åldersgränsen för ansökan till 67 år den 1 januari 2026. Den som redan har assistansersättning från Försäkringskassan påverkas inte av förändrade åldersgränser utan fortsätter att få sin ersättning. Däremot påverkas gränsen för när man kan ansöka om fler timmar från Försäkringskassan. Från 1 januari 2026 kan man ansöka om fler timmar tills man fyller 67 år. Därefter kan man ansöka om fler timmar hos sin kommun.

Åldersgränsen för merkostnadsersättning höjs också till 67 år den 1 januari 2026. Man kommer även att kunna beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 67 år om funktionsnedsättningen och merkostnaderna fanns innan man fyllde 67 år. För den som är född 1957 eller tidigare gäller en annan tidsgräns. Då kan man beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 65 år om ens funktionsnedsättning och merkostnader fanns innan man fyllde 65 år.

Åldersgräns för bidrag till arbetshjälpmedel höjdes för några år sedan till 69 år. Den åldersgränsen blir oförändrad 2026. Det finns inga planer på att ändra denna åldersgräns. Det följer hur länge en person har rätt till anställning utifrån LAS.

Åldersgränsen för bilstöd höjs till 67 år 1 januari 2026, eftersom även denna ersättning har koppling till riktåldern för pension. Förutom åldersgränsen är villkoret att man behöva bilen för att försörja sig genom arbete, gå en arbetslivsinriktad utbildning eller delta i arbetslivsinriktad rehabilitering med aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning. Arbetet, utbildningen eller rehabiliteringen ska pågå i minst sex månader.

Åldersgräns för ersättningar i särskilda fall höjs till 67 år i januari 2026. Det gäller sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall och boendetillägg. Detsamma gäller rehabiliteringspenning.

Åldersgräns för bostadstillägg (för personer som har sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan) höjs från 66 år till 67 år i januari 2026. Om man är äldre kan man ansöka om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten. Den som redan har bostadstillägg och fyller 67 år under 2026 eller senare kommer att få fortsatt utbetalt bostadstillägg från Försäkringskassan till och med månaden innan hen fyller 67 år. Man behöver inte göra något för att bostadstillägget ska förlängas.

 

Höjda avgifter urholkar bidragen

Avgifter för kommunal omsorg, hjälpmedel, god man, förvaltare och liknande spelar stor roll för många personer, eftersom avgifter ofta urholkar höjd ersättning.

Läs mer i HejaOlikas guide om avgifter för personer med funktionsnedsättning.

 

Privatbudget vid sjuk- eller aktivitetsersättning

Riksförbundet FUB har tagit fram ett exempel på hur intäkter och kostnader kan se ut för en 27-åring som bor i gruppbostad i en mellanstor stad. Aktivitetsersättningen är 12 558 kr före skatt. Den uppskattade snitthyran för en LSS-bostad i en mellanstor stad år 2023 är 7 981 kr.

Kostnaderna för personen i exemplet utgår från Konsumentverkets budget. Fler kostnader tillkommer, bland annat för färdtjänst.

Även om personen beviljas bostadstillägg på 6 550 kronor räcker inte inkomsterna till de nödvändiga utgifter, utan personen beräknas gå back med 1304 kronor per månad.

Exemplet finns i 2024 års version av FUB-skriften Fångad i fattigdom.

 

 

 

 

 

Höginkomsttagare tjänar mest på höjt prisbasbelopp

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning framställs ofta som ”vinnare” när prisbasbeloppet höjs, eftersom dessa ersättningar höjs lika mycket som prisbasbeloppet.

I verkligheten är det dock höginkomsttagare – den tiondel av svenskarna med högst inkomst – som tjänat mest på höjt prisbasbelopp. Det beror på att brytpunkten för statlig inkomstskatt oftast följer prisbasbeloppet. Höginkomsttagare som betalar statlig skatt har därigenom stora skattesänkningar.

Exempelvis höjdes brytpunkten för statlig skatt 2023 med cirka 8,7 procent, en jättelik skattesänkning för de rikaste.

Regeringen pausade skattesänkningen för höginkomsttagare 2024. Därmed sparade staten 12 miljarder kronor som annars skulle ha gått till sänkt skatt för de rikaste.

Statlig inkomstskatt är 20 procent men tas bara ut på månadsinkomster över 51 158 kronor (2023). Om inte höjningen av brytpunkten hade pausats 2024 skulle gränsen ha höjts till 56 916 kronor per månad, eller 683 200 kronor per år (2023: 613 900 kronor). De som har en månadslön över 70 000 kronor skulle ha fått nästan 1 600 kronor per månad mindre i skatt 2024 jämfört med 2023.

Löntagare fick dock andra skattesänkningar 2024 genom ytterligare jobbskatteavdrag och uppräknade grundavdrag. Tabellen nedan visar hur stor skattesänkning det blev vid olika månadsinkomster från arbete. Ålderspensionärer fick motsvarande skattesänkning. Läs mer: Nytt jobbskatteavdrag – då höjs funkisskatten

 

Regeringens planer på ständigt ökade jobbskatteavdrag innebär att personer med sjuk- och aktivitetsersättning halkar efter i ekonomiskt välstånd eftersom dessa inte får del av jobbskatteavdragen. Läs även: Riksdagen röstade igenom funkisskatt för 2023

Socialdemokraterna motarbetar funkisskatt och jobbskatteavdrag med återkommande förslag om ”rättvisa skattesänkningar för vanligt folk”. Så skedde i augusti 2023 och i september 2024. S och övrig opposition får dock inget gehör för detta, då regeringens skattesänkningar och funkisskatt stöds av Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Statsbudgeten 2024: Assistansersättning höjs med 2,5 procent

 

2022 gjordes en stor extrasatsning på sjuk- och aktivitetsersättning – vad hände sedan?

Den 1 januari 2022 gjorde den dåvarande S-ledda regeringen en extra satsning på att höja sjuk- och aktivitetsersättningen. Dåvarande finansminister Mikael Damberg beskrev detta som ”en väldigt stor budgetsatsning” på en ”grupp som har halkat efter ekonomiskt i årtionden”.

Många av de som fick höjda ersättningar i januari 2022 fick dock se sina inkomster ätas upp av höjda avgifter för bland annat omsorg, hjälpmedel, god man med mera. Därefter har inflationen för många raderat ut det som fanns kvar av 2022 års höjning.

Läs även HejaOlikas aktuella guider om berörda ersättningar och bidrag
Allt om sjuk- och aktivitetsersättning
Allt om omvårdnadsbidrag
Allt om merkostnadsersättning

 

Stämmer det att höjda bidrag kompenserar för inflationen?

Syftet med att räkna upp ersättningar och bidrag med prisbasbeloppet är att mottagarna av dessa ersättningar ska kompenseras för inflationen. Regeringen betonar ofta att personer med sjuk- och aktivitetsersättning alltid får kompensation genom höjt prisbasbelopp.

Men systemet haltar, på ett sätt som gör att personer med små marginaler riskerar att inte kompenseras helt för inflationen. Här förklarar vi varför:

• När inflationen sticker iväg blir det en eftersläpning för ersättningar som sjukersättning. Prisbasbeloppet beräknas på sommaren, men ersättningarna höjs inte förrän ett halvår senare. En extra hög inflation på hösten kommer att täckas in av det följande årets beräkning av inflation och prisbasbelopp.
  Ett konkret exempel: under november-december 2022 var inflationen (KPI) uppe i cirka 12 procent. Denna inflation kompenserades först med sjukersättningens höjning 1 januari 2024. Eftersläpningen blev alltså mer än ett år, vilket får allvarliga konsekvenser i tider av hög inflation.
• Prisbasbeloppet beräknas på ”medel-Svenssons” konsumtion. För personer med små marginaler, till exempel de som har en låg sjukersättning, kan konsumtionen se helt annorlunda ut, exempelvis med större andel kostnader för bostad och livsmedel.
• HejaOlika gjorde i augusti 2024 en testberäkning med hjälp av SCB:s webbtjänst ”Minflation”. Vi utgick från FUB:s exempel på privatbudget för en 27-åring med aktivitetsersättning. Den personens inflationstakt landade då på 3,1 procent, betydligt mer än hela Sveriges inflation (KPI) på 2,6 procent. Denna skillnad spelar stor roll för en person med låg ersättning.

 

Ökar eller minskar ohälsotalet?

 

Intervju med Malin Ekman Aldén, Myndigheten för delaktighet:
Sverige blir rikare 2025, men funktionshinderstöd försämras

Hur får HejaOlika information om höjda ersättningar?

HejaOlika publicerar löpande uppgifter om aktuella och kommande belopp för sociala ersättningar och bidrag till personer med funktionsnedsättningar, sjukdom och ekonomisk utsatthet.

Underlaget kommer från olika myndigheter. Information från bland annat SCB och Försäkringskassan gör det möjligt att beräkna kommande höjningar.

Storleken på många bidrag och ersättningar styrs av prisbasbeloppet, som i mitten av juli varje år beräknas av SCB, och på hösten beslutas av regeringen. Så snart SCB har beräknat nästkommande års prisbasbelopp är det alltså möjligt att räkna fram kommande års nivå på bland annat sjukersättning och aktivitetsersättning. HejaOlika publicerar detta under juli månad varje år, cirka ett halvår före förändringen. För 2024 års bidragsnivåer publicerade Försäkringskassan information den 28 december 2023.